Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion 2018/19:2355 av Jonas Millard m.fl. (SD)

av Jonas Millard m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

De politiska partierna, allmänna val och regeringen

Anslaget Stöd till politiska partier reduceras. De politiska partierna bör i större grad arbeta med effektivisering av det egna arbetet. Vad gäller regeringen konstaterar vi att anslaget till Regeringskansliet ökat med över en miljard sedan budgeten 2013/14. Detta trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre stått stilla sedan dess. Regeringen med Regeringskansliet får därför reducerade anslag.

Mediestöd

Sverigedemokraterna konstaterar att utvecklingen på massmedieområdet gjort det gamla stödsystemet otidsenligt. Vi avser därför att helt avskaffa driftstödet på fem år. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet som bägge behålls oförändrade. Med de åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, samt den numera avskaffade skatten på reklam i periodiska publikationer torde dock omställningen för framförallt mindre redaktioner underlättas. Med sverigedemokratisk politik torde dessutom små lokala redaktioner som idag inte uppbär presstöd gynnas.

Övriga åtgärder

Den särskilda satsningen på den nationella minoriteten romer avskaffas eftersom det är olyckligt att en enskild satsning bär en sådan tydlig etnisk prägel. Dessutom sänks anslaget till Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information.

Parlamentarisk kontroll

Det finns goda skäl att stärka såväl riksdagens som det svenska folkets insyn och kontroll över regeringen och dess myndigheter. En instans som gör ett viktigt arbete för medborgarna är Justitieombudsmannen, JO. Under flera år har JO anfört att myndigheten varit så belastad av arbete från granskningsanmälningar att man varit nödgad att åsidosätta arbetet med de egna inspektionerna. 25 miljoner kronor extra per år anslås för detta viktiga arbete. Detta samtidigt som riksdagens myndigheter tillförs medel. På detta sätt underlättas riksdagens tillsyn av desamma. Ett led i detta är att återinföra konstitutionsutskottets JO-delegation samt öka riksdagens förvaltningsanslag med tio miljoner kronor där fem miljoner är avsedda för att anställa utskottspersonal att bereda ärenden som i första hand rör uppföljning av JO och Riksrevisionen. Resterande fem miljoner tillförs riksdagens utredningstjänst.

Valmyndigheten

Sverigedemokraterna har motionerat om att riksdagen i ett tillkännagivande skall anmoda regeringen att låta utreda ett system med gemensamma valsedlar. Ett sådant system skulle bidra till förstärkt valhemlighet och minskat valfusk. Utöver detta finns också miljövinster att hämta, då ett betydligt färre antal valsedlar skulle behöva tryckas och betydligt färre antal mil behöver köras på vägarna för att distribuera dessa. Några kända negativa effekter av ett system med gemensamma valsedlar finns inte och regeringen bör därför utreda hur ett system med gemensamma valsedlar kan införas till de allmänna valen 2022. Vi anslår därför medel till Valmyndigheten för en sådan utredning och slutligen en större anslagspost 2021 för att ett sådant system ska kunna vara på plats till nästa ordinarie allmänna val.

Länsstyrelserna

Sverigedemokraterna anslår 30 miljoner kronor extra för länsstyrelsens djurskyddskontroller, således 6 miljoner kronor mer än regeringen. Sverigedemokraterna har sedan tidigare omlokaliserat medel inom anslaget, från länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända till deras regionalt brottsförebyggande arbete samt identifierade behov inom krisberedskap och civilt försvar. Efter sommarens bränder konstaterar vi att detta uppenbarligen var rätt prioritering varför vi fortsättningsvis omfördelar 20 miljoner inom anslaget från mottagning av nyanlända till krisberedskapen.

Datainspektionen

Sedan Datainspektionen grundades på 70-talet har mängden data i samhället ökat på ett sätt som nog ingen då kunde förutse. Förra årets välkomnade vi regeringens anslagsförstärkning till myndigheten som man då delvis motiverade med bland annat arbetet med EU:s nya dataskyddsförordning. I år har tillkommit ansvar för att besluta om tillstånd för – och utöva tillsyn över – kameraövervakning varför regeringen skjutit till ytterligare medel. Det är dock uppenbart att myndigheten har ett behov av ytterligare förstärkning och nyrekrytering. Vi ökar därför anslagen till Datainspektionen, utöver det som regeringen redan har satsat.

Sametinget

Sverigedemokraterna avser att förstärka sametinget då vi menar att samerna har en så tydlig historisk särställning att det motiverar ett ökat anslag.

Tabell 1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

+10

+10

+10

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

+25

+25

+25

3:1

Sametinget

+5

+5

+5

4:1

Regeringskansliet m.m.

450

500

550

5:1

Länsstyrelserna m.m.

+6

+6

+6

6:1

Allmänna val och demokrati

6:2

Justitiekanslern

6:3

Datainspektionen

+25

+25

+25

6:4

Valmyndigheten

+3

+3

+10

6:5

Stöd till politiska partier

19

19

19

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

15

2

2

8:1

Mediestöd

102

224

337

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

3

3

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

18

19

20

Jonas Millard (SD)

Matheus Enholm (SD)

Fredrik Lindahl (SD)

Mikael Strandman (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)