Regelförenklingar för företag

Motion 2009/10:N387 av Anti Avsan (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar.

Motivering

Den som står inför ett beslut att starta och driva företag har ofta farhågor kring den upplevda regelbördans omfattning. De som går vidare och startar företag upplever i allmänhet att det är krångligt och svårt på grund av omfattande regler och byråkrati. För den som redan är företagare ägnas en stor del av den verksamma tiden till att uppfylla en mängd olika administrativa krav som ställs på företagaren. Farhågorna i sig är redan ett hinder mot att starta företag, alldeles oavsett om det handlar om byråkrati, kostnader eller ekonomisk risk.

En företagare ägnar en stor del av sin verksamma tid till att fylla i olika typer av handlingar. Det är fråga om många blanketter och underlag som ska fyllas i och skickas in i olika sammanhang och till olika mottagare. Denna hantering är en del av en administrativ börda som av företagarna många gånger uppfattas som omotiverad och som tar tid i anspråk som skulle kunna ha använts mer produktivt.

Alliansregeringen har redan genomfört ett antal regelförenklingar. Ett exempel på detta är de ändrade reglerna för F-skatt. Nu kan även den som bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare med de ändrade reglerna få en F-skattsedel.

En del har således redan gjorts för att minska den samlade regelbördan för företagen, och arbete pågår för närvarande både inom EU och i Sverige. Trots detta återstår mer att göra.

Mot ovanstående bakgrund bör följande övervägas: Generellt bör regelbördan minskas och förenklingar ske av rutinerna kring rapporteringen av sådant som krävs in från företagen. Samordningen bör även förbättras mellan olika myndigheter såvitt avser sådan information som redan har lämnats till en myndighet.

I den mån kravet på företag att lämna vissa uppgifter typiskt sett medför en påtaglig belastning bör den första frågeställningen vara om de begärda uppgifterna är särskilt betydelsefulla av någon anledning. Om svaret är ja bör nästa fråga vara om uppgifterna kan erhållas på något annat för företagen mindre belastande sätt. Om svaret på den andra frågan är nej bör det ändå göras en avvägning mellan å ena sidan nyttan av uppgifterna och å andra sidan den administrativa merkostnad som uppgiftsskyldigheten medför för företagaren. Om uppgifterna inte kan avvaras trots en påtaglig administrativ belastning bör någon form av systematisk ekonomisk kompensation kunna komma ifråga för det berörda företaget.

Stockholm den 1 oktober 2009

Anti Avsan (m)