Förändring av EU:s statsstödsregler

Anf. 87 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jens Holm har frågat EU-ministern om han avser att verka för en grundläggande reform av statsstödsreglerna så att det blir enklare för medlemsstaterna att ge stöd till åtgärder för att kunna bromsa klimatförändringen och rädda biologisk mångfald samt om han avser att verka för att miljöskydd och klimatåtgärder ska formuleras som uttryckliga skäl för undantag från statsstödsreglerna. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på interpellationen.

Som framgår av januariavtalets punkt 34 ska regeringen verka för att EU:s regler för statsstöd och övriga stödsystem reformeras så att de bidrar till och inte motverkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalet. Regeringen ska därmed arbeta för att det framtida statsstödsregelverket möjliggör för medlemsstaterna att använda åtgärder som innebär offensiva satsningar på klimatområdet. Det innebär också att regeringen ska arbeta för att klimatskadliga stöd ska fasas ut. Regeringen har redan - i dialog med andra medlemsstater - påbörjat detta arbete.

Som ledamoten känner till är översynen av statsstödsreglerna en omfattande process. Enligt EU:s regler för att uppnå bättre lagstiftning genomförs den i två steg. Det första steget är att identifiera vilka delar av regelverket som behöver reformeras. Därefter fastställs relevanta ändringar innan det reformerade regelverket träder i kraft den 1 januari 2023. Regeringen kommer att ta en mycket aktiv del i detta arbete. Exakt vilka detaljändringar i regelverket som behöver ske för att klimatmålen ska kunna nås är dock för tidigt att säga, då arbetet precis har börjat.

Anf. 88 Jens Holm (V)

Fru talman! För alla oss som anser att staten och den offentliga sektorn har en helt avgörande roll i omställningen till ett hållbart och rättvist samhälle är EU:s så kallade statsstödsregler ett stort problem. EU:s statsstödsregler är i praktiken ett förbud mot statligt stöd och ett förbud mot kompensation eller stöd för viss verksamhet, som kan vara vissa energikällor och så vidare.

Jag personligen anser att statligt stöd, eller offentligt stöd över lag, är otroligt viktigt. Vi vet att det är förnybar energi vi vill ha, och det kan behöva subventioneras in under en initial period. Det är samma sak med hållbar mat och växtbaserad mat kontra animalier. Vi behöver äta mer vegetariskt. Samtidigt är växtbaserad mat något som inte riktigt finns i stor skala ännu och som kanske behöver subventioneras under en period så att den kan etableras på marknaden. Detta är förbjudet enligt artiklarna 107-109 i EU:s fördrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För vår svenska del har detta blivit ett stort problem i flera sammanhang. Vi har till exempel vår skattebefrielse för biogas, biodiesel och etanol, som löper ut om ungefär ett år. Det är troligt att vi inte får ha kvar denna skattebefrielse därför att EU anser att det är ett så kallat statsstöd.

Vi diskuterar inom trafikområdet vikten av att vi ska kunna ha lägre banavgifter för tåg eller kanske inga avgifter alls. Det är samma sak för sjöfarten - om den är hållbar kanske man inte behöver betala farledsavgifter och lotsavgifter. Men då får vi höra att en sådan reform skulle vara i strid med EU:s statsstödsregler. Får vi inrätta nya statliga bolag eller finansinstitut, till exempel en grön investeringsbank för klimatet? Vissa menar att detta är i strid med EU:s statsstödsregler.

Allt detta, fru talman, skapar en stor osäkerhet och gör det svårare för oss politiker att agera i en tid då vi behöver politiska beslut och ett politiskt ledarskap för klimatet mer än någonsin. Det som står i EU:s statsstödsregler i dag är att det finns ett antal undantag som kan göras där stater kan gå in och till exempel ge bidrag, skattenedsättningar eller liknande för saker och verksamheter. Det kan handla om när det råder en naturkatastrof eller om att uppnå regionala eller socialpolitiska ändamål. Gott så, men miljöskydd och klimatåtgärder är inte föremål för undantag från EU:s statsstödsregler, vilket gör det svårt att agera för miljön och klimatet.

Jag noterar att regeringen kommer att verka för en förändring av EU:s statsstödsregler. Det är väldigt bra, men detta är ingen ny fråga. Den har funnits länge, och det har varit problem med den länge. Det är bra att regeringen har vaknat till, men jag skulle till exempel vilja veta hur man kommer att driva denna förändring, exempelvis vad gäller undantagen. Menar ministern att klimatåtgärder och miljöskydd ska vara skäl för undantag från EU:s statsstödsregler?

Anf. 89 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för möjligheten att få tala om denna viktiga fråga!

Låt oss ändå vara noggranna med hur saker och ting står till. Jag blir faktiskt förvånad över Jens Holms beskrivning med tanke på att han är en kunnig och erfaren politiker som också har suttit i Europaparlamentet och därmed borde veta detta. Det går ju redan i dag att få undantag för till exempel investeringar i förnybar energi och system för subventioner. Detta vet jag eftersom jag har varit energiminister under den tidigare regeringen och har varit med om att öka stödet till just förnybar energi med närmare 90 procent under föregående mandatperiod, som en del av energiöverenskommelsen.

Varför gjorde vi detta? Jo, därför att det i reglerna finns utrymme för att satsa på det som är rent och som i dag inte klarar att på egna villkor komma över tröskeln marknadsmässigt. Detta har varit oerhört framgångsrikt i Sverige. Det märks inte minst i den ganska kraftfulla ökningen av vindkraft på land i Sverige. Trots att vi har haft ett antal kärnkraftsreaktorer som har stängts de senaste decennierna är vi en stor nettoexportör av elektricitet tack vare dessa investeringar, som har varit möjliga via det elcertifikatssystem som vi har och som är godkänt enligt statsstödsreglerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Räcker detta? Svaret är nej. Det är därför regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att vi, nu när vi har ett pågående reformarbete av statsstödsreglerna, ska gå in för att se till att utrymmet utökas så att vi kan vidta de åtgärder som vi behöver för att nå målen i Parisavtalet och för att se till att Sverige är ett föregångsland och blir ett fossilfritt välfärdsland. För det är oerhört viktigt att vi kan visa andra delar av världen att detta är fullt möjligt: Det går att leva utan att bränna kol, olja och gas och samtidigt leva gott och fritt. Det är extra viktigt i en tid då vi har politiker, såväl i Europa som i USA, som säger att det inte går och att man antingen får offra jobben, tillväxten eller miljön. De väljer att offra miljön och klimatet. Det vill vi inte göra. Vi vill visa att det faktiskt inte alls behöver vara på det sättet. När detta arbete nu påbörjas är det därför viktigt att Sverige är ett av de länder, tillsammans med andra, som driver på.

Ledamoten frågade hur det ska gå till. Det ska göras precis som man alltid gör när man vill ha resultat. Om man nöjer sig med att ha en massa uppfattningar, en massa tyckanden och rätt plakat då nöjer man sig med att bara prata. Men om man som denna regering vill åstadkomma resultat skapar man allianser. Då går man ihop med stora länder och små länder och frågar: Vad är möjligt att göra för att se till att få sjysta villkor på plats och regler som inte i onödan snedvrider konkurrensen? Inte minst vi som ett litet land har ett oerhört stort intresse av att inte de stora länderna i EU kan använda sina stora muskler för att snedvrida konkurrensen och därmed slå ut företag i andra EU-länder. Men man måste ändå öppna upp en möjlighet här för att se till att vi gemensamt - det offentliga, regering, riksdag och staten, tillsammans med det privata näringslivet och akademin - kan hitta lösningar som innebär att vi kan ställa om vårt sätt att leva, så att vi inte är beroende av fossil energi för vår frihet och för vår välfärd.

Anf. 90 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag och näringsministern är helt överens om att vi ska ställa om till ett helt och hållet förnybart energisystem och att vi måste uppnå våra klimatmål. Vi i Vänsterpartiet vill gå fortare fram på klimatområdet än regeringen vill. Det är inte alls som ministern insinuerar. Och jag vet inte om det var en passning till mig att det var fråga om plakat. Det är en väldigt genomtänkt politik från Vänsterpartiets sida. Det är också därför som jag lyfter fram frågan om EU:s statsstödsregler, som är en tekniskt komplicerad fråga. Men jag anser att den måste granskas politiskt.

Då blir jag lite förvånad när ministern säger att det redan i dag finns undantag för miljöskydd och klimatåtgärder. Jag hittar inte dessa undantag i EU:s fördrag. Det gör inte heller någon av de experter som jag har talat med. Men ministern får gärna berätta var dessa undantag finns.

Fortfarande är det ett stort problem att man måste ansöka, notifiera, till kommissionen. Och det är kommissionen som fattar beslut om undantag. Vi har fått ett antal undantag för nedsättning i fråga om till exempel förnybara drivmedel. Men jag antar att man måste väga in vissa saker, eftersom de kriterier som finns i dag rör naturkatastrofer, regionalpolitik och sociala ändamål. Där har regeringen lyckats väl. Det är ändå bara för en kort period som man har fått dessa skattenedsättningar. Nästa år löper de ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför anser jag att det bästa vore att det var helt glasklart och tydligt i EU:s fördrag, eller i ett protokoll till fördraget i alla fall, att länder när det gäller miljöområdet och klimatområdet ska kunna gå före. Det ska inte kunna påstås vara i strid med EU:s statsstödsregler. Är det så ministern också tänker?

Jag skulle också vilja veta på vilket sätt regeringen driver en förändring av EU:s statsstödsregler. Jag har suttit i EU-nämnden i åtta år, och jag har faktiskt aldrig sett att regeringen har redovisat på EU-nämnden att regeringen driver en reform av EU:s statsstödsregler. Näringsministern, när lyfte ni fram denna fråga senast på EU-nivå?

Ministern gör en så stor affär av att det är viktigt att bilda allianser här, vilket jag verkligen håller med om. Det är viktigt att bygga allianser med andra progressiva länder som vill gå fram på miljö- och klimatområdet. Därför vore det intressant av få höra vilka länder som vi i dagsläget har med oss i denna fråga.

Avslutningsvis: En elektrifiering av fordonsflottan och en kraftfull utbyggnad av batteritillverkning, av vätgasproduktion och av ett vätgasnät kommer inte att låta sig göras utan någon form av statligt stöd, antingen från EU-nivå eller från medlemsstatsnivå. Detta ser jag som ett konkret område där EU:s statsstödsregler helt enkelt krockar med den elektrifiering och den satsning på hållbara transporter som vi behöver göra i framtiden. Anser ministern också att detta är just ett sådant område där statsstödsreglerna i dag sätter krokben, eller anser ministern att det fungerar bra som det är när det gäller elektrifiering av fordonsflottan?

Anf. 91 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Nej, hade vi ansett att sakernas tillstånd var precis som de ska vara hade vi inte tagit upp detta i januariavtalet tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som är mycket centralt för regeringens politik. Vi menar att detta regelverk, nu när det öppnas upp för reformering, naturligtvis bör tillåta fler möjligheter att vidta till exempel klimatåtgärder. Det är nödvändigt och bra, också att låta länder som Sverige, som vill gå fram och som vill vara i fronten, att visa att det är fullt möjligt att kombinera jobb och tillväxt med ett gott liv att leva och att göra det på ett sätt som är bra för miljön och klimatet. Detta är ingenting som görs i en handvändning, det tror jag vi alla är medvetna om, men det är fullt möjligt att göra.

Det som jag vände mig mot var inte att vi ska driva detta; det ska vi göra. Vi skapar allianser. Jag har erfarenhet från TTE-rådet, det vill säga de ministrar som hanterar energi och ibland även en del klimatrelaterade frågor. Energi är så centralt för att kunna ställa om. 70 procent av klimatgasutsläppen kommer direkt eller indirekt från energisektorn och energianvändning. Ofta är vi allianser med länder som Nederländerna, Danmark, Tyskland i en del frågor och Frankrike i en del andra frågor. I grund och botten handlar det om att skapa en allians så att man uppnår en majoritet och därmed också kan göra förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar dock inte riktigt Jens Holms så nattsvarta bild av vad man kan och inte kan göra. Jag är en mycket pragmatisk politiker och är resultatinriktad. Jens Holm har rätt i att det i princip är förbjudet med statsstöd, men det finns ett stort antal undantag som inte bara är tillfälliga.

Jag ska ta ett exempel som jag kan väldigt väl och jobbade mycket med under förra mandatperioden. Det gäller det nuvarande elcertifikatssystemet som finns till för att stödja och få fram förnybar elektricitet. Det inrättades redan 2003, det vill säga åtta efter att vi blev EU-medlemmar, och finns fortfarande kvar. Enligt den nuvarande uppgörelsen, energiöverenskommelsen, kommer det att vara kvar ganska länge till. Det har ökat tillgången på förnybar elektricitet i Sverige på ett fantastiskt sätt. Bara under förra mandatperioden lyckades vi öka stödet med ytterligare 90 procent. Det är klart att det är fullt i enlighet med de regler som gäller, annars hade vi inte kunnat göra det.

Det finns alltså sådana exempel. Räcker det? Nej, det gör det inte. Jag tycker att Jens Holm sätter fingret på ett antal saker. När det gäller en elektrifiering av transportsektorn görs det redan en hel del. Men det räcker inte. Vi kommer att behöva accelerera detta arbete.

När det gäller inrättande av en egen batteriproduktion ska jag säga följande. Lagring är en central del av att kunna ställa om vårt samhälle. Så länge vi har ordningen där elektricitet ska produceras och konsumeras exakt på sekunden får vi naturligtvis problem när vi har väldigt mycket väderberoende produktion. Därför behövs denna typ av lagring i transportsektorn för elbilar men också i vårt elsystem. Därför har naturligtvis regeringen tillsammans med privata initiativ jobbat stenhårt mot EU-kommissionen. Jag uppfattar att det finns en mycket stor angelägenhet i just EU-kommissionen att få denna typ av europeisk produktion. I dag är vi nämligen helt beroende av Asien för detta, och så kan det inte vara i längden. Vi kan inte byta ett oljeberoende från Mellanöstern mot ett batteriberoende från Asien med allt vad det innebär i fråga om sociala problem, miljöproblem och klimatproblem.

Anf. 92 Jens Holm (V)

Fru talman! Detta är en otroligt viktig fråga. Visst är det som ministern säger, att det går att få undantag. Men problemet är att det är någonting som en medlemsstat måste ansöka om, och det tar lång tid för kommissionen att granska. Kommissionen granskar detta utifrån ett marknads- och konkurrensperspektiv. Det är ändå marknadens intressen som är överordnade. Detta marknadsperspektiv svävar som en osalig ande, anser jag, över oss politiker. Får vi göra detta eller inte för EU? När denna osäkerhet finns tenderar vi att dra oss tillbaka och inte göra saker. Det gäller nettodebiteringen på förnybar energi. Fick vi göra det eller inte? Var det statligt stöd eller inte? Energieffektiviseringsprogrammet PFE kommer ministern kanske ihåg. Vissa sa att det var ett statligt stöd. Borttagning av avgifter för tåg och sjöfart anses vara ett statligt stöd. Vad gäller de förnybara drivmedlen - biogas, etanol och biodiesel - hoppas jag verkligen inte att vår skattenedsättning försvinner nästa år.

Vi måste ta strid i Bryssel. Det är det här som är problemet. Vi tvingas lägga en massa energi på att argumentera för att detta är helt förenligt med marknaden. Vi borde bara behöva gå rakt fram för miljön och klimatet och veta att det inte är något som helst problem att göra detta, eftersom EU ska bejaka att länder minskar sina utsläpp och ställer om till hållbara och rättvisa samhällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är relativt nöjd med de svar jag har fått. De betyder att regeringen ska agera för att reformera statsstödsreglerna utifrån ett miljö och klimatperspektiv. Men jag skulle vilja se regeringen och ministrarna agera mycket mer offensivt, så att det tas upp på alla relevanta möten på EU-nivå. Det sker inte i dag, så det finns en hel del mer att göra.

Anf. 93 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Att en ledamot är relativt nöjd med svaren från regeringen får väl ändå ses som ett högt betyg. Det är inte så ofta man får höra det, oavsett vilket svaret är.

I grund och botten tror jag att skillnaderna inte är så jättestora i Sverige, i alla fall inte mellan regeringen och Vänsterpartiet, i synen på att vi måste ställa om. Sedan kan det ibland finnas skillnader i hur man vill göra det här. Jag tror att många har uppfattat att regeringen vill göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Det har att göra med att vi behöver ställa om. Vi behöver göra det på ett konkret och stegvis sätt, så att vår konkurrenskraft, de jobb vi har och den tillväxt vi har kan bibehållas och kanske till och med utvecklas och bli mer hållbara.

Men vi vet också att det finns partier i både Sverige och Europeiska unionen, inte minst i det EU-val vi har framför oss, som naturligtvis inte vill detta alls. I det landskapet kommer vi naturligtvis att söka allianser för att genomföra de här förändringarna.

Jag vill ändå höja ett varningens finger. Jag tycker att Jens Holm gör det lite enkelt för sig när han säger att det borde vara upp till medlemsländerna. Risken är att länder med betydligt större ekonomiska muskler går in och snedvrider konkurrensen för sina egna industriers väl och ve, konkurrerar ut oss som vill göra en massa och maskerar det som till exempel miljö- och klimatåtgärder, fast det i grund och botten inte är det. Jag tror att det är viktigt att det ändå finns någon som kollar att det stämmer.

Samtidigt ska vi som sagt agera för att utrymmet att göra faktiska insatser för miljön och klimatet ska öka. Vi som vill visa världen att det är fullt möjligt att ställa om på ett pragmatiskt och resultatinriktat sätt och samtidigt utveckla välfärdssamhället ska också kunna göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.