Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Motion 2018/19:2978 av Joar Forssell m.fl. (L)

av Joar Forssell m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig. Den som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Detta ska gälla oavsett exempelvis geografisk hemvist, kön, funktionsnedsättning, religion eller etnisk bakgrund.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva ansvarar för ska vara så enkla som möjligt. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att myndighetsutövningen är enhetlig och rättssäker. Det gäller till exempel handläggningstider och rättstillämpning. Myndigheterna inom området ska därför fortsätta att prioritera insatser för att ytterligare förbättra dessa delar av verksamheten.

En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är central i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. De förändringar som gjorts på skatteområdet under föregående mandatperiod riskerar i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen.

Medborgarens kontakt med myndigheter inom området bör även förbättras genom ett fortsatt arbete för att tillgodogöra sig myndighetsservice på elektronisk väg. Hit hör exempelvis tjänsten Mina meddelanden. Antalet användare av denna tjänst har under 2018 passerat 2800000, vilket är glädjande. Liberalernas grundsyn är att huvudregeln för all offentlig posthantering ska vara att den sker digitalt, via antingen Mina meddelanden eller annan e-tjänst, såvida inte användaren begär att kommunikationen sker på annat sätt. Ansvaret för Mina meddelanden har nu övertagits av Myndigheten för digital förvaltning.

En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att så kallad onödig efterfrågan (det vill säga ärenden som kommer in till myndigheten efter att medborgarens tidigare kontakter eller informationssökning inte har lett till önskat resultat) uppgår till hela 41 procent vid kontakter med Skatteverkets skatteupplysning gällande samtal om beskattning och folkbokföring. Detta visar tydligt att det finns mer att göra för att förbättra utformningen av blanketter och webblösningar, särskilt med avseende på språket.

De senaste årens snabba tekniska utveckling och låga utvecklingskostnader för lättillgänglig, konsumentvänlig teknik har öppnat scenen för en rad kreativa entreprenörer och företag i delningsekonomin, såsom Uber, Airbnb och Taskrunner. Men i Sverige har politiken och lagstiftningen ännu inte hunnit anpassa sig till denna utveckling. Jämfört med reguljära anställningsförhållanden eller tjänsteköp gör delningsekonomin det svårare för både säljare och köpare att göra rätt skatteinbetalningar och för Skatteverket att kontrollera om så skett. I Estland har skattemyndigheten slutit avtal mellan företag i delningsekonomin som åtar sig att automatiskt förse myndigheten med alla nödvändiga uppgifter för att kunna fatta rätt skattebeslut. Ett motsvarande avtal håller för närvarande på att tas fram också i Norge. Liberalerna föreslår att regeringen ger Skatteverket i uppgift att ta fram en auktoriserad app eller annan teknisk lösning där Skatteverket erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att genom sin egen app direktrapportera in nödvändiga kontrolluppgifter. En sådan auktorisation ändrar i sig inte skatteplikten, men skapar en trygghet för både köpare och säljare om lagligheten i transaktionen, och således en grund för den bredare delningsekonomin att utvecklas samtidigt som intäkter till vår gemensamma välfärd säkerställs.

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi innebär att hoten mot befintliga skattebaser ökar. Sverige har att förhålla sig till behovet av internationellt konkurrenskraftiga skatter, såväl i utformning som nivåer. Den senaste tidens uppmärksammade exempel på skatteflykt och misstänkta skattebrott accentuerar också behovet av tillräckliga regelverk och resurser för att mota sådana yttringar. Liberalerna har här föreslagit bland annat en vidare definition av begreppet högriskkund i svensk penningtvättslagstiftning, vilket skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller. Det är också fortsatt viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska.

För Liberalerna är internationalisering, utbyten och handel positiva och för samhällets utveckling helt avgörande företeelser. Detta ställer särskilda krav på en väl fungerande och rättssäker myndighetsutövning av tullkaraktär. Tullen är en del av vår första försvarslinje gällande såväl otillbörlig varukonkurrens som internationell brottslighet och terrorism.

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom en avvägning mellan två skilda mål. Verket ska dels eftersträva säkerhet i leveranskedjan och förebygga och bekämpa brottslighet inom tullområdet samt verkställa uppbörden av beslutade tullsatser, skatter och avgifter, och dels eftersträva att medborgare och företag känner förtroende för Tullverkets verksamhet, i synnerhet att tullförfarandet ska vara enkelt och obyråkratiskt. Detta är en svår balansgång, särskilt i en tid då in- och utflödet av varor och människor är stort och tullen därför pressad.

Tullverket är rättsstatens frontlinje i kampen mot illegal införsel av vapen, narkotika och andra föremål som utgör en del av den grova, organiserade brottsligheten. För att försvara medborgarnas frihet och trygghet i alla delar av landet krävs en genomgripande upprustning av rättsstatens förmåga att förhindra och bekämpa brott. På grund av detta är det väsentligt att Tullverket får ytterligare tillskott. För att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande förmåga anslår Liberalerna för år 2019 resursökningar om 150 miljoner kronor under anslag 1:2. Anslagshöjningen förutsätts bli permanent och motsvarar alltså 600 miljoner kronor under mandatperioden.

Inom tullområdet vill Liberalerna markera vikten av att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar. Den unionstullkodex som började tillämpas den 1 maj 2016 är i detta perspektiv mycket välkommen. Storbritanniens väntade utträde ur EU under 2019 kommer att ställa stora krav på tullverksamheten. Med tanke på detta finns det anledning att se över Tullverkets förändrade förutsättningar. Detta gäller i synnerhet de förändringar i handelsflöden som kan tänkas uppstå vid ett förändrat regelverk och de förändrade behov som följer för kontroll av klareringar och bedömning av uppbörd.

Liberalerna föreslår slutligen att pris- och löneuppräkningen justeras ned med 20 procent årligen. På detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1, 1:2 samt 1:3.

Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (L)

1:1

Skatteverket

7539094

17000

1:2

Tullverket

1890086

144000

1:3

Kronofogdemyndigheten

1973353

5000

Summa

11402533

122000

Specificering av anslagsförändringar

1:1

Skatteverket

17000

1:2

Tullverket

150000

1:2

Tullverket

6000

1:3

Kronofogdemyndigheten

5000

Joar Forssell (L)

Christer Nylander (L)

Tina Acketoft (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Lina Nordquist (L)

Mats Persson (L)

Allan Widman (L)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)