Stoppa mobbningen i skolan

Motion 2018/19:1973 av Patrik Engström m.fl. (S)

av Patrik Engström m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av att stärka skolornas arbete för att förhindra och stoppa mobbning och kränkningar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De allra flesta kan skriva under på att Sveriges skolor ska stå för nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Lagstiftningen ställer tydliga och höga krav på att skolan ska vara en trygg plats för alla barn och unga. Tyvärr visar flera utredningar och rapporter att så inte alltid är fallet.

I organisationen Friends rapport för 2018 som är baserad på data från Friends kartläggningstjänst kan vi läsa att var fjärde elev utsatts för kränkningar i skolan. Trots det känner 22% av skolpersonalen inte till att kränkningar mellan elever existerar. Att så många barn inte pratar med vuxna om sin utsatthet visar att vuxenvärlden misslyckats med att bygga och vårda ett förtroende som borde vara självklart. Det är vuxnas ansvar att stoppa mobbning!

Friendsrapporten, som släpps varje år i samband med skolstart, baseras på enkätsvar från 28359 elever i årskurs F–9. Årets rapport visar att de flesta elever känner sig trygga i skolan. Dock är kränkningar en del av många elevers vardag, och många drabbas hårt av långvarig mobbning som kan pågå i över ett år. Tjejer är mer utsatta än killar och många vittnar om nedsättande kommentarer, utfrysning och fysiska kränkningar.

Rapporten visar även att det är vanligt med trakasserier kopplat till etnicitet, kön, sexualitet och funktionsvariationer. I flera fall berättar eleverna att trakasserierna normaliserats i skolan och att ingen längre agerar när de sker.

Att vara utsatt för mobbning kan vara förödande. Det kan exempelvis leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och självmordstankar. Barn som är utsatta under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i utanförskap. Det är viktigt att dessa situationer uppmärksammas och åtgärdas omedelbart så att de inblandade barnen får hjälp och stöd att hantera sin utsatthet. Elever som varit utsatta för mobbning lider i högre grad av psykisk ohälsa än elever som inte blivit utsatta för mobbning. När mobbningen upphör förbättras situationen för de utsatta eleverna men de kommer aldrig att må lika bra och ha samma relation till de vuxna som de som inte blivit mobbade. Mobbning sätter spår i såväl hälsa som förtroende långt efter det att mobbningen slutat.

Anmälningarna till Skolinspektionen om kränkningar har ökat med 2% under första halvåret 2018. Det här visar, tyvärr, att trots en tydlig lagstiftning behöver det göras mer för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan. Vi vuxna har ett ansvar för att barn och unga inte ska tvingas gå igenom skolan med ångest, stress och ensamhet. Därför bör regeringen beakta behovet av att stärka skolornas arbete för att förhindra och stoppa mobbning och kränkningar samt överväga behovet av att skärpa lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Det skulle öka trycket på skolor att agera och ta fram en plan mot kränkande behandling.

Patrik Engström (S)

Maria Strömkvist (S)

Roza Güclü Hedin (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-29 Granskad: 2018-11-29 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)