Tredelad föräldraförsäkring

Motion 2010/11:Sf383 av Gunvor G Ericson (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om en tredelad föräldraförsäkring.

Motivering

Fyra femtedelar av dagens föräldraförsäkring tas ut av kvinnor. Det sneda uttaget skapar stora jämställdhetsproblem som regeringens jämställdhetsbonus inte har kunnat lösa.

Miljöpartiets väg är en annan. Det behövs ett omfattande arbete på flera olika sätt för att nå ett jämställt uttag där politiken också ser de strukturella hinder som finns i samhället för att uppnå jämställdhet. En del i detta arbete är en tredelning av föräldraförsäkringen.

Vi föreslår en tredelad föräldraförsäkring genom att en tredjedel disponeras av vardera föräldern och en tredjedel är överlåtbar mellan föräldrar eller annan nära vuxen.

I dag framställs det som att pappaledighet är en valmöjlighet, medan mammaledighet är en självklarhet. Detta är något som både får stora konsekvenser för pappans aktiva föräldraskap och för kvinnors situation på arbetsmarknaden. Även om det är förbjudet att diskriminera en gravid kvinna, eller en kvinna i fertil ålder, är det naivt att tro att arbetsgivare inte låter sig påverkas av hur statistiken för föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning (TFP eller tidigare kallat VAB) ser ut.

Pappor har allt att vinna på ett större uttag av föräldraledighet. Män förlorar ofta i vårdnadstvister, men forskning visar att föräldrar har lika stor chans att få vårdnaden, om de delat ansvaret för barnet – se Lika chans att få vårdnad – könet spelar ingen roll av Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Miljöpartiet menar att alla skulle tjäna på att regelverket utformas på ett sätt så att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppmuntras. Vi vill göra det möjligt att låta en person närstående till barnet ta del av föräldraförsäkringen om vårdnadshavarna anser det lämpligt. Vi vill alltså ha en tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel ska ges åt vardera föräldern, och en tredjedel ska kunna tas ut efter egna önskemål. Det ska också kunna gå att överlåta dagar eller hela den återstående tredjedelen på en annan nära vuxen.

Föräldraförsäkringen igår och idag

Den svenska föräldraförsäkringen är jämställd då lika många dagar finns för båda föräldrarna i teorin, men den är också mycket flexibel då det går att överlåta alla dagar utom två månader. Föräldrar kan maximalt ta sju föräldrapenningdagar i veckan och få en inkomstersättning. De kan också välja att ta färre dagar, vilket ger en lägre inkomstersättning, men även större möjlighet att förlänga ledigheten med barnet. Föräldrar kan även spara föräldrapenningdagar till och med att barnet fyllt åtta år och därigenom exempelvis ta ut ledighet vid inskolning på dagis, skolbesök eller förlänga semestrar.

En rapport som publicerats av Riksförsäkringsverket analyserar om och hur familjer med barn födda 1999 använder föräldraförsäkringens flexibilitet. Rapporten analyserar sambandet mellan föräldrapenninguttaget och längden på föräldraledigheten för kvinnor och män. Föräldrarnas handlingsmönster påverkar hur länge barnet är hemma. Exempel på faktorer som påverkar hur länge barnet är hemma, är att barnet är hemma en kortare tid om föräldrarna har låg utbildning eller anser att arbetet är viktigt. Däremot om pappan varvar föräldraledigheten med förvärvsarbete, så är barnet hemma en längre tid1.

I Försäkringskassans statistik över utbetalda föräldrapenningdagar syns en tydlig skillnad när det gäller användandet av dagar för barn födda före och efter år 2002 på precis samma sätt som det tidigare fanns en skillnad före och efter 1995. Papporna till barn födda efter 2002 använder betydligt fler dagar än papporna till barn födda före 2002. Reformerna som innebar att först 30 dagar och sedan 60 dagar inte längre kunde avstås till den andra föräldern har inneburit att fler män använder fler dagar med föräldrapenning än vad män tidigare gjort för sina barn.2

Ser man till totalt antal uttagna dagar så visar bilden från Försäkringskassan nedan att papporna ökar sitt uttag men det går långsamt, ca 10 procent på de senaste 10 åren.

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och ersatte den tidigare moderskapspenningen. Papporna fick därmed samma villkor som mammorna att få rätt till ersättning för vård av barn. Syftet var att ge föräldrarna möjlighet att dela ansvaret för barnets omvårdnad och att vara hemma med sina barn under längre sammanhängande perioder. Syftet var också att samtidigt bidra till att kvinnor och män med små barn skulle kunna behålla sin anknytning till arbetslivet.

Första året då möjlighet fanns för männen att ta ut föräldrapenning togs ca 0,5 procent av föräldrapenningdagarna ut av män. Andelen föräldrapenningdagar som tagits ut av män har därefter sakta ökat under de dryga 35 år som gått sedan dess. År 2009 togs 22,3 procent av dagarna ut av män.

Kvinnorna ökar sitt uttag

Tidigare år har uttagsmönstret bland kvinnorna varit att de minskat sitt uttag år för år och det har gällt för barn i alla åldrar. Nu visar dock statistiken att detta mönster eventuellt är på väg att förändras. Mammorna till barn födda år 2006 eller senare har konsumerat fler dagar än mammorna till barn födda tidigare år. Detta kan vara en effekt utav höjningen av ersättningstaket som infördes den 1 juli 2006 och/eller en effekt av att ersättningen per dag höjdes för grundnivådagar och lägstanivådagar från tidigare 60 kronor per dag till 180 kronor per dag för barn födda efter den 1 juli 2006. När ersättningstaket höjdes till motsvarande tio prisbasbelopp, den 1 juli 2006, började de kvinnor som tidigare haft inkomster över ersättningstaket att konsumera fler dagar än vad de gjort tidigare. Det är framförallt kvinnorna med de högsta inkomsterna som efter höjningen använder fler dagar och främst under sommarmånaderna.3

Männens uttagsmönster

Generellt konsumerar män färre dagar med föräldrapenning än kvinnor. När barn födda år 2002 uppnådde sju års ålder hade endast 3,5 procent av barnen en pappa som hade använt 240 dagar eller fler med föräldrapenning och detta trots att 240 dagar är avsedda för papporna. Papporna tar sakta men säkert ut fler och fler dagar med föräldrapenning samtidigt som effekterna av den andra pappa/mamma-månaden syns tydligt. Pappor till barn födda år 2002 kommer att ha använt minst 20 fler dagar i genomsnitt när barnen når åtta års ålder än pappor till barn födda år 2001. Skillnaderna mellan årskullarna brukar närmast ligga på ett par dagars ökning per årskull4.

Men fortfarande finns det pappor som inte tagit ut en enda dag i föräldrapenning även om antalet minskat. Av barnen födda 1993 hade drygt hälften (52,3 procent) en pappa som använt noll dagar i föräldraförsäkringen. För de födda 2007 hade den siffran minskat till 28,1 procent.

Andel pappor som använt noll dagar med föräldrapenning när barnet fyllt x år

Källa försäkringskassan: http://www.forsakringskassan.se/omfk/statistik _och_analys/barn_ och familj/foraldrapenning.

Effekterna av första (för barn födda 1995 och senare) respektive andra pappa/mamma-månaderna (för barn födda 2002 och senare) syns tydligt i den här statistiken. Framförallt innebar införandet av de första reserverade trettio dagarna att fler barn fick en pappa som var hemma med föräldrapenning. Det är således framförallt de reserverade dagarna som påskyndat utvecklingen och inneburit att en större andel pappor börjat använda försäkringen.

Tredelning en modern väg att gå

Att ändra uttagsmönstret är alltså fullt möjligt om politiker vill. En tredelad föräldraförsäkring skulle troligen få liknande effekter som den första och andra pappamånaden fick.

Nu är det snart 10 år sedan den senaste förändringen gjordes och det är dags att ta nästa steg.

Vi vill alltså ha en tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel ska ges åt vardera föräldern, och en tredjedel ska kunna tas ut efter egna önskemål. Det ska också kunna gå att överlåta dagar eller hela den återstående tredjedelen på en annan nära vuxen.

Föräldraförsäkringsutredningen redovisade att föräldrars inställning och attityder till föräldraförsäkring och föräldraledighet styrs av föreställningar om kön som är synnerligen närvarande i föräldraskapet och i många avseenden styrande för hur kvinnor och män förhåller sig till dessa frågor. En av utredningens slutsatser är att attitydförändringar inte nödvändigtvis leder till beteendeförändringar. Att föräldrar har en i princip jämställd attityd till föräldraledighet innebär inte med nödvändighet att de agerar i enlighet med denna. 5

Miljöpartiet anser att det finns starka skäl ur både barn- och jämställdhetsperspektiv för ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen. En tredelning av föräldraförsäkringen bör därför genomföras senast 2014.

Stockholm den 27 oktober 2010

Gunvor G Ericson (MP)

[1]	Flexibel föräldrapenning – hur mammor och pappor använder föräldraförsäkringen och hur länge de är föräldralediga. RFV analyserar 2004:14.
[2]	Föräldrapenning – försäkringsutveckling och analys. Försäkringskassan 2010-04-15.
[3]	Föräldrapenning – försäkringsutveckling och analys. Försäkringskassan 2010-04-15, se http://www.forsakringskassan.se/omfk/statistik_och_analys/barn_och_familj/foraldrapenning.
[4]	Föräldrapenning – försäkringsutveckling och analys. Försäkringskassan 2010-04-15, se http://www.forsakringskassan.se/omfk/statistik_och_analys/barn_och_familj/foraldrapenning.
[5]	Föräldraförsäkringsutredningen (SOU 2005:73).