Stöd ett turkiskt medlemskap i EU

Motion 2018/19:1325 av Serkan Köse och Mathias Tegnér (båda S)

av Serkan Köse och Mathias Tegnér (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta långsiktigt för ett turkiskt medlemskap i EU och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det ligger i både Turkiets och EU:s intresse att Turkiet på lång sikt blir EU-medlem. För Turkiet handlar det om en process för ökad demokrati, modernisering och respekt för mänskliga rättigheter. För EU:s del handlar det bland annat om att Turkiet skulle kunna utgöra en viktig brygga mellan EU och den muslimska världen.

I början av 2000-talet tog Turkiet flera viktiga steg mot medlemskap i EU. Det innebar en utveckling av demokratisering med starkare mänskliga fri- och rättigheter. I dag har takten på reformarbetet i Turkiet dessvärre saktats ner och utvecklingen i landet har gått i diametralt annan riktning. Landets president har visat tydliga tecken på att föra landet mot envälde. Därför är det viktigt att dagens Turkiet moderniseras i grunden; en ny grundlag, ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är viktiga grundbultar.

Samtidigt är det viktigt att stödet för de nödvändiga reformerna och ett framtida turkiskt EU-medlemskap är fortsatt starkt. Ingenting tyder på att demokratisituationen i landet skulle bli bättre av avbrutna förhandlingar.

EU kräver tre saker för att ett land ska kunna bli medlem:

1. Landet ska vara en fungerande demokrati.

2. Landet ska kunna möta konkurrensen från EU:s inre marknad.

3. Landet måste ha myndigheter som kan tillämpa EU:s lagar och förordningar.

Ett moderniserat och reformerat Turkiet kan bidra med mycket. Turkiet har klart starkare band till sina grannländer i söder och öster än vad EU har och dessutom en muslimsk majoritet i sin befolkning. Det skulle stärka EU:s mångkulturella profil om Turkiet blev medlemmar och dessutom visa att ett demokratiskt styrelseskick kan stå över religiös tro.

Turkiet har varit associerad medlem i EU och dess föregångare sedan 1963. 1999 blev man ett kandidatland och alltsedan 2005 har man förhandlat om medlemskap.

Utöver det inre trycket som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter för alla medborgare så finns också de ovanstående kraven från EU på landets traditionella makthavare. Det är alltså bra att på lång sikt verka för ett medlemskap för Turkiet i EU, eftersom det samtidigt är ett arbete för mänskliga rättigheter och demokrati.

Sverige har länge varit stark förespråkare för ett turkiskt EU-medlemskap, så snart landet lever upp till kriterierna för ett sådant.

Vi anser att möjligheten till ett EU-medlemskap utgör en stark drivkraft för ett land att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna. Därför ställer EU tuffa krav på fortsatta reformer och konkreta åtgärder för att ett medlemskap ska kunna bli verklighet. Vi måste se till att denna drivkraft ger resultat, inte bara i lagstiftningen utan också i verkligheten.

Sverige har länge stött kampen för mänskliga rättigheter i Turkiet. Det är mycket viktigt att vi nu fortsätter ge stöd till det arbetet. Vi måste fortsatt vara en tydlig röst för ett turkiskt EU-medlemskap i framtiden.

Inför Turkiets förhandlingsstart hördes tyvärr många obehagliga röster i den europeiska debatten. I Sverige handlade den enda egentligt kritiska debatten som fördes inför beslutet om förhandlingsstart huruvida Turkiet verkligen vill uppfylla EU:s krav på mänskliga rättigheter.

Mot denna bakgrund är det nu angeläget för regeringen att arbeta för ett turkiskt medlemskap i EU i framtiden.

Serkan Köse (S)

Mathias Tegnér (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-28 Granskad: 2018-11-28 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)