Kommunal eftervård

Motion 2013/14:So303 av Agneta Luttropp och Mats Pertoft (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av den kommunala eftervården.

Motivering

Då omhändertagandet av ett barn eller en ungdom avslutas är barnet eller ungdomen berättigat till eftervård inom barnskyddet. Eftervården är en lagstadgad service och upphör senast då den unga fyllt 21 år.

Det är enligt lagen på kommunens ansvar att anordna eftervård. Eftervården omfattar allt det stöd och den hjälp som den unga behöver för att senare klara sig på egen hand, såsom hjälp med att skaffa bostad, arbetsplats, fritidsintressen och trygga mänskliga relationer samt ekonomiskt och psykiskt stöd och stöd i skolgången, stödjande samtal eller praktisk hjälp i vardagen.

Socialarbetet inom eftervården ska utföras planmässigt och basera sig på en vårdplan. Vårdplanen uppgörs vanligen av den unga och hans eller hennes socialarbetare. Även den ungas föräldrar, den som vårdar den unga eller andra personer som hör till den ungas stödnätverk kan medverka.

Studier har visat att eftervård är svårt att definiera eftersom det finns många olika aspekter att ta hänsyn till.

Klienternas skilda behov möter organisationens olika villkor och detta ställer krav på de verksamheter som är ansvariga för missbruksvård. Många menar att en god eftervård är avgörande för att de resultat som uppnåtts under behandling ska ha en långsiktig verkan och om så är fallet skulle det innebära att brister i eftervården är slöseri med både tid och insatser.

Brister i samordningen

Det har visat sig att eftervården inte alltid fungerar som det är tänkt.

En granskning som Riksrevisionen gjort visar att det finns stora brister i samordningen av stödinsatser för unga med adhd och liknande funktionshinder. Enligt Riksrevisionen är det mycket vanligt att en påbörjad behandling slarvas bort i uppföljningsskedet. Det finns risker för att socialtjänsten tror att när man skickar någon på behandling så är det bra sedan.

Speciellt mindre kommuner med begränsade resurser i socialtjänsten har enligt Riksrevisionen svårt att följa upp behandlingar.

Det är alltför vanligt att påbörjade behandlingar inte följs upp och att kommuner och Försäkringskassan inte vill betala för åtgärder som läkare anser nödvändiga.

Om inte eftervården fungerar finns risken att det blir sämre för barnet eller ungdomen, att hen hamnar i utanförskap.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2013
Agneta Luttropp (MP)	Mats Pertoft (MP)