Hälsosam mat inom den offentliga verksamheten

Motion 2018/19:2798 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD)

av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett handlingsprogram för hälsosam kost inom den offentliga verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stödja skolor som erbjuder elever en god och hälsosam kost, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en individanpassad kost till sjuka och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om religiösa och etiska särkrav och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avgifter kopplade till specialkost av medicinska skäl och tillkännager detta för regeringen.

Bakgrund

Inom den offentliga verksamheten vård, skola, omsorg serveras det varje dag cirka tre miljoner måltider vilket innebär en ungefärlig kostnad på åtta miljarder av våra gemensamma tillgångar. Den grundläggande offentliga verksamheten lider så gott som överallt idag av brist på resurser, vilket också visar sig i form av att maten i många fall är näringsfattig och i värsta fall inte ens smakar bra. Vi har även sett skräckexempel på olika äldreboenden där pensionärer serveras portioner som är så små att inte ens en elev i lågstadiet hade blivit mätt. Av kostnadsskäl satsar man inte på något så viktigt som att ge brukare den mat de behöver för ett hälsosamt och njutbart liv. Dagens tillvägagångs­sätt är kontraproduktivt och kan enbart betraktas som ett enormt svek när våra äldre, sjuka och unga tvingas äta mat som förvärrar hälsotillståndet och livslusten snarare än det motsatta. Vi måste säkerställa att äldre, sjuka, skolelever och andra som är i behov av samhällets stöd kan njuta när de får sina måltider, som i många fall kan betraktas som dagens höjdpunkt och som är fundamentala för att kroppen ska orka med.

Hälsosam och god mat

De senaste åren har vi dessvärre sett en ökning av antalet livsmedelsrelaterade sjuk­domar. Prognosen tyder dessutom på att det kommer att förvärras ytterligare. Vi vet likaså att flertalet folksjukdomar kan förebyggas, och i vissa fall till och med bekämpas, bara den sjuke äter rätt mat med rätt näringsinnehåll. Vissa livsmedel innehåller således näringsämnen som kan fungera läkande då de stärker kroppen. Det är exempelvis vida känt att ingefära, det livsmedel som per gram innehåller mest antioxidanter, kan verka antiinflammatoriskt och har flera andra positiva effekter, varför livsmedlet länge använts mot förkylningar, migrän, träningsvärk, mensvärk, illamående och för att öka blodcirkulationen eller sänka kolesterolet (vilket bland annat är bra för hjärtat).

Det finns idag en god möjlighet att laga god och näringsrik mat med ungefär samma kostnader som idag. Det går samtidigt att arbeta mer effektivt för en individanpassad bedömning över vilken mat som serveras till mottagande av vår offentliga service. Vi kan helt enkelt inte acceptera att diabetespatienter råkar få i sig sockerrik mat, allergiker får i sig just den mat de är allergiska mot eller att cancerpatienter får i sig socker- och glutenrik mat. Expertisen kring kostens påverkan på hälsan finns, men varken kunska­pen eller viljan verkar finnas hos beslutsfattare. Regeringen bör tillsätta en handlings­plan för att säkerställa att all offentlig verksamhet i Sverige tillhandahåller näringsrik och god mat.

Hälsostöd till skolor som främjar en god hälsa

Skolmaten, som infördes i Sverige för över 100 år sedan, syftar till att ge alla elever (oavsett bakgrund) en god möjlighet till bra matvanor. Av den anledningen är den också en mycket viktig del i arbetet för en god hälsa och en hållbar utveckling, inte minst under studietiden. Skolmåltiderna kan också användas som ett sätt för elever att bli nyfikna på maten med tillhörande hälsoeffekter. Dessa kunskaper kan således leda till att eleverna blir kvalitetsmedvetna vuxna som strävar efter ett hälsosamt liv. En investering i bra skolmat bör därför ses som en satsning på såväl skolans primära uppdrag, att lära ut, då maten ger energi för att orka lära och få goda skolresultat, men även på elevernas hälsa, förutsättningar och välbefinnande.

Sverige har som bekant lagstadgade krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider till alla elever. Skolmåltiderna omfattas idag av skolans styrdokument (skollagen och läroplanen). I skollagen finns även krav på skolans huvudman och skolenhet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. I detta arbete ingår uppdraget att kontinuerligt planera verksamheten samt att den följs upp och givetvis utvecklas till det bättre. Skolmåltiderna klassas som en del av utbildningen, varför de också omfattas av dessa krav.

Trots de riktlinjer som finns idag kan skolmaten variera beroende på skolenhet. Detta är inte acceptabelt. Regeringen bör se över möjligheterna att från statens sida stödja skolor som erbjuder sina elever en extra god och hälsosam kost.

Individanpassad mat för sjuka

I en artikel i Svenska Dagbladet den 1 januari 2018 kunde vi läsa om 12-åriga Clara som togs in akut på sjukhus för diabetes. Chocken över hur sjukvården hanterade henne kom morgonen efter att Clara åkt in, då sjukhuspersonalen serverade henne en frukostbricka med Oboy, juice, fruktyoghurt, vitt bröd med en skiva ost och en korvskiva. Sockerhalten i denna frukost motsvarade 17 sockerbitar. Vidare framgick det att lunch och middag bestod av mat som pannkakor med sylt eller potatismos och falukorv samt en efterrätt bestående av äppelpaj med vaniljsås. Med andra ord kunde sjukhusmaten summeras som enkel men troligtvis billig mat med stora mängder socker och näringsfattiga kolhydrater. Svenska Dagbladet avslöjade en liknande historia den 20 oktober 2018. Den gången blev cancerpatienten Malin bjuden på saft och limpsmörgås med processad skinka på sjukhuset: precis den kost cancerpatienter inte ska äta då den typen av mat bidrar till cancercellernas tillväxt.

Det är fullkomligt oacceptabelt att patienter på våra sjukhus får mat som är direkt skadlig för deras hälsa. Det är ett svek från samhället som istället bör erbjuda näringsrik och hälsosam mat för de som är inlagda för att bli friska. På just detta område finns det en hel del forskning som visar på kostens betydelse för hälsan och läkeprocessen för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och många andra sjukdomar. Även inom psykiatrin finns det studier som visar på kostens betydelse. Depression och ångest kan enligt forskningsstudier lindras genom medelhavskost samt annan mat med mycket fisk, färska grönsaker, örter och rotfrukter. Traditionell japansk mat har även i flera stora studier associerats till en god psykisk hälsa och välbefinnande. De studier som gjorts visar även att psykisk ohälsa, som exempelvis depression och ångest, ökar markant för den som äter mycket socker samt att vissa specifika näringsämnen i bra mat minskar trötthet och kan lindra stress. Regeringen bör ta fram en plan för att möjliggöra en mer individanpassad kost för inlagda sjuka på bland annat vårdinrättningar och äldreboenden.

Religiösa och etiska särkrav inom offentlig verksamhet

Delvis som följd av att allt fler elever väljer specialkost vid sina respektive skolor har kostnaderna för skolmaten i många fall skjutit i höjden. När Västerås stad såg över andelen specialkost i skolrestaurangerna visade det sig att den låg på hela 13 procent, vilket gjorde att de under 2018 införde ett sjukvårdsintyg för specialkost. Intyget innebär att eleven ska få rätt till specialkost av medicinska skäl och kan godkännas av skolan efter att behörig sjukvårdspersonal intygat allergi, intolerans eller överkänslighet för en viss form av mat. I Västerås gäller inte kravet på intyg för religiösa eller etiska skäl eller för elever med ett selektivt ätande. Även andra kommuner, såsom exempelvis Stockholms stad, har infört liknande intygskrav som följd av de ökade kostnaderna.
I Laholms kommun har det visat sig att nästan vart femte barn fått specialkost i kommunens förskolor och skolor. En kock behövs då för att laga 450 portioner av den vanliga maten samtidigt som det behövs ytterligare en kock för att laga 100 portioner specialkost, enligt chefen för internservice på Laholms kommun.

Det är fullt förståeligt att vissa kommuner väljer att införa intyg för de elever som kräver specialkost av medicinska skäl då skolbespisningen blivit mer komplicerad på senare år som följd av de krav som råder. Inte minst uppstår det problem när vissa elever har religiösa eller etiska skäl för sin specialkost, då dessa krav är orimliga ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom alltför många kostkrav både ökar risken för onödigt matsvinn och riskerar höja de generella matkostnaderna. Samtliga skolor bör hela tiden erbjuda ett vegetariskt (lakto-ovo-vegetariskt) alternativ vid sidan av den ordinarie maten som serveras. Detta bör räcka för elever med religiösa eller etiska grunder för sitt val av mat. Regeringen bör därför tydliggöra att religiösa eller etiska krav för special­kost inom offentlig verksamhet inte är legitima när det finns ett vegetariskt alternativ för att möjliggöra sänkta kostnader och samtidigt förbättrad matkvalitet.

Avgifter kopplade till intyg för skolor

Skolan ska enligt skollagen huvudsakligen vara avgiftsfri, även om enstaka avgifter i samband med exempelvis skolutflykter får förekomma. Samtidigt innebär intyg i vissa regioner en merkostnad som följd av en eventuell avgift. En sådan avgift är inte kopplad till en skolutflykt, utan har helt och hållet med elevens hälsa att göra. Regeringen bör säkerställa att de elever som av medicinska skäl måste få intyg för specialkost också får den avgiften betald genom ett förtydligande i skollagen.

Markus Wiechel (SD)

Lars Andersson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (5)