Läkemedelsförsörjning vid krig och kris

Motion 2019/20:1472 av Kristina Axén Olin (M)

av Kristina Axén Olin (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell ambitionsnivå för vilka läkemedel och vilken sjukvårdsmateriel som det är nödvändigt att ha samt utse en ansvarig myndighet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Tidigare fanns i Sverige statliga beredskapslager med bland annat läkemedel som

primärt var avsedda för en situation med höjd beredskap eller krig, men även en

möjlighet att användas vid en kris.

Dessa lager är idag i princip avvecklade, förutom med undantag av så kallade

antivirala läkemedel att användas vid en pandemi. Läkemedelsförsörjningen är

internationaliserad vilket kan medföra en extra sårbarhet. Tidigare hade Apoteket ett

ansvar för läkemedelsförsörjning vid höjd beredskap och kriser men efter omregleringen

2009 avvecklades deras ansvar och något beslut om hur läkemedelsförsörjningen skall

fungera framöver har inte fattats.

På grund av hotbilden under det kalla kriget byggde Socialstyrelsen upp

beredskapslager med sjukvårdsförnödenheter för hälso- och sjukvården. Bland annat

fanns läkemedel avsedda för en krigssituation samt vissa läkemedel för att klara

återstående fredssjukvård under höjd beredskap. Uppbyggnaden avslutades 1995–96. I

slutet av 1990-talet gjorde Socialstyrelsen i samverkan med Försvarsmakten en

skadefallsstudie utifrån den förändrade hotbilden och med denna studie som grund

beslutade Socialstyrelsen att reducera beredskapslagringen. Idag lagrar Socialstyrelsen

endast sällan använda antidoter och vissa vacciner.

Folkhälsomyndigheten har ett visst lager rörande pandemi och smittskydd men

utöver detta finns ingen beredskapslagring av läkemedel i statlig regi. Socialstyrelsens

planeringsunderlag för civilt försvar visar att Försvarsmakten är starkt beroende av den

civila hälso- och sjukvården för sin medicinska förmåga. Fram till omregleringen av

apoteksmarknaden år 2009 åtog sig Apoteket AB genom ett verksamhetsavtal med

staten att på affärsmässiga grunder fullgöra uppgifter inom totalförsvarets

läkemedelsförsörjning. I utredningen som låg till grund för apoteksreformen framfördes

att aktörerna på den omreglerade marknaden skulle ha intresse av att på affärsmässiga

grunder fullgöra uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning. Utredningen

ansåg att Försvarsmakten och andra berörda myndigheter borde upphandla tjänsterna.

Det ansvar Apoteket AB hade vid kris eller höjd beredskap har dock efter

omregleringen inte ålagts någon annan aktör och inte heller har det skett någon

upphandling i enlighet med utredningens intention.

I den nationella risk- och förmågebedömningen för 2016 konstaterar MSB att

Sverige är fortsatt beroende av import av läkemedel. Sveriges inhemska produktion av

läkemedel är liten och inga vacciner produceras nationellt. Samtidigt har apotek,

sjukhus och grossister minskat sin lagerhållning. Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps samt Socialstyrelsens bedömning är att en gemensam ambitionsnivå borde

upprätthållas när det gäller vilka hot Sverige borde ha beredskap för, samt vilka

läkemedel och sjukvårdsmateriel som det är nödvändigt att ha tillgång till.

Kristina Axén Olin (M)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-02 Granskad: 2019-10-02
Yrkanden (1)