Dramapedagog

Motion 2004/05:Ub329 av Tasso Stafilidis (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens ansvar att tillhandahålla dramapedagogutbildning.

Bakgrund

Frågan om dramapedagogutbildningen handlar om utbildningens status, om tillgänglighet och efterfrågan. Dramapedagogutbildningen är en nyskapande utbildning i kläm mellan folkbildning och högskola. Utbildningen kombinerar folkbildning med högskola.

Detta uppfattas som ett problem för Folkbildningsrådet, som ogärna ser att yrkesutbildningen på högskolenivå bedrivs inom folkhögskolans ram. För Högskoleverkets tjänstemän är en högskoleutbildning utanför högskolesystemet problematisk. Ämnet är etablerat inom högskolan, enstaka kurser finns vid universitet och forskning bedrivs.

Dramapedagogutbildningen befinner sig i dagsläget i kläm mellan folkbildning och högskola. Redan 1979 föreslog en utredning gjord på uppdrag av UHÄ, Drama; Utbildning och Forskning 1979:8 att utbildningen skulle bli treårig och förlagd till fem ortspar bestående av en folkhögskola och ett universitet. Remissvaren från universitet och högskola gav uttryck för avståndstagande och ointresse. Utredningen lades på is. I början av 1980-talet träffade UHÄ och SÖ en överenskommelse om att dramapedagogutbildningen kunde jämställas med högskoleutbildningens 80 poäng, sedan krav om poängsatt utbildningsplan m.m. genomförts.

Under 1990-talet blev det alltmer uppenbart att dramapedagogutbildningen måste få samma ställning som andra pedagogutbildningar på estetiska sidan, dvs. bli treårig och få högskolestatus i likhet med bildlärare på Konstfack, musiklärare på musikhögskolorna och danspedagoger på Danshögskolan. Behovet av forskning inom ämnesområdet och öppna vägar till doktorandstudier för dramapedagoger har ytterligarer accentuerats. Anknytningen till den kulturpedagogiska institutionen vid Högskolan i Gävle, till vuxenpedagogiska institutionen vid Universitetet i Linköping, samt till pedagogiska institutionen vid Umeå universitet skulle kunna ges fastare former och bättre finansiella förutsättningar. Vuxenutbildarcentrum i Linköping kunde ges ett övergripande ansvar för utbildningen av dramapedagoger i Sverige.

I dag utbildas alltför få dramapedagoger. Detta medför att dramapedagoger enbart utbildas vid en folkhögskola i hela Sverige. Behoven av dramapedagoger överstiger vida tillgången. Drama är av oerhört stor vikt för våra skolelever, för att stärka självförtroendet och förmågan till empati. I dag diskuteras den minskade förmågan till empati bland våra ungdomar. Därför är det så viktigt att skolan kan erbjuda eleverna kvalificerade pedagoger till denna träning. Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och förståelse.

De som arbetar med drama får då insikt om sig själva, men de kan också lära sig att förstå hur andra har det. Dramaövningar stärker självförtroendet och tränar det egna ställningstagandet och kritiskt tänkande. Ett mål med dramaövningar kan t.ex. vara att hjälpa en grupp som har problem med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor utan även arbeta med känslor. I dag talas väldigt ofta om att medmänniskor inte känner empati för varandra. Förmågan till empati kan tränas genom att arbeta med dramaövningar. När man i övningar gestaltar något innebär det att hela jaget medverkar både fysiskt och psykiskt och man berörs på en känslomässig djup nivå, vilket leder till bättre förståelse och samarbetsvilja med medmänniskor.

Det är viktigt att staten tar sitt ansvar för utbildningen av dramapedagoger, det får inte vara upp till en enskild folkhögskola om utbildningen skall finnas kvar eller inte, utbildningen är för viktig för det. Min mening är att regeringen skall ta fram förslag på hur dramapedagogutbildningens status kan öka och att statens ansvar för utbildningen klargörs.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2004

Tasso Stafilidis (v)