Införande av ämnesbetyg

Motion 2018/19:2000 av Hanna Westerén (S)

av Hanna Westerén (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ämnesbetyg i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under många år har det funnits en relativt bred enighet om att kursbetygen inte fungerar. Den som i början av gymnasiet får ett lågt betyg i någon kurs har inga möjligheter att komma igen och förbättra betygen. Kursbetyg motverkar ämnesfördjupning och orsakar stress vilket kan innebära att fler hoppar av gymnasieskolan i förtid. Vidare är många kritiska till att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation vilket gör att betygen upplevs som bestraffande. Ett betygssystem ska förstärka gymnasie­skolans uppdrag att utveckla elevers förmåga att tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. När betyg sätts efter varje avslutad kurs kan undervisningen upplevas splittrad, helheten går förlorad och elevens utveckling blir osynliggjord.

Idag är en avslutad gymnasieutbildning i det närmaste en förutsättning för att en ung person ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Att ge så många som möjligt förutsätt­ningar att klara gymnasieskolan måste vara en prioritet. Signaler om att kursbetygen ökar risken för avhopp måste därför tas på största allvar.

Ämnesbetyg har en betydande potential att ge bättre förutsättningar för elevers lärande, för att reducera stress och underlätta lärarnas arbete. De speglar bättre allt eleven lärt sig under gymnasiet, istället för vad eleven lärt sig under en viss tid.

Ämnesbetyg skulle också bidra till att minska klassklyftorna. I dagens segregerade och ojämlika skolsystem påverkar föräldrars utbildningsnivå och val av skola elevers kunskap och betyg allt mer. Kursbetygen i gymnasiet förstärker och befäster klasskillnad­erna i svensk skola. En elev som på grund av sin klassbakgrund och den segregerade skolan fått sämre förutsättningar att lära sig exempelvis matematik kommer sannolikt ha svårt att få ett bra betyg i gymnasiekursen matematik1.

I december 2015 fick utredningen En gymnasieskola för alla (U2018/00669/GV) som startats upp tidigare samma år i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredningen kom då fram till att ämnesbetyg har en betydande potential att ge såväl elever som lärare bättre möjligheter. Dessutom skulle risken för tidiga studiemisslyckanden kunna minska eftersom färre avgörande betyg sätts tidigt i utbildningen. Utredningen kom även fram till att när det gäller frågan om ämnesbetyg behövs, enligt utredningens bedömning, ett flerårigt och långsiktigt perspektiv. Utredningen bedömde att en ny utredning bör tillsättas med syfte att ta fram nödvändiga författningsförslag och belysa ytterligare konsekvenser av ämnesbetyg.

En ny utredning tillsattes av regeringen 2018. Utredningen ska utreda och föreslå en ny modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Uppdraget ska redovisas under 2019.

Betygssystemet måste främja kunskapsutveckling. En skola som ger eleverna mer tid till att lära sig vad de ska kunna, innan deras kunskaper blir betygsatta, skapar förutsättningar för motiverade elever som fullföljer sin utbildning.

Hanna Westerén (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-29 Granskad: 2018-11-29 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)