Återföring av medel från vindkraftsanläggningar till berörda kommuner

Motion 2013/14:N353 av Lars Gustafsson (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nationella riktlinjer utvecklas för hur de bygder som upplever ett intrång av vindkraftsetableringen kan kompenseras.

Motivering

I samband med produktion av vattenkraft återbetalar kraftproducenterna en viss andel av pengarna genom så kallade bygdemedel. Andelen är liten, cirka 0,17 öre /kWh. Jag anser att ett liknande system med återföring också bör utredas när det gäller vindkraften som nu byggs ut runtom i landet. Den förnybara energi som vindkraften genererar är mycket viktig, men den folkliga förankringen riskerar att gå förlorad om de närboende endast får ta del av de negativa effekterna som ökad ljudnivå och inverkan på fågellivet.

Kristdemokraterna har i regeringsarbetet värnat det lokala inflytandet över vindkraftslokaliseringen genom införandet och upprätthållandet av det s.k. kommunala vetot vid vindkraftsetableringar. Därför är det rimligt att vindkraftsproducerande kommuner och kommundelar får ta del av en återföring av de medel som vindkraften genererar. De medel som i så fall kommer att återföras ska användas av berörda kommuner till utvecklingsinsatser för nya jobb samt vara en del i en strategi för landsbygdens utveckling. Genom ett sådant system skapas uthållighet och förutsägbarhet, vilket ger underlag för långsiktiga och kloka beslut.

Det är rimligt att liknande förutsättningar gäller för vindkraft som för vattenkraft. Jag vill också upprätthålla principen att statliga inkomster som genereras i ett visst geografiskt område och är baserade på naturresurser inte ska kopplas till statliga utgifter i samma område. Om detta skulle ändras, skulle korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via antingen ett nytt kommunalt utjämningssystem eller via andra statliga budgetposter.

Ett annat sätt att öka den lokala acceptansen för vindkraften är att lokalsamhällets intressenter är med som ägare i anläggningarna. I Danmark finns det lagkrav på att 20 procent av etableringarna ska erbjudas för lokalt ägande. Ett system med krav på lokalt ägande är intressant och det finns anledningar att närmare studera den danska modellen. Ett annat exempel på hur vinsterna kan fördelas är den så kallade bygdepeng som många vindkraftsägare i nuläget delar ut till lokalsamhället genom avtalslösningar.

Jag vill att nationella riktlinjer utvecklas för hur de bygder som upplever ett intrång av vindkraftsetablering kan kompenseras. En utredning bör se över frågan. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 2 oktober 2013

Lars Gustafsson (KD)