Producentansvar för textilier

Motion 2013/14:MJ406 av Elin Lundgren (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om se över möjligheten att införa ett producentansvar för textilier.

Motivering

Textilproduktion innebär allvarliga miljöproblem, och arbetsförhållandena för de människor som tillverkar våra kläder (och andra textilier) är ofta eländiga. Om detta finns många rapporter skrivna.

Beroende på material så går det åt olika mycket vatten, kemikalier, energi och koldioxid för klädproduktion. Ett kilo bomull, den vanligaste textilråvaran, behöver minst 10 000 liter sötvatten för att produceras. Konstmaterialet viskos kräver fyra kilo kemikalier per producerat kilo tyg.

Inköpen av kläder och andra textilier ökar och ligger i dag på 15 kilo per svensk. Bakgrunden till ökningen är att kläder ses på ett annat sätt i dag; inredning och modetrender påverkar vårt beteende. Klädkedjor lanserar nya kollektioner varje vecka istället för till varje säsong.

I dag gör vi oss av med kläder som är hela och fullt användbara eftersom de inte längre känns moderna. Av de 15 kilo som vi köper slängs cirka 8 kilo i hushållssoporna (förbränns sedan) och 3 kilo lämnas till välgörenhetsorganisationer. Resterande kan bli kvar i garderoberna eller lämnas som grovavfall.

Önskvärt vore naturligtvis, för miljön, att mindre mängd textilier behövde produceras. Detta är svårt att styra eftersom det handlar om människans behov av att uttrycka sin personlighet och status genom kläder och just nu görs detta genom mer konsumtion, snarare än genom att man hittar en personlig stil som håller i längden. Det återstår att hitta ett bra system för insamling och återanvändning av textilier; den återanvändning som görs i dag sker helt frivilligt.

För att återvinning och återanvändning ska ske i större skala krävs ett system för insamling med ett producentansvar, det vill säga att producenterna ska ha ansvar för att ta tillbaka uttjänta varor och ta om hand dessa på miljömässigt bästa sätt. Sådana system finns i dag för till exempel batterier och tidningar men alltså inte för kläder och andra textilier.

I Frankrike finns ett sådant system där syftet är att producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att producenterna ska drivas att ta fram produkter som är lätta att återvinna, resurssnåla och inte innehåller farliga ämnen.

I februari 2011 tillfrågades cirka 1 000 svenskar av Konsumentföreningen i Stockholm om ett mer reglerat system för insamling av kläder. 70 procent var positiva till ett sådant system.

Med detta som bakgrund anser jag att regeringen bör se över möjligheten att införa ett producentansvar för textilier.

Stockholm den 1 oktober 2013

Elin Lundgren (S)