Åtgärder mot klotter och skadegörelse

Motion 2002/03:Ju311 av Mikael Oscarsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en riksomfattande handlingsplan mot klotter och annan skadegörelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa straffsatserna för klotter och skadegörelse.

Åtgärder mot klotter och skadegörelse

Kampen mot klotter och annan skadegörelse måste föras på bred front i samhället. Det är nödvändigt med både förebyggande arbete och snabba insatser för att sanera klotter. Klotter och annan skadegörelse har nämligen blivit ett stort samhällsproblem i många av landets kommuner. Problemet är störst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Uppsala, men de uppfattas också som stora och växande på andra håll i landet.

Under senare år har klotterproblemet börjat tas allt mer på allvar av kommuner, trafikföretag, polis och andra myndigheter. Fortfarande finns dock på många håll stora brister i kunskaperna om problemets omfattning och om vilka åtgärder som är nödvändiga och effektiva. Det finns också flera exempel på att man genomför åtgärder som gör större skada än nytta, till exempel klotterskolor och legala klotterväggar. Vissa kommuner ger ungdomar bygglov för att graffitimåla allmänna platser.

Klotter och vandalisering är på väg att bli ett av våra verkligt stora samhällsproblem. Det orsakar enorma ekonomiska skador, och lockar in barn och ungdomar i tidig kriminalitet. En grov skattning säger att det läggs ned i storleksordningen en halv miljard kronor årligen på att sanera och reparera nedklottrad egendom i Sverige. Det motsvarar ungefär 1 400 lärartjänster. Om övrig skadegörelse tas med blir summorna än mer svindlande.

Klotterplank får motsatt effekt

Ibland hävdas det att lagliga klotterplank ska sättas upp för att det leder till att det olagliga klottrandet minskar. Man tyvärr är det precis tvärt om. För det första måste man förstå att klotter, graffiti, tillhör en subkultur som går ut på att måla olagligt. Det gäller att synas så mycket som möjligt och på sådana platser att klottraren får andra klottrares avund. Det vill säga så centralt som möjligt och främst i anslutning till järnvägen. Klottrare som intervjuas säger själva att höjdpunkten är att få klottra ner en järnvägsvagn. Om det finns lagliga klotterplank, minskas möjligheten till kontroll av det olagliga klottrandet. Finns det klotterplank kommer ungdomar att hävda att de är på väg till eller ifrån lagliga klotterplank. Även föräldrar kommer att tro att deras barn endast utnyttjar det lagliga planket, eftersom man självklart vill tro sin tonåring.

Låt mig få nämna några kända exempel där man testat legala klotterplank.

Nacka kommun blev för några år sedan ”sönderbombat” av klotter efter att ha försökt sig på legala klotterväggar. Samma erfarenhet har man i Spånga. Där nöjde sig klottrarna inte med klotterplanket utan klottrade ned både tennishallen, bowlinghallen och pendeltågsstationen.

På hiphopfestivalen 1998 i Lida undanför Stockholm var ett av de stora numren en graffitiverkstad där kända klottrare fick betalt för att måla ”live”. Skadegörelsen ökade markant i regionen. Hus, tåg och hållplatser förstördes, och den vackra Lida kyrka klottrades ned. I Stockholmsförorten Husby satsade man förra sommaren på en legal graffitifestival. Man ordnade plank och skärmar för klotter och graffiti. Festivalen urartade i omfattande förstörelse, bland annat vandaliserades konst i tunnelbanan och arrangörerna ångrade vad de givit sig in på.

Ofta nämns Norrköpings klotterplank som det ”positiva exemplet”. Nu är det så att för det första har minskningen av antalet anmälningar av illegalt klotter vänt och man är tillbaka på ungefär samman nivå som innan man startade försöket med klottervägg. Dessutom har polisen sett tags (signaturer) på klotter i södra Stockholm som man känner igen från det legala klotterplanket i Norrköping. Den kommunala klotterväggen har alltså fungerat som övningsplank.

Inkörsporten till grövre kriminalitet

Hur får klottrarna tag i färgen? Ungdomar som klottrar, dvs. begår brott, begår ofta ytterligare brott för att kunna klottra. Som bekant förekommer det ofta inbrott på ställen där det finns färg. När dessa ungdomar begår inbrotten och stölderna, som tyvärr är rätt många, upptäcker de att det finns andra saker att stjäla som ger dem en ekonomisk vinning. Helt plötsligt är man involverad i grövre brottslighet. Det behöver inte bli så men riskerna ökar markant. För att försvåra för klottrare bör butikerna placera sprayburkarna i låsta skåp och även fundera över om det är nödvändigt att ha dessa i sortimentet.

Miljö- och förslumningseffekter

Det finns även miljöaspekter, dels färgernas inverkan på vår natur eftersom det inte är några miljövänliga produkter, dels utsätter klottraren sig för stora hälsorisker vad gäller kemikalierna som de andas in. I övrigt utsätter de sig också för risker i form av olyckor i samband med klottrandet, eftersom de vistas på järnvägsområden, broar, tunnlar m.m. Det finns otaliga exempel där dessa personer skadats och även avlidit på grund av sitt utövande.

Skapar otrygghet

Det finns ett samband mellan klotter–vandalisering–förslumning–våld. Klottret leder också till förslumningseffekter vilket för med sig att allmänheten drar sig för att besöka vissa platser/områden eftersom det inger otrygghet. Klottret bidrar en känsla av otrygghet, något som ingen har rätt att ge en annan människa. Det ger även effekter i from av avflyttning från vissa områden som är hårt utsatta av klotter, det blir helt enkelt inte attraktivt att bo där. Risken ökar även för ökad brottslighet i dessa områden.

Lagändringar

Det krävs också lagändringar. Det bör t ex vara straffbart att förbereda skadegörelse. Om inte denna förändring görs blir det även i fortsättningen möjligt att fullastad med klotterutrustning ta sig in på stationsområdet. Polisen kan inte göra speciellt mycket om inte klottraren ertappas på bar gärning.

Gemensam strategi

Det är viktigt att samhället har en gemensam syn på klotterproblematiken. Därför bör riksdagen uppdra åt justitieministern att upprätta en nationell handlingsplan mot klotter och annan skadegörelse.

Stockholm den 22 oktober 2002

Mikael Oscarsson (kd)