Värnande av skatteundantag för förnybara drivmedel

Interpellation 2019/20:195 av Jens Holm (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-05
Överlämnad
2019-12-06
Anmäld
2019-12-09
Sista svarsdatum
2019-12-20
Svarsdatum
2020-02-07
Besvarad
2020-02-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Utsläppen från transportsektorn ökar i en tid då de måste minska kraftigt. En ökad användning av hållbara förnybara drivmedel i stället för fossila kan snabbt minska våra utsläpp av växthusgaser. Förnybara drivmedel kan också produceras i Sverige och bidrar då till arbetstillfällen och stärkt försörjningstrygghet jämfört med import av fossila drivmedel där vårt land gör sig beroende av diktaturer och osäkra stater långt från våra gränser. I dag kör kollektivtrafiken i Sverige till 90 procent med förnybara bränslen eller el. Tusentals bilister och företag kör sina fordon på förnybara drivmedel som biodiesel, etanol och biogas. Företag som Swedavia, Södra och Arla har inom regeringens klimatinitiativ Fossilfritt Sverige åtagit sig att ha helt fossilfria transporter före 2030. Där kommer förstås förnybara drivmedel att spela en viktig roll.

För att främja fortsatt användande av förnybara drivmedel har Sverige därför haft ett undantag från EU:s statsstödsregler, och vi har kunnat ha en skattenedsättning på förnybara drivmedel som etanol, biogas och biodiesel. Detta har gjort drivmedlen billigare vid pump än vad som annars hade varit fallet.

Nu vill EU ta bort det här skatteundantaget. Skulle det ske skulle priset vid pump bli flera kronor dyrare per liter, och en stor del av kollektivtrafiken skulle tvingas gå tillbaka till fossila drivmedel. Åkerier och privatpersoner skulle få det svårare att ställa om. Kostnaderna bara för kollektivtrafiken skulle öka med 1 miljard kronor per år, och utsläppen skulle öka med 1,5 miljoner ton årligen. Det här skulle vara dödsstöten för svenskproducerade förnybara drivmedel. Att nå klimatmålet om att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent senast 2030 skulle bli mycket svårt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska kunna fortsätta att skattebefria förnybara drivmedel?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:195, Värnande av skatteundantag för förnybara drivmedel

Interpellationsdebatt 2019/20:195

Webb-tv: Värnande av skatteundantag för förnybara drivmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska kunna fortsätta att skattebefria förnybara drivmedel.

Som jag svarade Rickard Nordin den 4 december 2019 och Betty Malmberg den 18 december 2019 arbetar regeringen för att det ska finnas möjlighet att få ett statsstödsgodkännande för skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel även framöver.

Det nuvarande statsstödsgodkännandet för höginblandade biodrivmedel beslutades av EU-kommissionen 2017 och gäller till slutet av 2020. Sverige har under flera år försökt att få till en förändring i EU:s synsätt på livsmedelsbaserade biodrivmedel, men kommissionen har hållit fast vid sin negativa inställning till fortsatt skattebefrielse för sådana biodrivmedel.

Den nya EU-kommissionen har dock nyligen presenterat en europeisk grön giv med olika åtgärder för att bland annat nå unionens klimat- och energimål. En av åtgärderna är att riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi ska omarbetas. Det är regeringens ambition att även i det arbetet försöka nyansera EU:s syn på livsmedelsbaserade biodrivmedel. Till dess att detta arbete är slutfört är det angeläget att nuvarande skattebefrielse kan bibehållas, särskilt mot bakgrund av att livsmedelsbaserade biodrivmedel är vanligt förekommande i den svenska kollektivtrafiken.

Regeringen kommer således att fortsätta att arbeta för att det ska vara möjligt att även efter 2020 få statsstödsgodkännande för skattebefrielse för förnybara drivmedel. Vi har också under lång tid fört en diskussion med EU-kommissionen. Jag har nyligen träffat berörda kommissionärer i just denna fråga, och Sverige driver på hårt för att kunna behålla en skattebefrielse.


Anf. 2 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret på min interpellation.

Vi vet att vi behöver göra väldigt mycket mer för att snabbt komma till rätta med den klimatkris som vi lever under. Vi vet också att transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det är utsläpp som tyvärr inte minskar i den takt som de borde göra.

Att ha förnybara, hållbara drivmedel är ett sätt att snabbt kunna minska utsläppen här och nu. Då måste dessa drivmedel vara billiga eller åtminstone inte dyrare vid pump. Annars kommer det inte att fungera. Människor kommer inte att köpa exempelvis etanol, biogas eller biodiesel.

I dag har många transportköpare och bolag glädjande nog satt egna mål och sagt att de vill bli fossilfria senast till 2030. Jag talar om till exempel skogsbolaget Södra, Arla och statliga Swedavia. Allt detta har de gjort inom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige.

Precis som finansministern nämnde är kollektivtrafiken väldigt viktig i detta sammanhang. Den kör med förnybara drivmedel eller el till ungefär 90 procent av all sin trafik. Om vi inte får behålla det skatteundantag som vi i dag har för förnybara drivmedel skulle det bli väldigt svårt för kollektivtrafiken att köra på till exempel biogas och biodiesel. Man har beräknat att det blir en ökad kostnad på ungefär 1 ½ miljard kronor. Om man inte fortsätter att köra på förnybart kommer utsläppen att öka med ungefär 1 ½ miljoner ton varje år.

Om vi inte får behålla vårt skatteundantag för svenskproducerade biodrivmedel skulle det bli lite av en dödsstöt. I dag finns exempelvis Lantmännen Agroetanol i Norrköping, som producerar etanol från jordbruksrester, Tekniska verken i Linköping, som väl är vår största producent av biogas, och så vidare.

Det är mycket problematiskt att EU har det som kallas statsstödsregler. I praktiken innebär det ett förbud mot statligt stöd. Det är dessa statsstödsregler som regeringen har fått undantag från för att vi ska kunna ha en skattebefrielse för förnybara drivmedel.

Det måste ändå vara viktigare att rädda planeten än att till varje tänkbart pris värna konkurrensen. Därför är det bra att finansministern säger att regeringen hårt driver på för att vi ska fortsätta kunna ha skatteundantag för förnybara drivmedel.

Detta vill jag dock få höra om lite mer konkret. När tog finansministern exempelvis upp frågan om att värna våra skattenedsättningar för förnybart nere i Bryssel? Hon nämner att hon har tagit upp det med berörda kommissionärer. Kan hon vara lite mer specifik i sammanhanget? Ungefär hur många gånger har Sverige tagit upp detta?

Jag vill också veta när vi kommer att få ett besked från Bryssel. Vi har en hel bransch som verkligen måste få långsiktiga spelregler. Då räcker det tyvärr inte att förlänga vårt undantag med bara ett år, utan vi måste ha ett långsiktigt undantag så att vi vet att vi kan fortsätta främja förnybara drivmedel.


Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen Jens Holms engagemang i frågan, och jag delar det till fullo. Det är härligt att lyssna på Jens Holms argumentation om varför detta är så viktigt. Den är nämligen exakt ett eko av vad jag själv för fram när jag är i Bryssel och träffar dem som är ansvariga för frågorna. Det är bra att det finns ett så starkt stöd från Sveriges riksdag och att ha det i ryggen när jag är i Bryssel. Det kan vara ytterligare ett argument att föra fram.

Regeringen ser att det är helt nödvändigt att göra allt vi kan här och nu för att stoppa den klimatförändring som påverkar planeten. Detta är inte något som bara kommer att drabba våra barn och barnbarn, utan det påverkar oss här och nu. Jag är säker på att Jens Holm och jag har samma syn på det här.

Det är en ny kommission nu. Jag har tagit upp detta med de nya kommissionärer som är ansvariga för frågan. Det var det första jag tog upp med alla de nya kommissionärer som jag har träffat. När det gäller den kommissionär som har ansvar för statsstödsfrågor har jag vid hundra procent av tillfällena som jag har träffat henne tagit upp frågan.


Anf. 4 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vill tacka för detta svar.

När finansministern säger att hon har tagit upp detta med ansvariga kommissionärer blir jag förstås nyfiken på vad svaret från dem har varit.

Klockan tickar verkligen. Det är i år detta avgörs. Om vi inte får en förlängning för våra undantag från EU:s statsstödsregler kommer förnybara drivmedel att beskattas mycket högre. Det blir helt enkelt en skattechock.

Det kommer att handla om flera kronor vid pump, vilket i praktiken gör det omöjligt att fortsätta att köra så mycket på förnybart som vi gör i dag, till exempel i kollektivtrafiken. Nu finns det fina visioner från flera företag som vill bli fossilfria. Det kommer att bli väldigt svårt för dem ifall vi inte kan värna den här skattenedsättningen.

Vilket har svaret varit från EU-kommissionen då finansministern har tagit upp det här? Har finansministern sagt att det inte räcker att bara lappa och laga med ett års förlängning och att vi måste ha ett långsiktigt undantag för att värna det förnybara? Det är det ena som jag vill ha svar på.

Som finansministern sa i sitt anförande pågår det en diskussion inom EU om att ha helt nya statsstödsregler. Det tycker jag är väldigt välkommet. Å ena sidan tar EU fram sitt förslag om den nya gröna given, som handlar om att hela Europa ska ställa om på ett hållbart och någorlunda rättvist sätt, att vi ska nå våra klimatmål och att vi ska bidra till lösningen och inte vara en del av problemet. Å andra sidan har vi en mängd lagstiftningsakter som försvårar den här viktiga omställningen. Till exempel är EU:s statsstödsregler inte alls i linje med de ambitioner som vi har på miljö- och klimatområdet.

Det här med förnybara drivmedel är ju bara en sak. Jag kan nämna transportområdet, eftersom jag är ordförande i riksdagens trafikutskott. Där diskuterar vi mycket de banavgifter som vi måste ta ut för tågtrafiken. Det måste vi göra för att EU säger det. För sjöfarten har vi lots- och farledsavgifter som höjs för varje år. Dem kan vi inte differentiera, så att vi premierar dem som transporterar med sjöfart på ett miljövänligt sätt. Det sägs vara EU:s så kallade statsstödsregler som lägger krokben för oss även där.

När får vi nya statsstödsregler? Driver finansministern och regeringen linjen att det ska vara ett regelverk där miljö- och klimatskydd överordnas statsstöd och ensidig syn på konkurrens, som det ser ut i dag?


Anf. 5 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Behovet av en långsiktig lösning i den här frågan är uppenbart. Det är flera olika delar i EU:s regelverk som skulle behöva förändras.

Den första är den syn man har på livsmedelsbaserade biodrivmedel över huvud taget. Där skiljer sig den svenska synen från den som är vanlig nere i Europa. Det kan möjligen handla om tillgången till stora ytor, som är annorlunda i Sverige jämfört med många andra europeiska länder. Där börjar det nu diskuteras i det man kallar för RED II vad som skulle vara den alternativa användningen av mark. Man odlar olika saker som sedan kan bli biodrivmedel, men som också skulle ha kunnat bli mat. Vilken är den alternativa användningen? På så sätt kan man få en mer flexibel syn på livsmedelsbaserade drivmedel, beroende på vad som hade varit den alternativa användningen av marken. Det är en väg framåt.

Den andra vägen framåt är energiskattedirektivet, som är föråldrat. Det skulle behöva förändras för att man ska ha möjlighet att göra nedsättningar för klimatsmarta alternativ på ett sätt som inte är möjligt i dag. Sverige har drivit på i den frågan. Bland annat var jag själv väldigt engagerad i den för fyra fem år sedan, när den fortfarande var uppe. Då gick det inte att nå någon lösning. Men det är dags att ta upp hela frågan om energiskattedirektivet igen. Givet vad som har hänt i klimatfrågan under de här åren hoppas jag att det finns en öppning för en lösning som inte fanns för några år sedan.

Sedan talade Jens Holm om statsstödsreglerna. Det är helt korrekt att de fungerar på ett sätt som inte gynnar omställning som de skulle behöva göra. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att värna statsstödsreglerna. Vi vill ju inte ha en situation - på andra områden - där olika stater i EU tävlar med varandra om att få dit olika företag genom att ge dem olika former av bidrag. Det är inte en bra situation. Men det handlar om att reformera statsstödsreglerna på ett sådant sätt att de möjliggör klimatomställningen.

När kommer då EU att bestämma sig vad gäller vårt statsstödsundantag? Det är ingenting som vi bestämmer i Sverige. Det vi kan göra är att ligga på. Men jag har understrukit hur viktigt det är att vi kan få ett besked i tid.

Något annat som Sverige har gjort vad gäller behovet av långsiktiga lösningar är den reduktionsplikt som är införd för allt som vi tankar i tanken. Det har varit viktigt för branschen att på så sätt få en långsiktighet vad gäller produktionsmöjligheterna. Men jag ser också behovet av långsiktighet när det gäller de höginblandade.


Anf. 6 Jens Holm (V)

Herr talman! Det är bra att finansministern tar upp energiskattedirektivet, en annan lag från Bryssel som komplicerar det hela en smula. Finansministern säger att vi kanske är lite ensamma i den här frågan. Men jag vet att det finns andra länder i EU som vill främja förnybara drivmedel på ett liknande sätt som Sverige, till exempel Frankrike. Såvitt jag vet har Frankrike använt energiskattedirektivets 16:e kapitel, som säger att man får beskatta drivmedel olika. På det sättet kan Frankrike ha en lägre skatt för förnybara drivmedel. Det kanske också är ett spår som man kan titta på när man förhandlar i Bryssel. Jag undrar om det är någonting som finansministern har gjort.

Jag tycker att det är väldigt frustrerande att vi inte får något tydligt besked från EU. Det är helt enkelt väldigt viktigt att regeringen sätter ned foten och säger: Nu måste vi ha långsiktiga spelregler, för vi har en hel bransch här ute som vill ställa om. Branschen måste veta vad som gäller efter år 2020, det vill säga innevarande år.

Det är väldigt bra att finansministern nu har tagit upp den här frågan i Bryssel. Jag tror att det hade varit ännu bättre om hon hade gjort det tidigare än i år. Man kan också tänka sig att statsministern tar upp den här frågan på allra högsta nivå, så att man i EU förstår att vi behöver kunna fortsätta att värna våra förnybara drivmedel för att kunna ställa om. Att rädda planeten och uppfylla Europas nya gröna giv måste ändå vara överordnat att vi ska följa någon paragraf i några statsstödsregler som är väldigt föråldrade.


Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag delar helt Jens Holms syn på den här frågan. Vi behöver långsiktiga och tydliga spelregler. Vi behöver få vårt statsstödsgodkännande i närtid för att vi ska kunna ha en säkerhet för branschen i närtid. Men sedan behöver vi ha en långsiktig lösning på frågan. Det är precis det som jag har tagit upp med ansvariga kommissionärer när jag har träffat dem. Vi behöver en kortsiktig lösning för Sverige, och vi behöver långsiktiga spelregler, så att branschen långsiktigt vet vad som gäller.

Det här är en av de absolut viktigaste frågor som vi har att ta itu med här och nu. Det är ingenting som kan vänta. Klimatet kan inte vänta. Vi måste genomföra omställningen nu, och då är den här frågan ytterst viktig. Det är precis det budskap som jag för fram när jag är i Bryssel. Det handlar om hur vi lever här och nu, men det handlar också om framtiden för våra barn och ungdomar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.