Krafttag mot multiresistenta bakterier

Motion 2019/20:1282 av Magdalena Schröder (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnya strategin mot antibiotikaresistens och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens och för global hälsa i utvecklings- och biståndspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Antibiotika har använts inom sjukvården sedan 1941, och 1945 fick Alexander Fleming, Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey nobelpriset för upptäckten av och insikterna om en av världens mest använda antibiotikatyper, penicillinet. Tack vare antibiotikan kan vi bota enkla infektioner som tidigare var dödliga.

Antibiotika resistensen är i dag ett av vår tids största hot och redan i dag finns det bakterier som är motståndskraftiga mot all tidigare antibiotika. Eftersom inget antibiotikum går att ta till mot dessa infektioner orsakas ca 500 000 dödsfall årligen av resistenta bakterier.

Under alltför lång tid har antibiotikan brukats i för stora mängder och brukats felaktigt, inom både sjukvården och lantbruket. När resistensen mot antibiotikan sprider sig blir det svårare att behandla vanliga infektioner såsom lunginflammation, men även avancerad vård som exempelvis cancerbehandlingar försvåras då det blir svårare att behandla infektioner orsakade av resistenta bakterier.

Det finns ett stort behov av krafttag kring antibiotika. Fel- och överanvändningen måste upphöra och forskningen och utvecklingen av nya antibiotika behöver öka.

Bättre sanitetsförhållanden, tillgång till rent vatten och ökad tillgång till vaccinationer leder till minskad antibiotikaanvändning och minskar risken för utveckling av resistenta bakterier. Vattenförsörjning, sanitet och vaccinationer är därför områden som i större utsträckning bör prioriteras i Sveriges utvecklings- och biståndspolitik.

Regeringen beslutade 2016 om en strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Strategin gäller till 2020 och omfattar arbetet nationellt, inom EU och internationellt. Strategin behöver förnyas och måste kompletteras med initiativ och handlingsplaner, och arbetet med global hälsa och mot resistenta bakterier måste tydligare prioriteras i Sveriges utvecklings- och biståndspolitik.

Magdalena Schröder (M)