ANTI AVSAN
Riksdagsledamot (M)
2017-01-27
Dnr 1125-2016/17
Till:
Riksdagens konstitutionsutskott
Inrikesministerns uttalanden om datalagring
Bakgrund
Efter att
EU-domstolen i april 2014 hade ogiltigförklarade
"datalagringsdirektivet" genom den så kallade "Digital
Rights-domen" upphörde Tele2 med sin lagring av trafikdata. Post- och
telestyrelsen förelade därför, under juni månad 2014, Tele2 att återuppta sin
lagring av trafikdata enligt lagen om elektronisk kommunikation.
Tele2 överklagade
föreläggandet och hävdade att de svenska bestämmelserna har samma brister som
det ogiltigförklarade direktivet, som ligger till grund för de svenska
datalagringsbestämmelserna, och att det därför inte föreligger någon
skyldighet att följa de svenska bestämmelserna. Förvaltningsrätten i Stockholm
avslog överklagandet med huvudsaklig motivering att det totala intrånget i de
fri- och rättigheter som inskränks utgör "godtagbara inskränkningar".
Detta mot bakgrund av att bestämmelserna syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter
effektiva verktyg vid utredningen av brott.
Tele2 överklagade
Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten beslutade
att förklara målet vilande och begärde in ett förhandsavgörande från
EU-domstolen. Frågan till EU-domstolen var om en generell och
"odifferentierad" skyldighet att lagra uppgifter om elektronisk
kommunikation är förenlig med det så kallade integritetsdirektivet och artiklarna
7, 8 och 52.1 i EU-stadgan.
Enligt EU-domstolen
ska varje begränsning i utövandet av de i stadgan föreskrivna fri- och rättigheterna
vara föreskriven i lag, vilket framgår av artikel 52.1 i EU-stadgan. Vidare ska
eventuella begränsningar vara förenliga med fri- och rättigheternas mål eller
väsentliga innehåll. Begränsningar får - med beaktande av proportionalitetsprincipen
- endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt
intresse som erkänns av unionen eller mot behovet av skydd för andra människors
rättigheter och friheter.
EU-domstolen
framhåller att den svenska lagen om elektronisk kommunikation föreskriver en
generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och
lokaliseringsuppgifter. Härutöver omfattar lagen om elektronisk kommunikation
samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska
kommunikationsmedel. Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster
åläggs att - systematiskt och kontinuerligt - lagra dessa uppgifter
utan undantag.
De uppgifter som
leverantörerna är skyldiga att lagra kan sammantagna göra det möjligt att dra
mycket precisa slutsatser om privatlivet för de personer vilkas uppgifter har
lagrats. EU-domstolen konstaterar att man bland annat kan kartlägga deras vanor
i vardagslivet, deras stadigvarande och tillfälliga uppehållsorter, deras
dagliga förflyttningar och förflyttningar i övrigt, de aktiviteter de utövar,
deras sociala relationer och de umgängeskretsar de rör sig i.
Det ingrepp som en
sådan lagstiftning utgör i de grundläggande rättigheter som är stadfästa i
artiklarna 7 och 8 i stadgan är långtgående och måste betraktas som
"synnerligen allvarligt".
Även om en sådan
lagstiftning inte medger lagring av själva innehållet i kommunikationen -
och därför inte kan kränka det väsentliga innehållet i dessa grundläggande
rättigheter - skulle lagringen av trafikuppgifter och
lokaliseringsuppgifter kunna inverka på användningen av de elektroniska
kommunikationsmedlen. Följaktligen skulle även användarnas utövande av sin i
artikel 11 i stadgan garanterade yttrandefrihet kunna påverkas. Enligt
EU-domstolen överskrider en nationell lagstiftning som denna gränserna för vad
som är "strängt nödvändigt" och kan inte anses motiverad i ett
demokratiskt samhälle.
EU-domstolen slår
dock fast att det inte finns något hinder mot att en enskild medlemsstat antar
lagstiftning som i förebyggande syfte tillåter en riktad lagring av
trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter i syfte att bekämpa grov
brottslighet. Detta förutsätter att lagringen av uppgifterna, vad gäller vilka
slags uppgifter som ska lagras, vilka kommunikationsmedel som avses, vilka
personer som berörs och hur länge lagringen ska ske, begränsas till vad som är
just "strängt nödvändigt".
Omständigheter
Mot bakgrund av
EU-domstolens förhandsavgörande har inrikesminister Anders Ygeman uttalat sig
om Tele2:s och andra teleoperatörers lagring av trafikdata enligt lagen om
elektronisk kommunikation.
Enligt SVT Nyheter, den 21 december 2016, har
Anders Ygeman sagt följande. " - Jag utgår ifrån att operatörerna
står fast vid de tidigare utfästelser man har gjort om att de vill vara med och
bekämpa grov brottslighet. För det vore en sällsynt dålig timing om vi i direkt
anslutning till det fasansfulla dådet i Berlin skulle kraftigt minska våra
möjligheter att förebygga terrorism eller lösa mord och våldtäkter. Där har
operatörerna ett ansvar".
Enligt en artikel i Dagens Nyheter, den 10 januari 2017,
återges en intervju med inrikesminister Anders Ygeman. Artikeln inleds med en
bild med följande bildtext. "Inrikesminister Anders Ygeman ska inom
kort träffa de svenska teleoperatörerna för att säkerställa att de kommer att
fortsätta lämna ut uppgifter trots EU-domstolens besked nyligen." I
ingressen till samma artikel anges vidare: "Anders Ygeman vill övertala
Telia, Telenor och Tele2 att lämna ut mobildata - trots att EU-domstolen
slagit Sverige på fingrarna."
I samma artikel
återges inrikesminister Anders Ygemans svar på några frågor enligt vad som
följer.
"Mobildata
har ofta varit det som gjort att polisen lyckats lösa mord och andra grova
brott där ingen velat vittna. EU-domstolen sa nyligen nej till att svenska
teleoperatörer sparar mobildata på det sätt som regeringen vill. Tele 2 och
Telenor slutade direkt att lagra vissa data och har även raderat äldre data.
Vad tänker du göra nu?"
- Det är väl begripligt att de drar
slutsatsen av EU-domstolens, delvis motsägelsefulla dom, att den speciella
lagringen ska upphöra. Men det sker ju ändå en lagring av ett stort antal
uppgifter inom alla de tre stora telekombolagen, som de behöver för sin
verksamhet. Alla tre har ju tidigare sagt att de vill vara med att bidra till
att allvarliga brott utreds.
- Jag utgår från att de kommer att vara
behjälpliga i att lämna ut de uppgifterna. För att säkerställa det kommer jag
att träffa dem nu.
När kommer mötet att ske?
- Under den närmaste veckan eller
veckorna.
Kan du göra något annat än att vädja?
- Kortsiktigt handlar det nog bara om
att bolagen ska leva upp till de utfästelser som de har gjort. Jag har väldigt
svårt att tro att något svenskt telefonbolag skulle aktivt vilja skydda
exempelvis attentatsmännen vid morden på Vårväderstorget i Göteborg.
- Utöver det ska vi ta fram en ny
lagstiftning i dialog med operatörerna. Vi måste ju ta till oss att
EU-domstolen satte upp tuffare spärrar för integritet och rättssäkerhet än den
svenska lagstiftningen.
Den 10 januari 2017
återges följande nyhet i Svenska
Dagbladet. "Ett möte om datalagring mellan de stora teleoperatörerna
och inrikesminister Anders Ygeman (S) blir av inom kort. Syftet från
ministerns sida är att övertala Telia, Telenor och Tele2 att lämna ut mobildata
trots att EU-domstolen i fjol slog fast att svenska myndigheter inte kan tvinga
operatörerna att masslagra kunders trafikuppgifter från telefoner och internet.
Telenor och Tele2 har beslutat att sluta lagra sådan trafikdata." I
artikeln återges följande citat från Anders Ygeman.
"Men det sker
ju ändå en lagring av ett stort antal uppgifter inom alla de tre stora telekombolagen,
som de behöver för sin verksamhet. Alla tre har ju tidigare sagt att de vill
vara med att bidra till att allvarliga brott utreds."
"Utöver det
ska vi ta fram en ny lagstiftning i dialog med operatörerna. Vi måste ju ta
till oss att EU-domstolen satte upp tuffare spärrar för integritet och
rättssäkerhet än den svenska lagstiftningen."
En artikel med till
synes samma innehåll som i Svenska Dagbladet var även införd i Metro den 10 januari 2017.
I Sydsvenskan, den 11 januari 2017,
återgavs en nyhet från TT i vilken bland annat följande nämns: Nu blir det upp
till Anders Ygeman att försöka jämka ihop parterna. Han påpekar att
kammarrätten ännu inte gjort sin bedömning av EU-domstolens yttrande som han
för övrigt anser innehåller motsägelser. Härefter återges följande citat från
Anders Ygeman.
- Tills dess
vi får en ny lagstiftning vill jag att operatörerna lämnar ut information som
de ändå lagrar och som rör allvarlig brottslighet.
- Det kommer
säkert att finnas detaljer som vi inte blir överens om, men vi kanske kan vara
överens om tillräckligt mycket så att vår förmåga att bekämpa terrorism och
annan allvarlig brottslighet inte minskar dramatiskt, säger Anders Ygeman till
TT.
Slutsats
EU-domstolens
förhandsavgörande hanteras inom ramen för det pågående målet i kammarrätten i
Stockholm. Trots att kammarrätten inte hade avgjort det anhängiggjorda målet
föreföll flera telekomoperatörer och inrikesminister Anders Ygeman ha dragit
samma slutsatser av EU-domstolens förhandsavgörande, nämligen att det innebär
inskränkningar i förhållande till den nu gällande svenska regleringen avseende
datalagring.
Flera av
telekomoperatörerna ansåg redan i och med kännedomen om innehållet i förhandsavgörandet
att datalagring inte skulle kunna fortgå på samma sätt som tidigare efter det
att förhandsavgörandet blivit känt.
Oavsett vad inrikesminister
Anders Ygeman och andra har ansett om förhandsavgörandet i sak är en grundläggande
utgångspunkt i en rättsstat att den rättsliga hanteringen får ta sin tid och ha
sin gilla gång. Samtliga berörda - både offentliga och privata
rättssubjekt - får rätta sig efter det man efter bästa förstånd anser
stämma överens med den gällande rättsordningen.
Det förfaller därför
högst olämpligt att inrikesminister Anders Ygeman genom ett flertal uttalanden
har försökt förmå teleoperatörer att agera vid sidan av det som enligt teleoperatörerna
själva, och av allt att döma även Anders Ygeman själv, på goda grunder har
ansetts vara uttryck för gällande rätt. Det förefaller även olämpligt att en
minister inger sig i någon form av köpslående eller uttrycker att han vill göra
detta med telekomoperatörer i syfte att uppnå någon form av
"överenskommelse" som står i strid med, eller i vart fall uppenbart
riskerar att stå i strid med, den gällande rättsordningen.
Det är svårt att
tolka inrikesministerns uttalanden på annat sätt än att han har haft som syfte
att förmå teleoperatörna att gå vid sidan av rättsordningen. Det finns också
- åtminstone principiellt sett - en viss risk för att
inrikesministerns uttalanden kunnat påverka den rättsprocess som innefattar den
fortsatta hanteringen av EU-domstolens förhandsavgörande inom ramen för det
anhängiggjorda målet i Kammarrätten i Stockholm.
Konstitutionsutskottet
har tidigare uttalat att ett statsråd, med hänsyn till sin speciella ställning
i förening med regeringsformens bestämmelser om myndigheternas självständighet,
måste iaktta viss försiktighet när det gäller uttalanden som tar sikte på
myndighetsutövning mot enskilda eller tillämpning av lag.
Detta gör sig
gällande med särskild styrka beträffande pågående domstolsprocesser och uttalanden
som riskerar att leda till inskränkningar i människors grundläggande fri- och
rättigheter, framförallt i tydligare fall där inskränkningarna riskerar att stå
i uppenbar strid med den gällande rättsordningen.
Så sent som våren
2016 riktade konstitutionsutskottet kritik mot inrikesminister Anders Ygeman
för bland annat hans uttalanden i en pågående rättsprocess. Mot bakgrund av
detta framstår det som anmärkningsvärt att Anders Ygeman återigen har varit
oförsiktig i sina uttalanden.
Med anledning av vad
som anförts anser jag att konstitutionsutskottet bör granska om inrikesminister
Anders Ygeman genom sina uttalanden riskerat att påverka enskilda företags
agerande och deras tillämpning av gällande regler för datalagring i sina
verksamheter och rättstillämpningen avseende datalagring i övrigt på ett sätt
som - genom vad som är känt om EU-domstolens förhandsavgörande -
skulle kunna innebära att åtgärder vidtogs i strid med den gällande rättsordningen.
Anti Avsan (M)