Regler för vapenimport

Motion 2002/03:U307 av Lars Ångström (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall stoppa import av krigsmateriel från Israel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett regelverk för krigsmaterielimport skall införas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilda riktlinjer, liknande de som används vid krigsmaterielexport, skall tillämpas vid beslut om krigsmaterielimport.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i en särskild skrivelse skall redovisa krigsmaterielimporten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett särskilt importkontrollråd skall få insyn i och inflytande över krigsmaterielimporten.

Motivering

Sverige tillämpar sedan decennier tillbaka en relativt restriktiv kontroll över krigsmaterielexporten. Svensk vapenexport finns reglerad i flera lagtexter och i riksdagens riktlinjer. Sedan 1985 har regeringen lämnat en särskild skrivelse över exporten, därmed ges allmänheten en viss insyn i dessa frågor. Det finns dessutom, även det sedan 1985, ett särskilt politiskt exportkontrollråd som granskar exporten och ger rekommendationer vad gäller tillstånd eller avslag för krigsmaterielexport.

När det gäller vapenimporten, däremot, finns ingenting av detta. Detta är i många avseenden helt obegripligt. Krigsmaterielimport från ett land kan vara minst lika allvarlig som krigsmaterielexport till ett land. Beslut om krigsmaterielimport från ett annat land måste därför, av samma skäl som gäller för krigsmaterielexport, stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska hållning.

Ett exempel på detta är svensk vapenimport från Israel. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avslöjade i en debattartikel i Dagens Nyheter den 3 maj i år att Sverige mellan 1995 och 2001 köpte vapen och ammunition från Israel för totalt 330 miljoner kronor. Bara importen från USA och Norge var högre under perioden. Flera andra omdebatterade fall har sedan dess bekräftat att Sverige har ett omfattande krigsmaterielsamarbete med Israel. Medan svensk vapenexport till Israel är utesluten ger det svenska försvaret genom vapenimport från Israel ändå ett stöd till den israeliska krigsmakten. Regeringen måste därför omedelbart stoppa vapenimporten från Israel och uppmana andra EU-länder att göra detsamma.

Exemplet över vapenimporten från Israel visar på stora och allvarliga brister när det gäller den allmänna insynen i och myndigheternas hanterande av dessa frågor. Därför måste följande åtgärder snarast möjligt vidtagas:

• Först och främst måste det införas ett regelverk för krigsmaterielimport. Att det är staten själv som står för inköpen motiverar inte att det ska saknas regler för hur detta ska gå till.

• För det andra måste de som beslutar om krigsmaterielimportsamarbete hålla sig till en serie normer för vad som är godkända samarbetsländer och samarbetsprojekt. Detta bör vara klart och tydligt och kan exempelvis likna riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport.

• För det tredje bör krigsmaterielimporten redovisas så detaljerat som möjligt i en årlig regeringsskrivelse.

Avslutningsvis bör det instiftas ett importkontrollråd, liknande Exportkontrollrådet, där det ges ett parlamentariskt inflytande och fullständig insyn i den svenska krigsmaterielimporten.

Stockholm den 23 oktober 2002

Lars Ångström (mp)