Forskning kring kultur och hälsa

Motion 2008/09:Ub479 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning i ämnet kultur och hälsa.

Motivering

Människor utsätts idag för mycket stress och press både i hemmet och på arbetet, vilket leder till såväl kroppsliga som psykiska konsekvenser och sjukdomstillstånd. Den psykiska ohälsan ökar, inte minst hos barn och ungdomar. Det har visat sig att kulturen kan vara ett sätt att få ro och vila i en stressad värld. Kulturen kan vara en oas dit människor kan komma för att få kraft för att orka med vardagen och för att må bättre. Betydelsen av kultur både för den allmänna folkhälsan och i direkta vårdsituationer blir alltmer uppmärksammad.

Med den forskning som i dag finns ser vi att människor som tillägnar sig regelbundna kulturella aktiviteter har bättre hälsa och lever ett längre liv. Musikens kraft för oss människor är fantastisk. De flesta av oss vet vilken effekt musik kan ha för att skapa lugn och inre ro i en stressad vardag, men också vad musik kan betyda för vårt humör när vi är trötta efter jobbet. Personer som sjunger i kör får klart sänkta stressnivåer enligt modern svensk forskning. Kulturella aktiviteter är också förknippade med ett starkare socialt stöd och nätverk och dessa faktorer minskar betydligt risken för utveckling av kroniska smärttillstånd enligt forskning på befolkningen i Halland.

Det har också gjorts en betydligt större studie omfattande 12 000 personer. Levnadsförhållanden och vanor hos dessa personer följdes upp under nio år, och då visade det sig att de människor som inte tillägnade sig någon kultur alls hade dubbelt så hög dödlighet under undersökningsperioden som personer som regelbundet ägnade sig åt kulturella aktiviteter. Med kulturell aktivitet avsågs där läsning, musik, bio, kyrkobesök, museibesök et cetera. Även efter att bakomliggande faktorer såsom rökning, sjukdom, inkomst och socialt nätverk räknats bort var dödligheten i den ena gruppen 60 procent högre än i den grupp som tillägnade sig kulturella aktiviteter. De aktiviteter som gav mest tydliga utslag var konstmuseer, bio och konserter.

För 20 år sedan initierade Unesco samarbetet kring Arts in Hospital som en del av FN:s kulturdecennium 1987–1997. 28 länder engagerade sig i projektet, som handlade om erfarenhetsutbyte främst av kultur i vården. Det ledde till flera viktiga projekt i de nordiska länderna, bland annat det treåriga nationella försöksprojektet ”Kultur gir helse” i Norge och motsvarande projekt i Finland och Sverige. Ett annat resultat var en rad nordiska konferenser om kultur och hälsa under perioden 1994–2001. Stockholms läns landstings forskningsprogram ”Kultur i vården och vården som kultur” 1994–2006 är ett annat viktigt steg för nytänkande inom området. Denna tvärvetenskapliga forskning har varit vägledande i Sverige och lett till att flera landsting och kommuner satt igång egna projekt. Det är en unik satsning på forskning om kultur i vården som alltjämt väcker intresse både i Norden, i Europa, i Japan och i Australien.

Totalt satsades 20 miljoner kronor på programmet i Stockholm. Även om Stockholm ligger i bräschen har olika delar i landet tagit efter och nu ser vi hur centrum för kultur och hälsa växer fram i till exempel Göteborg. I Halland, Östergötland, Region Skåne och Västerbotten satsar man på kultur i vården, vilket speglas i forskarkonferenser samt centrumbildningar. En studie visade att musik kunde få patienter att dansa trots att de annars hade svårt att röra sig och utföra vardagliga sysslor, och införandet av en återkommande sångstund visade sig ge en dramatisk effekt på dementa personer. Studien visade att när välkända sånger sjöngs kom minnen tillbaka. Musiken visade sig göra människor gladare och piggare.

Dessa projekt är dock bara en liten början för något som sägs bli en kommande framtidsfråga. Den ansedda vetenskapstidskriften Science anser att våra mentala processer och deras samverkan med omgivningen blir det viktigaste forskningsområdet under nästa 10-årsperiod. Därför är det av yttersta vikt att Sverige tar tag i frågan och öppnar för större möjligheter att forska inom området kultur och hälsa.

Stockholm den 2 oktober 2008
Anne Marie Brodén (m)
Finn Bengtsson (m)	Maria Lundqvist-Brömster (fp)
Solveig Ternström (c)	Yvonne Andersson (kd)