Utveckling av miljökvalitetsmålen

Motion 2006/07:MJ373 av Emma Henriksson (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
2006-10-31
Numrering
2006-11-02
Hänvisning
2006-11-07
Bordläggning
2006-11-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av miljökvalitetsmålen.

Motivering

I Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål för år 2006 framgår att för två av miljökvalitetsmålen har bedömningen ändrats från gul till röd: Frisk luft och Bara naturlig försurning. Detta har skett trots att förbättringar görs och att utvecklingen, enligt Miljömålsrådet självt, ”i huvudsak går åt rätt håll”. Även målen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen över­gödning och Levande skogar fick en förändrad bedömning i 2005 års rapport. Den samlade bedömning är således att sju av de 16 miljömålen kommer att vara mycket svåra att nå.

För att nå långsiktighet och tyngd åt miljöarbetet är det viktigt med konkreta och uppföljningsbara mål på såväl lång som kort sikt. Det är nödvändigt att målen är rimliga, begripliga och mätbara samt att det finns genomtänkta åtgärdsplaner och strategier för att nå dem. Annars är risken stor att miljömålsarbetet blir verkningslöst.

Effektivisering av miljömålsarbetet

I stället för centralstyrda beslut och en komplicerad och stelbent myndighetsprövning behöver vi i Sverige en miljöpolitik som uppmuntrar till nytänkande, t.ex. investeringar i ny, miljövänligare teknik. Genom åren har många beslut fattats inom såväl privat som offentlig sektor utan att konsekvenserna för miljön beaktats tillräckligt. En förutsättning för att miljökvalitetsmålen ska nås är att de beslut som fattas på olika nivåer i samhället föregås av analyser av de konsekvenser dessa beslut kan få för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Utvärderingen av styrmedel visar att satsningar i paket med olika kombinationer av styrmedel som kompletterar varandra har varit särskilt effektiva. Till exempel har utsläppen av ämnen som påverkar ozonskiktet minskat med stöd av både ekonomiska, juridiska och informativa styrmedel. Även marknadens krav och innovationer har drivit på utvecklingen.

Bättre samordning av plan- och bygglagen och miljöbalkens prövningssystem skulle bidra till att förbättra den fysiska planeringens roll som miljöverktyg. Regeringen uppmanas därför att se över möjligheterna att anpassa de olika former av statsbidrag som ges till kommunerna så att de samlat ger mest nytta i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Det är särskilt angeläget att beakta de problem som små kommuner kan ha.

Med anledning av den miljömålsproposition som den förra regeringen lade fram våren 2005 (prop. 2004/05:150) med förslag på förändrade målformu­leringar och åtgärdsstrategier framfördes ett antal krav på förbättringar och upp­daterade målformuleringar i en gemensam alliansmotion (motion 2004/05: MJ37). Dessa behöver inte upprepas här mer än att det mot bakgrund av den senaste utvärderingen av miljömålen ytterligare kan konstateras vikten av att det som där framfördes snarast kommer till stånd.

Stockholm den 30 oktober 2006

Emma Henriksson (kd)

Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av miljökvalitetsmålen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.