Anf. 91 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Nej, hade vi ansett att sakernas tillstånd var precis som de ska vara hade vi inte tagit upp detta i januariavtalet tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som är mycket centralt för regeringens politik. Vi menar att detta regelverk, nu när det öppnas upp för reformering, naturligtvis bör tillåta fler möjligheter att vidta till exempel klimatåtgärder. Det är nödvändigt och bra, också att låta länder som Sverige, som vill gå fram och som vill vara i fronten, att visa att det är fullt möjligt att kombinera jobb och tillväxt med ett gott liv att leva och att göra det på ett sätt som är bra för miljön och klimatet. Detta är ingenting som görs i en handvändning, det tror jag vi alla är medvetna om, men det är fullt möjligt att göra.
Det som jag vände mig mot var inte att vi ska driva detta; det ska vi göra. Vi skapar allianser. Jag har erfarenhet från TTE-rådet, det vill säga de ministrar som hanterar energi och ibland även en del klimatrelaterade frågor. Energi är så centralt för att kunna ställa om. 70 procent av klimatgasutsläppen kommer direkt eller indirekt från energisektorn och energianvändning. Ofta är vi allianser med länder som Nederländerna, Danmark, Tyskland i en del frågor och Frankrike i en del andra frågor. I grund och botten handlar det om att skapa en allians så att man uppnår en majoritet och därmed också kan göra förändringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar dock inte riktigt Jens Holms så nattsvarta bild av vad man kan och inte kan göra. Jag är en mycket pragmatisk politiker och är resultatinriktad. Jens Holm har rätt i att det i princip är förbjudet med statsstöd, men det finns ett stort antal undantag som inte bara är tillfälliga.
Jag ska ta ett exempel som jag kan väldigt väl och jobbade mycket med under förra mandatperioden. Det gäller det nuvarande elcertifikatssystemet som finns till för att stödja och få fram förnybar elektricitet. Det inrättades redan 2003, det vill säga åtta efter att vi blev EU-medlemmar, och finns fortfarande kvar. Enligt den nuvarande uppgörelsen, energiöverenskommelsen, kommer det att vara kvar ganska länge till. Det har ökat tillgången på förnybar elektricitet i Sverige på ett fantastiskt sätt. Bara under förra mandatperioden lyckades vi öka stödet med ytterligare 90 procent. Det är klart att det är fullt i enlighet med de regler som gäller, annars hade vi inte kunnat göra det.
Det finns alltså sådana exempel. Räcker det? Nej, det gör det inte. Jag tycker att Jens Holm sätter fingret på ett antal saker. När det gäller en elektrifiering av transportsektorn görs det redan en hel del. Men det räcker inte. Vi kommer att behöva accelerera detta arbete.
När det gäller inrättande av en egen batteriproduktion ska jag säga följande. Lagring är en central del av att kunna ställa om vårt samhälle. Så länge vi har ordningen där elektricitet ska produceras och konsumeras exakt på sekunden får vi naturligtvis problem när vi har väldigt mycket väderberoende produktion. Därför behövs denna typ av lagring i transportsektorn för elbilar men också i vårt elsystem. Därför har naturligtvis regeringen tillsammans med privata initiativ jobbat stenhårt mot EU-kommissionen. Jag uppfattar att det finns en mycket stor angelägenhet i just EU-kommissionen att få denna typ av europeisk produktion. I dag är vi nämligen helt beroende av Asien för detta, och så kan det inte vara i längden. Vi kan inte byta ett oljeberoende från Mellanöstern mot ett batteriberoende från Asien med allt vad det innebär i fråga om sociala problem, miljöproblem och klimatproblem.