Situationen för hbt-flyktingar

Motion 2018/19:483 av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)

av Robert Hannah och Arman Teimouri (båda L)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall hbtq-organisationer bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtq-certifiera asylboenden och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall hbtq-asylsökande bör placeras i särskilda asylboenden för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen hbtq-person ska skickas tillbaka till länder där man utsätts för extrem hederskultur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Situationen för hbtq-personer i stora delar av världen kan inte beskrivas som något annat än horribel. Hbtq-personer tvingas många gånger fly på grund av förföljelse från myndigheter eller omgivningen eller på grund av hedersförtryck från den egna familjen. Islamiska staten mördar idag hbtq-personer genom att stena dem eller slänga ner dem från byggnader. Dessa bestialiska mord visar att hbtq-personer behandlas värre än alla andra i krigets Syrien och Irak.

Trots detta tyder mycket på att det blir allt svårare att få asyl i Sverige, och många hbtq-flyktingar som trots dokumenterat skyddsbehov nekas asyl tvingas gömma sig för att undgå utvisning. Många asylsökande får även avslag trots att deras familjer hotat dem till livet eller använt eller hotat att använda hedersvåld mot dem. Ingen asylsökande bör skickas tillbaka till ett land där man riskerar att utsättas för hedersförtryck.

Enligt RFSL motiveras avslagen ibland av Migrationsverket och migrationsdomstolen med att man kan leva dold i sitt hemland utan att någon behöver få veta om ens sexuella läggning eller könsidentitet. Enligt min mening strider detta mot intentionen med svensk lagstiftning. Precis som RFSL anser jag att ingen ska behöva dölja sin identitet eller tvingas leva under hot och i skräck för vad som skulle hända om den blev känd. Många av de som skickas tillbaka försvinner spårlöst, torteras, fängslas eller dödas.

RFSL arbetar för att stödja hbtq-flyktingar som har lämnat förföljelse, förtryck och hot om fängelse eller till och med dödsstraff. Organisationen stödjer hbtq-flyktingar genom juridisk rådgivning i asylprocessen och personliga stödsamtal. Men behovet är större än vad RFSL klarar av och därför bör regeringen utreda om hbtq-organisationer bör tilldelas mer medel för detta specifika arbete.

Det har även framkommit uppgifter om att hbtq-personer trakasseras på asyl­boenden. Det är viktigt att hbtq-personer som söker asyl vågar vara öppna i Sverige. Det är därför av yttersta vikt att Migrationsverket skyddar hbtq-personer från förtryck från andra asylsökande och att man hbtq-certifierar asylboenden. Därför borde asylboenden som tar emot hbtq-asylsökande hbtq-certifieras. Ingen hbtq-person väljer frivilligt att bosätta sig bland homofober. De har även rätt till en trygg vardag på asylboenden. Det behöver därför utredas ifall Sverige likt flera andra västländer bör införa särskilda boenden för hbtq-personer under deras asylsökningsperiod.

De flyktingar som anländer till Sverige har blivit utsatta för våld och terror. Att vara en svenskfödd hbtq-person innebär en fördubblad risk för att drabbas av svår psykisk ohälsa jämfört med genomsnittsbefolkningen. Risken för suicid är också dubbelt så hög jämfört med genomsnittet. Samtidigt har många hbtq-flyktingar svåra psykiska trauman och suicidrisken är enbart på grund av detta troligen mångdubbel jämfört med för en svenskfödd hbtq-person. Att dessutom leva i fruktan för trakasserier och misshandel i asylboenden försätter dessa personer i en än mer allvarlig situation.

Men några specifika insatser för hbtq-flyktingar finns inte idag. För de som har posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) finns en uppenbar risk för att situationen förvärras ytterligare och att det psykiska lidandet blir livslångt om det inte blir föremål för omedelbar behandling. Suicidrisken för dessa drabbade är hög och ökar med förvärrade symtom. En tidig behandling är således också den bästa möjliga förebyggande åtgärden mot fortsatt förvärrad psykisk ohälsa, suicid och livslångt lidande. Migrationsverket behöver därför säkerställa att dessa personer får tillgång till rätt vård.

Robert Hannah (L)

Arman Teimouri (L)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-19 Granskad: 2018-11-19 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (5)