Godkännande av odlat kött
Interpellation 2021/22:483 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-05-09
- Överlämnad
- 2022-05-10
- Anmäld
- 2022-05-11
- Sista svarsdatum
- 2022-06-02
- Svarsdatum
- 2022-06-10
- Besvarad
- 2022-06-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Klimatkrisen är akut, och alla områden i samhället måste ställa om mot nollutsläpp. Ett ofta bortglömt område är den storskaliga djuruppfödningens utsläpp av växthusgaser, som står för ungefär en femtedel av världens utsläpp. Dessutom tar animalieindustrin stora landarealer i anspråk, förbrukar en stor del av världens färskvatten, har en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden och leder till stort lidande för miljardtals djur. Av de skälen har Vänsterpartiet länge verkat för en minskad köttkonsumtion.
Men vid sidan av förändrade dieter kan också kött produceras på ett mer hållbart och etiskt sätt. Att framställa kött genom att odla celler från djur har i dag utvecklats så långt att det inte längre bara är en idé i forskningslabben.
Den 25 april i år arrangerades Europas första offentliga symposium om odlat kött: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” i Bryssel. Under en heldag på naturhistoriska museet i Bryssel presenterade forskare, hållbarhetsexperter, representanter från företag som utvecklar odlat kött och frivilligorganisationer olika aspekter av odlat kött. Med den senaste tekniken för odlat kött kan kött från olika djurslag odlas fram utan att djur har farit illa. Enligt en nyligen genomförd livscykelanalys av odlat kött, LCA of cultivated meat, (CE Delft, februari 2021) finns det mycket stora vinster att göra genom att ersätta konventionellt framställt kött med odlat. Utsläppen av växthusgaser, vattenförbrukning och landanvändning kan minska med uppåt 90 procent. Lidandet och döden för miljardtals djur kan undvikas. Med odlat kött kan också problem som smittor från djur till människa och antibiotikaresistens stävjas. Zoonoser och storskalig användning av antibiotika är i dag ett växande problem inom dagens storskaliga djuruppfödning.
I dagsläget arbetar ett sjuttiotal företag i världen med att framställa odlat kött. De mest framstående finns i Europa och Nordamerika, dock inte i Sverige trots att det tidigare fanns forskning kring odlat kött i Sverige. I slutet av förra året bildades den första europeiska branschorganisationen för odlat kött, Cellular Agriculture Europe. År 2020 såldes för första gången odlat kött från kycklingceller kommersiellt i Singapore. I Europa är det ännu inte möjligt att saluföra odlat kött då det ses som ett nytt livsmedel som först måste godkännas inom ramen för EU:s lagstiftning för nya livsmedel, EU-förordning 2015/2283 om nya livsmedel (så kallad novel food).
I oktober i fjol fattade den danska regeringen tillsammans med flera oppositionspartier beslut om avtal om grön omställning för danskt lantbruk med fokus på växtbaserad mat. Avtalet innehöll över en miljard danska kronor. I april i år anslog den nederländska regeringen 60 miljoner euro till ett forsknings- och utvecklingsprogram för odlat kött med löfte om ytterligare 250–380 miljoner euro för samma syfte. Det är den hittills största offentliga satsningen på odlat kött någonsin. Det nederländska parlamentet har i år också fattat beslut om att tillåta provsmakning av odlat kött. Odlat kött har potential att revolutionera livsmedelsindustrin på samma sätt som elbilarna i dag gör med fordonsindustrin. Dessvärre har vi inte ännu sett några liknande exempel från den svenska regeringen för att utveckla alternativ till icke hållbar animalieproduktion.
Glädjande nog har utvecklingen av odlat kött nu kommit så långt att de första ansökningarna om att få sälja kött från odlade celler kommer att göras i år. Ansökningarna kommer att granskas ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och måste sedan godkännas av de respektive medlemsstaterna. Här kommer alltså Sverige att ha en viktig roll, inte minst vid vårt ordförandeskap i EU 2023.
Det kan också finnas risker med odlat kött. Vad det gäller livsmedelssäkerhet har jag inte sett några tecken på något sådant. Däremot är det viktigt att produktionen av detta nya livsmedel görs på ett öppet och transparent sätt. Det är viktigt att tekniken kan spridas och användas av alla som vill kunna producera odlat kött, inklusive av små livsmedelsproducenter eller som del i ett diversifierat jordbruk. Här kan politiken ställa krav på öppenhet och spridning av data för att undvika monopolisering eller att produktionen låses in till ett fåtal företag. Livsmedel är något som med rätta engagerar människor och får inte vara en fråga som regleras av plånbokens tjocklek eller aktieinnehav.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
- Avser statsrådet att verka för storskaliga satsningar på växtbaserade livsmedel och odlat kött som ett alternativ till icke hållbar animalieproduktion?
- Anser statsrådet att odlat kött ska främjas, som ett miljö- och djurvänligt alternativ till konventionellt producerat kött, och i så fall hur?
- Vilken beredskap har Sverige för att hantera den politiska godkännandeprocessen av odlat kött inom ramen för EU:s lagstiftning om nya livsmedel?
- Avser statsrådet att verka för att det blir tillåtet att erbjuda provsmakning av odlat kött på liknande sätt som Nederländerna gjort?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:483
Webb-tv: Godkännande av odlat kött
Dokument från debatten
- Fredag den 10 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:128
- Protokoll 2021/22:128 Fredagen den 10 juniProtokoll 2021/22:128 Svar på interpellation 2021/22:483 om godkännande av odlat kött
Protokoll från debatten
Anf. 171 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för storskaliga satsningar på växtbaserade livsmedel och odlat kött som ett alternativ till icke hållbar animalieproduktion samt om jag anser att odlat kött ska främjas som ett miljö- och djurvänligt alternativ till konventionellt producerat kött och i så fall hur. Jens Holm har också frågat mig vilken beredskap Sverige har för att hantera den politiska godkännandeprocessen av odlat kött inom ramen för EU:s lagstiftning om nya livsmedel samt om jag avser att verka för att det ska bli tillåtet att erbjuda provsmakning av odlat kött på ett sätt som liknar det Nederländerna har valt.
Odlat kött är en teknik under utveckling som behöver stå på vetenskaplig grund, utvärderas och godkännas i de system vi har inom EU för att garantera säkra livsmedel. Kravet på utvärdering och godkännande av nya livsmedel finns för att säkerställa att människor inte blir sjuka av sådana livsmedel som vi inte har så mycket erfarenhet av. I detta arbete deltar Sverige aktivt genom Livsmedelsverket som behörig myndighet, och det kommer vi att göra även när det gäller ett eventuellt godkännande av odlat kött som ett nytt livsmedel.
För att få saluföra ett nytt livsmedel på den inre marknaden måste det vara godkänt av EU-kommissionen. Godkända nya livsmedel är upptagna i unionsförteckningen i kommissionens genomförandeförordning från 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel. Innan godkännandeprocessen av odlat kött som ett nytt livsmedel är klar har jag inte för avsikt att främja konsumtion av odlat kött i Sverige, inte heller som smakprov.
Den framtida livsmedelsförsörjningen och dess miljöpåverkan är en global utmaning som är nödvändig att arbeta med både inom EU och internationellt. Innovationen i livsmedelskedjan är en viktig nyckel i detta arbete, och jag följer med intresse utvecklingen av nya tekniker och metoder som främjar en ökad hållbarhet när det gäller livsmedelsproduktionen.
Anf. 172 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har ställt den här frågan till landsbygdsministern därför att vi vet att animalieproduktionen i världen är en stor resursslukare och bidrar till en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Uppfödning, transporter och, ytterst, slakt av djur står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser och är en av de främsta orsakerna till avskogning i världen.
Mer än hälften av all mark som kan användas till jordbruk används till att producera animalier; den största delen är kött. En väldigt stor del av vår vattenanvändning går också till att producera kött. Ungefär 80 procent av världens antibiotikaanvändning går till djuruppfödning. Då har jag inte nämnt alla de djur som dödas i animalieproduktionen. Bara i Sverige dödas tio gånger så många grisar, kossor, hönor och kycklingar som det finns människor - över 100 miljoner per år.
Enligt alla seriösa prognoser kommer världens totala köttkonsumtion att öka med ungefär 50 procent till 2050. Detta kommer att sätta en extrem press på vår resursanvändning och ytterligare öka våra utsläpp av växthusgaser på ett sätt som vi inte kan tillåta om vi ska leva upp till Parisavtalet. Det här är en storskalig produktion som har stora effekter på miljön, på resursanvändningen och på djuren.
Fru talman! För bara tio år sedan kanske det var science fiction, men nu finns det teknik för att producera kött från levande djur utan att djuren på något vis lider. Man tar en liten skinnbit eller en liten köttbit från ett levande djur, som bedövas, och sedan får den lilla köttbitens celler växa i ett kar så att de blir stora och växer fram som kött. Från en bit stor som min lillfingernagel kan man producera ungefär 80 000 hamburgare av odlat kött.
Jag tycker personligen att det absolut bästa vore om vi undvek att äta animalier och satsade fullt ut på växtbaserad kost. Det behöver vi göra. Men en stor del av befolkningen vill sannolikt fortsätta att äta kött, och då kan odlat kött vara en bra lösning.
Flera länder har förstått det här och satsar nu mycket pengar på forskning och utveckling av den här tekniken. I oktober avsatte Danmark 1 miljard danska kronor för en omställning av den danska livsmedelsproduktionen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion med fokus på växtbaserad mat men också med fokus på odlat kött. Nederländerna avsatte för några månader sedan 60 miljoner euro för ett särskilt program kring forskning, utveckling och uppskalning av odlat kött. Flera av de ledande företagen inom odlat kött finns just i Nederländerna.
Därför har jag ställt denna fråga till landsbygdsministern. Jag vill veta om det finns en liknande beredskap från den svenska regeringen. Jag tycker inte att det verkar finnas det.
I svaret till mig sa landsbygdsministern att hon inte har för avsikt att främja konsumtion av odlat kött. Men i dag befinner vi oss i ett stadium där vi borde främja produktionen och utvecklingen av den här tekniken. Är ministern beredd att göra det? Är ministern beredd att föra in odlat kött som någonting viktigt, till exempel i livsmedelsstrategin, och att avsätta pengar för detta?
Anf. 173 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Det är som Jens Holm säger: Det börjar komma nya spännande matinnovationer i hela världen. Just när det gäller odlat kött är Nederländerna stora, som ledamoten Jens Holm talade om, men det finns också andra länder som har börjat titta på den här tekniken.
För Sveriges regering är matinnovationer och ny foodtech enormt viktigt. Vi behöver både öka vår egen livsmedelsförsörjning och se till vår livsmedelsberedskap. Vi har satsat på forskning och innovation - även i livsmedelsstrategin, som ledamoten tog upp. Till exempel hade Vinnova en utlysning med 25 miljoner för mer växtbaserade produkter. Formas har en helhet om ny foodtech.
Vad gäller odlat kött är det precis som ledamoten säger: Vi är ju inte riktigt där än. Det är på forskningsstadiet, och det är inte kontrollerat eller säkerställt att detta är ett bra livsmedel. Om det är någonting som regeringen alltid försöker att säkerställa är det att maten vi äter är säker. Det är enormt viktigt.
När jag säger att jag inte främjar konsumtion menar jag att jag inte vill främja konsumtion av någonting som fortfarande inte är godkänt som ett säkert livsmedel. Främjandet kommer efter att det odlade köttet, som i så fall är säkert att äta, finns.
Vi har spännande innovationer som vi ser i Sverige. Jag var på besök i Grebbestad. Jag åkte ut med båt och fick vara med när man skördade tång. Redan nu har man försäljningskanaler för att få ut tång.
Jag invigde den nya ärtfabriken i Bjuv, som är Sveriges första proteinfabrik. Där säkerställer man att alla ärter används och att ingen blir slängd därför att den inte ser ut som en vanlig ärta. Dessa ärter hade annars blivit ratade men ska nu bli protein.
Någonting som ledamoten har helt rätt i är att marknaden för nya typer av proteiner finns. Den finns i Sverige - vi har importerat väldigt mycket. Därför tycker jag att den investering som man gör i Bjuv är väldigt bra.
Vi vet också att det finns en marknad i hela världen för nya proteiner. Men som jag sa måste vi först säkerställa att detta är ett säkert livsmedel. Det finns ju ännu ingenting sådant från EU. Det har inte heller, om jag förstår det rätt, lämnats in några ansökningar om att få odlat kött godkänt. Detta får jag och ledamoten helt enkelt vänta på, fru talman.
Anf. 174 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag delar fullt ut ministerns förhoppningar när det gäller produktion av exempelvis tång, ärter eller andra svenska baljväxter som ett väldigt bra alternativ till animaliskt protein. Vi behöver verkligen ett proteinskifte mot mer av växtbaserade proteiner.
Jag vill fråga ministern om hon håller med om min beskrivning att den storskaliga djuruppfödningen är ett stort resurs- och miljöproblem och även ett djuretiskt problem. Jag tycker att det låter som att ministern håller med om den problembeskrivningen och att vi behöver satsa på mer av alternativa proteiner. Förhoppningsvis blir dessa alternativa proteiner normen så småningom.
Ministern får gärna kommentera den ökande animaliekonsumtionen i världen. Förutom en liten dipp de senaste åren har vi även i Sverige ständigt ökat köttkonsumtionen, och nu verkar den vara på väg upp igen. Det är problematiskt om vi inte kan hitta nya, klimatsmarta, mer djuretiska och innovativa proteiner.
Det som jag inte fick svar på i min förra fråga är om ministern är beredd att driva på utvecklingen av den här nya tekniken med odlat kött på samma sätt som man gör i Danmark och Nederländerna. Jag kan även nämna Storbritannien som en föregångare - där har man flera sådana företag, och regeringen går in med offentliga medel.
Varför är det då så viktigt att vi går in med offentliga medel? Detta är ju foodtech, som ministern sa. Det här är ny teknik. Det är viktigt att vi från den offentliga sidan är med och stimulerar den här nya tekniken, som kan ge oss många lösningar på de problem som vi har i dag. Det är också viktigt att vi är med och formar utvecklingen så att det kanske inte blir ett fåtal monopolbolag som äger hela den här tekniken och kan styra livsmedelsutvecklingen när det gäller odlat kött i framtiden. Det finns alltså många skäl till att vi ska vara aktiva i denna utveckling.
Jag vill också berätta för ministern att jag och två ledamöter till, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna, förra veckan här i riksdagen arrangerade ett seminarium som hette Odlat kött - framtidens mat. Glädjande nog var sex av åtta riksdagspartier närvarande på det seminariet. Det var riksdagens första seminarium om odlat kött. Jag tycker att det finns ett stort engagemang i den här frågan.
Återigen: Är ministern beredd att avsätta statliga medel för att främja produktion och utveckling av odlat kött? Är ministern beredd att ta in odlat kött som en viktig komponent i livsmedelsstrategin? Är ministern beredd att se Sverige som en pådrivare och främjare av odlat kött?
Självklart ska det vara helt och hållet säkra livsmedel etcetera. Det ska vi absolut inte tumma på. Men att vi ska vara pådrivare snarare än ett sänke eller ett ankare i den här frågan tycker jag är väldigt viktigt.
Vad gäller tillståndsprocessen är det som ministern säger. Ingen formell ansökan har ännu kommit in till EU. Men en sådan kommer sannolikt att komma in under det här året, fick vi veta på vårt seminarium som vi arrangerade. Då blir det en process där Livsmedelsverket kommer att vara aktivt. Men slutligen kommer medlemsstaterna att få fatta beslut med kvalificerad majoritet. Då måste Sverige kunna säga ja eller nej. Därför är det viktigt att få veta vad Sverige anser om odlat kött. Kommer vi att vara pådrivare, Anna-Caren Sätherberg?
Anf. 175 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Det var väldigt många frågor från ledamoten. Jag tror att jag börjar med den sista. Svaret är att det helt beror på vad som sägs av Efsa, som ger vetenskaplig rådgivning. Är det här ett säkert och bra livsmedel? I så fall är det klart att Sverige kommer att vara där, precis som ledamoten säger. Livsmedelsverket jobbar hela tiden tillsammans med rådgivningen för att kunna vara snabba på bollen.
Jag får försöka beta av ledamotens många frågor som jag uppfattat dem. Ledamoten pratade om livsmedelsproduktionen. Det är viktigt, för all livsmedelsproduktion påverkar både miljön och klimatet, som ledamoten säger. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att göra produktionen och konsumtionen mer hållbar. Men Sveriges djurproduktion står sig bra ur ett hållbarhetsperspektiv och har väldigt låg antibiotikaanvändning och god djurvälfärd. Någonting väldigt positivt som vi kunde se under pandemin var att fler valde att köpa svenskt. Handlar vi svenskt och har vår livsmedelsproduktion och svenskmärkning vet vi att vi får väldigt god men också säker och bra mat. Vi ser också till att vi har öppna landskap och att vi kan producera mat i hela Sverige.
Ledamoten frågade också om satsningar på forskning och innovation. Som jag försökte säga till ledamoten i mitt förra anförande satsar vi pengar i livsmedelsstrategin på nya matprojekt. Formas har en del av ansvaret. Vinnova har också satsningar. Detta sker hela tiden. Man ansöker hos Formas och Vinnova för olika projekt som man vill se utvecklade. Det tycker jag är en god ordning. Vi satsar pengar från det offentliga, nu också på livsmedelsproduktion och hela livsmedelskedjan. Vi ser även där till att det är ett intresse som styr vad forskningen tittar på.
Jag tycker att allt som handlar om nya tankar och ny produktion av mat är väldigt intressant. Jag säger ingenting om att detta skulle vara ointressant, för jag tycker verkligen att det är intressant. Det är som ledamoten säger: Vi vet att en stor animalieproduktion i hela världen skapar ett väldigt stort klimatavtryck. Vi vet också att Sverige ligger lite bättre till tack vare vårt sätt att hantera vår djurproduktion. Med det sagt ser jag fram emot att man får den första ansökan och prövar den, så att vi får se den här nya innovationen i svensk handel.
Anf. 176 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tackar för det positiva beskedet. Jag tycker att det är en förnuftig hållning från ministern. Vi ska självklart titta på vad Efsa kommer fram till utifrån ett säkerhetsperspektiv. Men givet att odlat kött efter ansökan bedöms som helt och hållet säkert och som ett bra nytt livsmedel av Efsa drar jag slutsatsen att Sverige kommer att vara en aktiv pådrivare för att det sedan ska godkännas politiskt, för det blir en godkännanderunda bland medlemsstaterna.
Jag tycker att detta är väldigt positivt. Jag tror att det är viktigt med ett politiskt ledarskap här, så att det inte blir en massa missuppfattningar och konstiga idéer om att det här skulle vara Frankensteinkött eller något konstigt. Det är det inte, utan det är foodtech, som ministern själv var inne på. Det här är innovationer. Självklart kan det också skapa jobb och nya industrier i Sverige. Men då måste vi vara lite mer på tårna.
Jag har fortfarande inte fått svar från ministern om huruvida odlat kött kan bli föremål för statliga medel från Vinnova eller Formas - eller direkt från regeringen, som också kan anslå medel till forskning och utveckling av till exempel odlat kött. Jag vill understryka att det här är viktigt. Vi i Sverige var faktiskt bland de första i världen med att bedriva forskning om odlat kött. Det gjordes vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg för ungefär 20 år sedan. Den forskaren fick lägga ned sin verksamhet, för hon fick inga vidare anslag från vare sig Sverige eller EU. Därför är det så otroligt viktigt med någon form av politiskt ledarskap. Om ministern kan kommentera lite mer kring att vi har ett viktigt politiskt ansvar i den här frågan vore det positivt.
Jag tackar för en bra debatt.
Anf. 177 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag tackar Jens Holm för hans engagemang.
Ledamoten säger att det ganska snart kanske kommer att ske en ansökningsprocess inom EU. I en eventuell godkännandeprocess kommer Sverige att delta aktivt i EU genom Livsmedelsverket för att godkänna det här nya livsmedlet.
Ledamoten inledde med att berätta att man från en nagel kan få fram väldigt många hamburgare. Ifall vi inte säger Frankenstein får vi nog använda ordet foodtech. Det låter verkligen spännande. Samtidigt tror jag såklart att folk känner: Vad är det här? Men med allting nytt brukar det ta tid innan man förstår och efterfrågar det.
Någon ansökan har ännu inte kommit in, även om det är många stora företag runt om i världen som forskar och försöker ta fram någonting. Men om detta livsmedel bedöms säkert och blir godkänt av Efsa kommer Sverige med Livsmedelsverkets hjälp naturligtvis att vara med och se till att godkänna det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.