Utbildningen av sjuksköterskor

Motion 2006/07:Ub243 av Margareta B Kjellin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om författningsändringar med anledning av en ny utbildningsstruktur för sjuksköterskor.

Motivering

Under det senaste decenniet har vårdutbildningarna reviderats påtagligt. Det har medfört många goda effekter i form av nya kurser, och därmed har nya kunskaper tillförts de studerande. Detta gäller såväl på gymnasienivå som på högskolenivå.

För studerande på sjuksköterskeutbildningen på högskolenivå har forskningsinriktning påtagligt utökats. Det är naturligtvis oerhört viktigt för yrkets utveckling. Behovet av omvårdnadsforskning var stort. Eftersom utbildningen inte förlängts har forskningsinriktningen skett på bekostnad av det praktiska arbetet med avancerad omvårdnad. De studerande som sökt in på utbildningen efter ett teoretiskt gymnasieprogram får därför en allt för kort praktisk-klinisk kunskapsbas och får svårt att diagnostisera och behandla patienten på en avancerad nivå. Under sin praktiska studietid får ofta undersköterskor vara handledare i direkt vårdarbete.

När det gäller omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå har kurser som etik och människan socialt och kulturellt ökat förståelsen för människors olika behov i vården. De timmar som används för dessa kurser har i tidigare utbildningar varit vårdinriktade kurser med kunskaper om anatomi, fysiologi farmakologi, mikrobiologi. Denna förändring har inneburit att grundkunskaper för den kliniska omvårdnaden i dag är betydligt reducerade. Det innebär att det kan vara svårt för en undersköterska att vara handledare åt en sjuksköterskestuderande när det gäller avancerat kliniskt vårdarbete.

Vi står också inför en stor generationsväxling inom vårdsektorn vilket innebär att många med stor erfarenhet av vårdarbete och handledning lämnar yrket, vilket ställer allt större krav på dem som ska ersätta alla pensionsavgångar.

Sammantaget ger detta att det behövs en förändring av utbildningsstrukturen för sjuksköterskeutbildningen. Det är i det sammanhanget viktigt att se den framtida vården i ett bredare perspektiv där sjuksköterskans roll inom den kommunala äldrevården blir en viktig del i utbildningen. Det behövs också en utredning som inriktar sig på att kvalitetssäkra den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och att de studerande får möjligheter att erhålla kunskaper som inriktas mot avancerat kliniskt vårdarbete med tillhörande forskning. Ett möjligt annat sätt att underlätta sjuksköterskans inträde på arbetsmarknaden kan vara ett målinriktat traineeprogram och att poängtera handledarens roll under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Stockholm den 26 oktober 2006

Margareta B Kjellin (m)