Skatt på gjuterisand

Motion 2003/04:Sk337 av Agneta Ringman och Göte Wahlström (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på gjuterisand.

Motivering

För att öka tillväxten i Sverige är det av största vikt att utveckla de områden som ger ett stort mervärde tekniskt och sysselsättningsmässigt. Svensk gjuteriindustri står för 2 % av Europas gjutgodsproduktion och är utsatt för ett hårt konkurrenstryck. Gjuteribranschen, som sysselsätter nästan 10 000 personer, utgör basen för en stor del av verkstadsindustrin. Uppskattningsvis 20 000 personer inom verkstadsindustrin arbetar med vidareförädling av gjutgodset.

En tydlig trend visar att vidareförädlingen alltmer görs i närheten av gjutgodsproduktionen, vilket i klartext betyder att om gjutgodsproduktionen försvinner från landet riskerar vi även att förlora efterbearbetningen.

I slutet av 90-talet infördes en ensidig svensk avfallsskatt (370 kr/ton som deponeras). Vissa materialslag har hittills undantagits från skatten, och det som berör gjuteribranschen är avdragsmöjligheten för totalt 165 000 ton gjuterisand och slagg. Dessa material används idag i huvudsak för att täcka andra avfall på deponierna vilket minskar de lokala uttagen av jungfruliga fyllmassor.

Gjuterierna är inte sällan lokaliserade inom områden där det idag råder brist på arbetstillfällen. Införandet av en skatt kommer per automatik att verka hämmande för gjuteriernas tillväxt och förmåga att bidra till sysselsättningen.

Skatten på avfall som deponeras är en svensk skatt som inte harmoniserats inom EU. I andra länder som har någon form av deponiskatt, t.ex. England, Frankrike, Holland, Finland, Norge och Danmark har man genom olika konstruktioner i praktiken undantagit gjuterisanden från avfallsskatt. Av konkurrensskäl är det inte rimligt att svenska gjuterier utöver sina stora transportavstånd dessutom skall påläggas en ensidig skatt.

Exempel på branscher som förbrukar mycket gjutgods är fordons- och telekomindustrierna.

Vad som också bör påpekas är att en avfallsskatt på sand och slagg inte kommer att ge några positiva miljöeffekter. Potentiella avnämare har gjorts medvetna om att gjuterisand kan användas som en resurs i samhället. I dag sker en stadig ökning av mängden gjuterisand som finner alternativ användning när detta är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt motiverat. En skatt skulle i detta hänseende ge en negativ miljöeffekt. Långa, miljöbelastande transporter kan bli resultatet av att på konstgjord väg skapa avsättning för materialen.

Undantagen eller avdragen från avfallsskatten skall nu anmälas och förhandlas med EU-kommissionen. Det är av vital betydelse för branschen att förhandlingarna lyckas, alternativt att den svenska skattelagstiftningen revi-
deras.

Stockholm den 2 oktober 2003
Agneta Ringman (s)	Göte Wahlström (s)