Homo- och bisexuella i äldreomsorgen

Motion 2004/05:So618 av Börje Vestlund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldreomsorgen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tillägg i analysen av sexualitet där också etnicitet, funktionshinder och genus lyfts fram.

Motivering

Många äldre har växt upp under en samhällstid där homosexualitet varit förbjuden och fördomarna starka. Arbetet och uppmärksamheten kring äldre homo- och bisexuellas välbefinnande är därför lika viktigt som för yngre. Det är därför nödvändigt att ocksåäldre homo- och bisexuella uppmärksammas inom samhällets serviceutbud, att man som äldre har möjlighet att träffa andra homosexuella och kunna ta del av homosexuell kultur. Äldre människor som bor på olika typer av äldreboende måste behandlas med respekt för sin sexuella läggning av sina medmänniskor och vårdpersonal. Det är ett generellt problem att äldres sexualitet blir osynliggjord i allmänhet och homosexualitet i synnerhet. Äldre människor har av hävd inte samma tradition att ställa krav på samhällets service som yngre. Givet är att det är besvärligt att tala med anställd personal om sin sexuella läggning. Det optimalt bästa för äldre homo- och bisexuella som är i behov av äldreboende som servicehus, sjukhem och liknande vore om det erbjöds särskilt kollektivboende för homo- och bisexuella till dem som såönskar. Idag finns föreningar och nätverk, t.ex. Gayseniorerna och Golden Ladies och Aktionsgruppen homosexuella pensionärer som också påtalat detta behov. I samhällets allmänna äldreboende måste man också tänka mer på hur man uppmärksammar homosexuellas behov. För en äldre homosexuell kan det vara mycket givande att exempelvis få hjälp att få tag på tidningar om och för homosexuella eller att få stöd att besöka andra homosexuella. Detta är inte självklart för samhällets serviceorgan idag. I utskottets betänkande (SoU 04) anför utskottet följande: "Inte minst Sveriges mångkulturella karaktär reser nya krav på att utforma äldreomsorgen med hänsyn till olika språk och kultur: Den enskildas individuella behov och önskemål ska tillgodoses så långt som möjligt. Den enskildas integritet, självbestämmande och värdighet ska respekteras. Däri ligger ligger också den enskildas rätt till respekt för sin sexuella läggning." Detta är fortfarande ett viktigt och bra ställningstagande utskottet gör. Men utskottet berör inte att det nu också gäller att även de äldre homo- och bisexuellas behov lyfts fram jämsides med genderperspektivet och behoven för pensionärer med utländsk bakgrund. Det behövs alltså ett bredare perspektiv där man lyfter in sexuell läggning jämte etnicitet och genus. De särskilda behov som motionen tar upp handlar dock, vilket utskottet inte heller berör, om att insamla mer kunskap om äldre homo- och bisexuella. Som motionen beskriver behöver vi på riksnivå ta det samlade greppet för att ge alla äldre homo- och bisexuella i Sverige ett bra och respektfullt bemötande. Detta viktiga arbete bör därför tydligt belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken. Nu hoppas vi på att den utredning som utskottet hänvisar till faktiskt lyfter in motionens anda, men oavsett det måste utskottets framtida analyser alltid utgå ifrån de olika perspektiv som riksdagen har fört fram. Alla analyser måste belysa kön, sexualitet, etnicitet och funktionshinder.

Stockholm den 30 september 2004
Börje Vestlund (s)
Anita Johansson (s)	Elisebeht Markström (s)