Antibiotikamärkning på livsmedelsprodukter

Motion 2019/20:1865 av Johan Büser och Mattias Jonsson (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare och bättre märkning av livsmedel för att minska antibiotikaanvändandet i produktionen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Antibiotika är läkemedel som används för att döda eller hämma bakteriers tillväxt. Sedan 1940-talet har antibiotika använts flitigt. Detta har lett till att antibiotikaresistensen har ökat med åren. I många länder har man fått stora problem med att flertalet antibiotika har förlorat sin effekt då antibiotikaresistenta bakterier har utvecklats. Detta har till och med resulterat i dödsfall. Det utvecklas inte heller nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Detta är såklart ett stort problem då det försvårar behandlingen av allvarliga infektioner inom sjukvården, och utvecklingen är förödande.

Det är av största vikt att den onödiga användningen av antibiotika upphör. Den vanligaste formen av onödigt användande av antibiotika finns inom livsmedelsbranschen.

Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU, men det är fortfarande ett stort problem. Nyligen publicerade EU-kommissionen en vägledning för ansvarsfull antibiotikaanvändning i djurproduktionen. Den tar också upp frågor som rör handelns ansvar och vikten av att upplysa konsumenter som genom sitt konsumentbeteende främjar livsmedelsproduktion där antibiotika används ansvarsfullt.

Tyvärr har detta ännu inte varit tillräckligt verkningsfullt – det måste ställas tydligare och hårdare krav på livsmedelsbranschen för att få en förändring.

I Europaparlamentets och rådets förordningar om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av dessa går att läsa om vilka principer för ändrade krav på livsmedelsinformation som ska vara vägledande. Det huvudsakliga syftet med krav på obligatorisk livsmedelsinformation bör vara att ge konsumenterna möjlighet att identifiera ett livsmedel och använda det på lämpligt sätt samt att göra val som passar deras individuella preferenser och kostbehov.

För att lagstiftningen om livsmedelsinformation ska kunna anpassas till konsumenternas behov av information, bör man vid överväganden om behovet av obligatorisk livsmedelsinformation även ta hänsyn till att flertalet konsumenter vill att vissa uppgifter lämnas. Vid nya obligatoriska krav på livsmedelsinformation ska också principerna om subsidiaritet, proportionalitet och hållbarhet beaktas.

Märkning av antibiotika faller väl in utifrån dessa principer. Det är av största vikt att sådan lagstiftning kommer på plats, och fram till dess bör alla livsmedel som behandlats med antibiotika märkas så att det är tydligt för konsumenter vilka livsmedelsprodukter som är framtagna med eller innehåller antibiotika.

Johan Büser (S)

Mattias Jonsson (S)