Regionalt inflytande över kompetensförsörjning

Motion 2018/19:2385 av Anders Åkesson och Lars Thomsson (båda C)

av Anders Åkesson och Lars Thomsson (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett system där regional prioritering av nationella resurser för kompetensförsörjning och kompetensmatchning utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Kompetensförsörjning och matchning av kompetens för morgondagens behov är en av de stora utmaningarna för fortsatt utveckling och välstånd i vårt samhälle. Kompetens­försörjning är viktigt för varje individ men också för organisationer och företag och för lokal och regional utveckling. Rätt mix av kompetenser och ett fungerande kompetens­försörjningssystem är viktigt för lokal, regional och nationell utveckling. Idag styrs huvuddelen av resurserna för kompetensförsörjning från nationell nivå i beslutsformer där den regionala nivåns möjligheter till inflytande är begränsad.

Sedan 2010 har så kallade regionala kompetensplattformar etablerats, något som i flera fall på ett framgångsrikt sätt har utvecklat ett omfattande regionalt samarbete inom kompetensförsörjningsområdet. Men på nationell nivå är det idag en mycket splittrad bild där många olika aktörer beslutar om resurser för kompetensförsörjning. Arbets­förmedlingen fattar beslut inom sitt uppdrag och ansvarsområde med fokus på korta arbetsmarknadsutbildningar. Skolverket fattar beslut om resurser för vuxenutbildning och yrkesvuxenutbildning där mindre kommuner idag har svårt att hämta hem tillräck­liga resurser på grund av sin relativa storlek.

Myndigheten för yrkeshögskolan fattar beslut om yrkeshögskoleutbildningar och så kallade kompletterande utbildningar efter ansökningar från utbildningsanordnare. De tar in regionala prioriteringar och bedömningar men själva beslutet om vilka YH-utbild­ningar som ska startas fattar myndigheten helt på egen hand. Likaså beslutar universitet och högskolor självständigt över vilka utbildningar som ska ges och var de ska ges. Lokala så kallade högskolecentra som ligger med avstånd från universitetscampus har ett förhandlingsmässigt underläge i sin relation till universitet och högskolor och de utbildningar som ges på universitetsorten.

Utöver ovan nämnda statliga utbildningsmyndigheter finns det andra som också har ett uppdrag att vara verksamma i hela landet. För att inte samhällets resurser skall subopti­meras finns det goda skäl att stärka den regionala samordnande nivån och ge den ett reellt inflytande över hur resurser för kompetensförsörjning används inom respektive region, allt i syfte att de bättre än idag samspelar med lokala och regionala förutsätt­ningar, prioriteringar och strategier.

Som jämförelse kan nämnas politikområdet kultur. Där finns det idag – efter ett initialt mycket starkt nationellt motstånd ett väsentligt regionalt inflytande över hur resurser ska prioriteras. Inom kulturområdet tar regionerna fram regionala kulturplaner som ligger till grund för hur regionala och nationella medel ska prioriteras.

På motsvarande sätt bör ett system med regional prioritering av nationella resurser för kompetensförsörjning och kompetensmatchning utvecklas. Det kan handla om resurser som idag fördelas genom Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för Yrkeshögskolan, universitet och högskolor och Universitets- och högskolerådet.

Med stöd i det ovan anförda bör därför riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett system där regional prioritering av nationella resurser för kompetensförsörjning och kompetensmatchning utvecklas.

Anders Åkesson (C)

Lars Thomsson (C)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)