Kvinnors rätt till information när abort övervägs

Motion 2004/05:So458 av Mikael Oscarsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen ges i uppdrag att producera ett skriftligt informationsmaterial för kvinnor som överväger abort.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en vänteperiod på minst 24 timmar införs från det att en kvinna får muntlig och skriftlig information till dess abortingreppet utförs, med undantag av om ett akut abortingrepp behövs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att obligatoriska samtal på plats med kurator, barnmorska eller gynekolog skall införas såväl före som efter en abort.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen får i uppdrag att producera ett nationellt informationsmaterial för patienter som överväger abort.

Motivering

Tyvärr görs i dag många aborter utan att kvinnan är väl informerad om risker och olika alternativ. Informationsbristen kan gälla de medicinska och psykologiska riskerna vid abort eller riskerna med att fullfölja en graviditet. Det kan också gälla det ofödda barnets utveckling eller vilka alternativ som finns till aborten. Inte sällan görs beslutet om abort dessutom under extremt stressade omständigheter.

I fråga om abort talas det ofta om kvinnors rätt att "välja". Om man skall kunna välja kräver det olika valmöjligheter och i denna fråga handlar det först om att välja mellan abort och att fullfölja graviditeten. Om man väljer det förstnämnda, följer sedan valmöjligheter mellan olika metoder för aborten. Vid det sist nämnda valet följer valmöjligheterna att själv ta hand om barnet eller att låta adoptera bort barnet.

Möjligheten för en kvinna att fatta ett beslut om abort - grundat på tillräcklig information - bygger i stort sett på om hälso- och sjukvården ger henne den informationen. Första september i år (2004) började nya föreskrifter och allmänna råd om abort från Socialstyrelsen att gälla, som särskilt uppmanar till att denna information skall ges såväl muntligen som skriftligen.

Nya föreskrifter från Socialstyrelsen

Socialstyrelsen skriver bl a: "Den information som skall lämnas till kvinnan enligt 2 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 2 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område bör ges både muntligt och skriftligt..." (andra kapitlet "Genomförandet" Allmänna råd).

Som synes har detta alltså uppbackning i för hälso- och sjukvården gällande lagar, som kräver av ansvariga inom sjukvården att de ger patienter "individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns". Det är viktigt att se att det även i fråga om abort handlar om ett frivilligt och på tillräcklig information grundat val, mellan olika alternativ.

Vid abort måste hälso- och sjukvården också eftersträva att varje kvinna förstår konsekvenserna av sitt val, för att minimera risken att en kvinna först i efterhand får information om exempelvis det ofödda barnets utveckling. Många kvinnor har berättat om förödande psykologiska konsekvenser när de senare blivit (planerat) gravida och då förstått hur välutvecklat det barn de tidigare aborterat faktiskt var. Om Socialstyrelsens nya allmänna råd följs, kommer det att minimera risken för en kvinna att välja abort, utan att ha all behövlig information för sitt beslut redan i förväg.

Valet att göra abort är ofta svårt att fatta och därför är det självklart önskvärt att det görs med all behövlig information tillgänglig och med full insikt om dess konsekvenser. Att många kvinnor väljer att bli gravida kort efter en abort, som en slags "ersättningsgraviditet", vittnar om att de inte är fullt medvetna om vad deras val egentligen innebar. Som socialminister Lars Engqvist uttryckt det vid en interpellationsdebatt i riksdagen, innebär en abort att ett foster - eller som jag skulle kalla det "ofött barn" - "avlivas".

Ofta har kvinnan som befinner sig i en oplanerad graviditet inte sedan tidigare någon relation med den sjukvårdspersonal hon möter, vare sig barnmorska eller gynekolog. Hon kommer också i mycket liten utsträckning att ha kontakt med dem efteråt. Oftast är kontakten mellan patient och "professionell" också mycket begränsad vid själva abortingreppet. Det händer faktiskt inom svensk sjukvård att en kvinna till och med kan boka tid för en abort enbart via en telefonkontakt!

Tidigare fanns obligatoriska kuratorssamtal såväl före som efter aborten lagstadgade. Detta övergavs genom en lagändring vid mitten av 1990-talet. I och med Socialstyrelsens nya Föreskrifter och allmänna råd om abort är det nödvändigt att obligatoriska samtal nu återinförs. För hälso- och sjukvården finns följande rekommendationer när det gäller informationsgivning - delgivna i rapporten "Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande - Läget efter lagändringarna den 1 januari 1999" (publicerad 2003) - från Socialstyrelsen:

• Det är viktigt att ha en namngiven och lättillgänglig person att vända sig till för att få fortsatt information och fråga om det som är oklart eller som väcker oro.

• Information som ges samtidigt som man får besked om en allvarlig diagnos uppfattas inte. Informationen måste följas upp, t.ex. genom att ringa upp patienten dagen efter. Patienten måste också få chans att tänka igenom information om olika tänkbara behandlingar.

• Det finns i regel ett behov av att kombinera muntliga och skriftliga uppgifter och att upprepa informationen.

• Ett sätt att förbättra kontinuiteten och upprepa informationen kan vara att en sjuksköterska är närvarande när läkaren informerar patienten. Sjuksköterskan vet då vad som sagts och kan ta vid med ytterligare information och stöd. Det är positivt att en del av informationsarbetet håller på att tas över av sjuksköterskor med särskild kompetens.

• En tydligare struktur borde skapas för produktion av informationsmaterial och andra insatser med en från nationell nivå uttalad ansvarsfördelning mellan olika aktörer.

• Patientens inflytande skulle öka om man för varje patient gjorde upp en skriftlig individuell plan som fastställs tillsammans med patienten.

Nationellt informationsmaterial

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta ett nationellt skriftlig informationsmaterial för kvinnor som överväger abort. Detta gör att alla kvinnor i denna situation får samma information och att den inte är vinklad eller otillräcklig för beslutsfattandet.

Denna information bör bl a innefatta: information om graviditeten, hennes ofödda barns utveckling, hur olika abortmetoder går till, de medicinska och psykologiska riskerna vid abort, de medicinska och psykologiska riskerna vid att fullfölja graviditeten, alternativ till abort och annan information som är nödvändig för att fatta ett informerat beslut.

Det är inte mer än rimligt att en kvinna som får veta att hon är oönskat gravid, också får tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut som hon sedan kan leva med. Denna information bör enligt Socialstyrelsen lämnas såväl muntligt som skriftligt. Detta kan naturligtvis inte ske över telefon, utan bör ske vid ett samtal på plats med barnmorska eller gynekolog.

En kvinna måste också få en viss betänketid från det att hon fått informationen tills ett eventuellt abortingrepp utförs. Hon kan naturligtvis inte få informationen samma dag abortingreppet skall göras, för att tillräckligt kunna sätta sig in i informationen och olika valmöjligheter och alternativ. Minimum för denna vänteperiod bör inte understiga ett dygn, alltså 24 timmar. Undantag från denna regel skall naturligtvis göras när ett akut abortingrepp är nödvändigt av medicinska skäl.

Patientens stärkta ställning vad gäller rätt till information

I och med flera lagändringar som gjordes i svensk lagstiftning mot slutet av 1990-talet har patientens ställning inom svensk sjukvård stärkts och sjukvårdens informationsskyldighet har preciserats. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet berördes av dessa ändringar och lyder nu bl a: "Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns." 2 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och "Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns." 2 § lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.)

En patient har alltså rätt att få begriplig och fullödig information om sitt hälsotillstånd och olika alternativ som står till buds i den aktuella situationen. Den som har svårt för att förstå svenska eller är hörselskadad har rätt att få tolkhjälp, etc.

Tyvärr innebär lagändringar inte alltid att dessa direkt omsätts i praktiken.

Alltjämt brister i informationsgivningen

I rapporten "Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande - Läget efter lagändringarna den 1 januari 1999" (publicerad 2003) redogör Socialstyrelsen för de bristande rutiner som till viss del fortfarande existerar kring informationsgivning inom sjukvården. I rapporten kommer bl a Patientorganisationernas utvärdering till uttryck:

Deltagarnas uppfattning var sammanfattningsvis att lagändringarna inte lett till några större förändringar, men att utvecklingen allmänt går åt rätt håll. Patienterna blir successivt mer medvetna om sina rättigheter, bättre pålästa och mer kravställande. Huvudmännen har mycket kvar att göra i form av information/utbildning av vårdpersonal. Attityder är svåra att påverka men också inom vården sker generationsväxlingar. Och det faktum att lagarna finns är en stor fördel även om implementeringen går långsamt. Socialstyrelsens kartläggning av vad vårdhuvudmännen uppger sig ha gjort visar också att det går relativt långsamt framåt.

I rapporten lägger Socialstyrelsen därför också fram en lång rad förslag på hur efterlevnaden av lagarna kan förbättras. Några av dessa förslag är: Information som ges samtidigt som en allvarlig diagnos meddelas, måste upprepas eftersom den ofta inte uppfattas av patienten. Det finns behov av att kombinera muntliga och skriftliga uppgifter. Det är viktigt att ha en namngiven och lättillgänglig person för ytterligare information vid frågor och oro. Patienten måste få tid att tänka igenom olika tänkbara behandlingar.

Patientens utsatta läge vid abort

I rapporten "Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande" konstaterar Socialstyrelsen också: "Som patient befinner sig människan i ett utsatt läge och är beroende av andras kompetens, resurser och förmåga att kommunicera."

Särskilt utsatta är kanske de kvinnor som söker sig till hälso- och sjukvården till följd av en oplanerad graviditet. Att i den situationen välja abort som utväg är för många kvinnor långt ifrån oproblematiskt, för vissa traumatiskt.

I delbetänkandet "Patienten har rätt" (SOU 1997:154) från Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation framhålls bl a:

Delaktighet och medverkan i den medicinska beslutsprocessen får inte heller utformas så att patienten riskerar att hamna i en konfliktfylld situation med bristande kompetens och stort beslutsansvar. Patienten skall inte bara informeras om de olika behandlingsalternativ som finns utan vårdpersonalen måste också hjälpa patienten att värdera de olika alternativen, ge aktiv vägledning och försäkra sig om att patienten har ett tillräckligt underlag för att kunna utöva sitt självbestämmande.

Nya föreskrifter och allmänna råd om abort

Sedan 1 september 2004 gäller de nya "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om abort". De anknyter inledningsvis till patientens stärkta rätt till information. I andra kapitlet "Genomförandet" står följande allmänna råd: "Den information som skall lämnas till kvinnan enligt 2 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 2 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område bör ges både muntligt och skriftligt. När kvinnan har bestämt sig för abort bör den utföras snarast möjligt."

Att informationen nu inte bara skall ges muntligt, utan också skriftligt ligger i linje med de rekommendationer Socialstyrelsen gav i rapporten "Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande...".

Flera länder har kommit längre i denna process än vi har gjort i Sverige. Längst har kvinnors rätt till anpassad och fullödig information, även när de står inför en oplanerad graviditet, kanske kommit i Tyskland och USA.

Flera av USA:s delstater har lagar om "Informed Consent" eller "Woman's Right to Know", vars utformning i hög grad överensstämmer med de rekommendationer Sveriges Socialstyrelse givit om informationsgivning inom sjukvården. Ett exempel på hur en sådan lag är utformad går att studera på delstaten Minnesotas hemsida (http://www.health.state.mn.us/wrtk/handbook.html).

Kvinnans rätt att veta

Delstaten Minnesotas lag "The Woman's Right to Know Act" förutsätter att viss skriftlig information görs tillgänglig för en kvinna som är oplanerat gravid och överväger abort. Informationen måste ges vid ett tillfälle som ligger minst 24 timmar före själva abortingreppet för att kvinnan skall få tid att tänka igenom olika tänkbara alternativ i sin situation. Undantag från informationsskyldigheten görs naturligtvis om ett akut abortingrepp är nödvändigt. Informationen har utformats för att ge kvinnan tillförlitlig och ovinklad information.

Enligt lagen skall informationen bl a innefatta: 1) de speciella medicinska risker som hör ihop med de abortmetoder som kan komma i fråga, 2) den troliga graviditetsåldern på det ofödda barnet vid den tidpunkt då aborten skall utföras, 3) de medicinska riskerna med att fullfölja graviditeten, 4) vilka medicinska stödåtgärder som kan göras tillgängliga vid omvårdnaden av den nyfödda, barnafödandet och vid neonatal vård 5) att fadern är skyldig att bidra till försörjningen av hennes barn, även om han har erbjudit sig att betala för aborten, 6) att hon har rätt att studera material som Minnesotas hälsodepartement gjort tillgängliga.

En länk till hur delstatens informationsmaterial ser ut finns också tillgängligt via Internet: (http://www.health.state.mn.us/wrtk/wrtk-handbook.pdf).

Information till svenska kvinnor vid abort

Abort är idag ett förhållandevis vanligt ingrepp inom svensk hälso- och sjukvård, med ca 30.000-35.000 utförda aborter per år. Bakom varje abort finns också en kvinna och hennes livsberättelse, och nu är det viktigt att dessa kvinnor ges den information de har rätt till enligt svensk lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om abort.

Att de allmänna råden om abortverksamheten nu förordar såväl muntlig som skriftlig information, ställer höga krav på de 18 svenska landstingen, regionerna Västra Götaland och Skåne samt Gotlands kommun. Däremot är det inte rimligt att vart och ett av dessa nu skall producera sådant skriftligt informationsmaterial. Tvärtom bör regeringen ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att framställa detta material. Att så sker säkerställer också att alla kvinnor får likvärdig information, som inte är vinklad eller otillräcklig för beslutsfattandet. Möjligheten att samtidigt använda Internet för spridning av denna information bör då också undersökas.

Något för alla att sluta upp kring

Jag kan inte föreställa mig att någon vill att en kvinna skall göra ett så irreversibelt val som en abort utgör utan en grundlig informationstillgång om hälsotillstånd, valmöjligheter och vad olika efterverkningar - utifrån olika beslut - innebär. Kring detta torde det råda stor enighet, både från de som är förespråkare för fri abort och de som är mer kritiska till nuvarande lagstiftning. Särskilt de som förespråkar rätten att välja borde här gå i främsta ledet, eftersom valmöjligheterna genom ett fullödigt skriftligt material blir så mycket tydligare.

De som menar att det är kvinnans "rätt" att välja abort, måste rimligtvis anse att valet skall bygga på fakta och insikt om de olika valmöjligheterna, såväl om kvinnan väljer mellan olika abortmetoder som då hon väljer mellan abort eller att fullfölja graviditeten. I det sistnämnda fallet kommer självklart också spädbarnsadoption in som ett naturligt alternativ att bli informerad om och kunna välja. Det är också viktigt att det ofödda barnets utveckling görs tydlig för kvinnan, då detta inte kan anses som oviktig information i beslutsfattandet. Skräckexempel från patienter som har berättat hur läkare och övrig personal inom hälso- och sjukvården medvetet undanhållit fostrets utveckling såsom irrelevant i beslutsprocessen, borde uppröra den fria abortlagens tillskyndare mer än dess kritiker.

Stockholm den 3 oktober 2004

Mikael Oscarsson (kd)