En avveckling av Bromma flygplats
Interpellation 2020/21:32 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-30
- Överlämnad
- 2020-09-30
- Anmäld
- 2020-10-01
- Svarsdatum
- 2020-10-13
- Besvarad
- 2020-10-13
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
På regeringens uppdrag har Swedavia tagit fram en konsekvensanalys om en förtida avveckling av Bromma flygplats. Swedavia är mycket tydliga med att de vill avveckla Bromma flygplats så fort som möjligt. I rapporten skriver de följande:
”Trots stora osäkerheter och mot bakgrund av ovanstående är Swedavias samlade bedömning att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.”
Med coronapandemin har flygandet i Sverige rasat med drygt 80 procent, och Bromma är en av de värst drabbade flygplatserna. Före pandemin reste drygt 2 miljoner personer från Bromma. Från Arlanda reser 26 miljoner personer årligen. Efter pandemin är Swedavia övertygade om att resandet till Bromma inte kommer att återgå till vad det varit tidigare, kanske till hälften av antalet resenärer före corona.
Swedavias slutsats är därför att framtida Brommaresenärer utan problem kan flyttas över till Arlanda. Det behövs ingen utbyggnad av Arlanda för denna omlokalisering, även om Swedavia på sikt önskar satsningar på Arlanda. När Swedavias ledning besökte trafikutskottet den 24 september berättade de också att det finns stora miljöfördelar med att lägga ned Bromma flygplats: bullret minskar, flygresorna kan bli effektivare och utsläppen kan minska. Swedavia hoppas också på bättre kollektivtrafik till och från Arlanda, inte minst med Arlanda Express, där de kritiserade de höga biljettpriserna.
Swedavia var också mycket tydliga med att de nu förväntar sig ett skyndsamt uppdrag från regeringen om att få avveckla Bromma flygplats i förtid (det nuvarande avtalet med Stockholms stad löper till 2038). De underströk också att de ensidigt kan häva sitt åtagande i arrendeavtalet med Stockholms stad. Även för att komma till rätta med Arlanda Express monopolställning fordras ett regeringsbeslut.
Nu ligger alltså bollen hos regeringen, och i viss mån ledningen för Stockholms stad. Vi i Vänsterpartiet vill att Bromma flygplats avvecklas snarast möjligt. Lokalt i Stockholm finns fantastiska möjligheter att utveckla området till en hållbar stadsdel med tusentals nya bostäder och arbetsplatser, liksom samhällsservice som parker, skolor och förskolor. Detta utan buller och utsläpp.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
- Vilka slutsatser drar ministern av Swedavias Brommaanalys?
- Avser statsrådet att tillmötesgå Swedavia och verka för att ett uppdrag ges för att avveckla Bromma flygplats?
- Avser ministern att agera mot de höga biljettpriserna på Arlanda Express som Swedavia tar upp som ett hinder för bra kollektivt resande till och från Arlanda?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:32
Webb-tv: En avveckling av Bromma flygplats
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 oktober 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:20
- Protokoll 2020/21:20 Tisdagen den 13 oktoberProtokoll 2020/21:20 Svar på interpellation 2020/21:32 om en avveckling av Bromma flygplats
Protokoll från debatten
Anf. 29 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! har frågat mig om vilka slutsatser jag drar av Swedavia AB:s Brommaanalys och om jag avser att agera mot de höga biljettpriserna på Arlanda Express.
Spridningen av det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19 har påverkat flygresandet dramatiskt, och flygtrafiken har minskat kraftigt. Vi befinner oss i ett läge där framtidsutsikterna är osäkra, och både minskat flygande och covid-19 påverkar flygmarknaden på både kort och lång sikt.
Under rådande marknadsförutsättningar har Swedavia utifrån bolagets uppdrag och affärsmässiga perspektiv gjort en konsekvensanalys av den fortsatta driften av Bromma. Bolaget har presenterat sina slutsatser, och jag kan konstatera att Swedavias bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare. Konsekvenserna av Swedavias bedömning måste nu analyseras.
Att fler tar kollektiva färdmedel, som tåg, till och från Arlanda är eftersträvansvärt. Biljettpriserna påverkas av stationsavgiften, som är den särskilda avgift som järnvägsföretag ska betala till A-Train AB för varje resenär eller pendlare som stiger av eller på järnvägsföretagets tåg på Arlanda central. Rätten att sätta stationsavgifter tillkommer A-Train i egenskap av nyttjanderättshavare till Arlandabanan. Regeringen har inte möjlighet att påverka avgifterna.
Anf. 30 Jens Holm (V)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka ministern för svaret på min interpellation.
Under rådande pandemi har flygandet i Sverige gått ned med över 80 procent, och en av de absolut värst drabbade flygplatserna är just Bromma flygplats här i Stockholm. Utifrån ett flygplatsperspektiv är detta förstås inte positivt.
Vi ska dock komma ihåg att varje kris också bär en möjlighet inom sig. Här ser vi att flygandet har gått ned väldigt mycket, och detta ger en möjlighet att koncentrera flygandet till en flygplats här i Stockholm i stället för att ha två. Kanske kan en del flyglinjer också läggas ned helt och hållet och ersättas med tågresor. Jag ser att flygbolagen, inte minst flygbolaget BRA, inte verkar beredda att öppna alla flyglinjer som de tidigare hade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är jättebra, herr ålderspresident, att Tomas Eneroth och regeringen gav Swedavia uppdraget att göra en konsekvensanalys av Bromma flygplats framtid. Nu är den konsekvensanalysen färdig, och Swedavia konstaterar mycket riktigt att det inte är hållbart att driva Bromma flygplats vidare. I sin konsekvensanalys säger de bland annat att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.
Swedavia vill alltså ha ett uppdrag från regeringen om att få avveckla Bromma flygplats fortast möjligt. Det var också slutsatsen då Swedavias ledning uppvaktade trafikutskottet för ett par veckor sedan. De var tydliga med att det finns stora möjligheter - inte bara kan Stockholms stad utveckla Bromma flygplats till en levande stadsdel med kanske 30 000 nya bostäder och tusentals nya arbetsplatser, utan det finns också klara miljöfördelar som minskat buller och minskade lokala utsläpp. Det finns dessutom klimatfördelar i och med minskade utsläpp av växthusgaser, vilket Swedavia var noggranna med att berätta för oss.
De var också tydliga med att berätta att de inte tror att Bromma kommer att återgå till fornstora flygnivåer på drygt 2 miljoner passagerare per år, utan de tror att ungefär hälften så många kommer att resa till och från Bromma om flygplatsen finns kvar. De konstaterar också att det finns alla möjligheter att flytta över dessa passagerare till Arlanda och att det i det korta perspektivet inte behövs några nya stora investeringar i Arlanda flygplats för att härbärgera de nya resenärerna.
Med anledning av detta skulle jag vilja fråga infrastrukturministern hur länge infrastrukturministern och regeringen tänker analysera den konsekvensanalys som har kommit från Swedavia. Har man en tidsplan för Bromma flygplats nedläggning?
Kollektivtrafiken är någonting som lyfts upp i denna rapport. När det gäller andra jämförbara flygplatser, som Gardermoen i Oslo eller Kastrup i Köpenhamn, reser merparten kollektivt till och från flygplatsen. Så är det inte i fallet Arlanda. Där har vi ett problem med ett privat monopol - Arlanda Express - som har bland världens högsta biljettpriser. Detta kan regeringen påverka genom att återta banan till statlig regi. Tänker ministern verka för det?
Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Låt mig först ta det sistnämnda gällande Arlandabanan. Detta projekt beslutades den 8 juni 1994. Det var då en annan majoritet. Det var en borgerligt ledd regering som, förenklat uttryckt, privatiserade denna del och gjorde en satsning på ett järnvägssystem som i ett långsiktigt avtal inte gav möjligheter för politiken att påverka förutsättningarna. Jag noterar att Vänsterpartiet då stödde Socialdemokraternas reservation i frågan. Nu har vi att förhålla oss till den drift och det avtal som finns.
Det ska ändå tilläggas att Arlandabanan, trots diskussionen om priserna, faktiskt sköter uppdraget på ett väl fungerande sätt. Tågen går i tid. Men naturligtvis finns det alla skäl i världen att förbättra förutsättningarna för än mer klimatsmarta resor ut till Arlanda. Det är en diskussion som jag tror kommer att bli än mer aktuell nu när vi närmar oss en revidering av nationell plan. Jag noterar att man från Stockholmsregionen lyfter upp frågor om att hitta än mer klimatsmarta resor framöver, inte minst till Arlanda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller Swedavias rapport var det nog, mycket riktigt, klokt av regeringen att ge detta uppdrag. Swedavia redovisade rapporten för mindre än en månad sedan. Jag uppskattar verkligen att trafikutskottet tog utrymme och tid att få sig en ordentlig genomgång av förutsättningarna, och så har vi naturligtvis också gjort i regeringen. Det är dock mindre än en månad sedan, och förutsättningarna måste naturligtvis analyseras.
Jag kan ha all respekt för att Jens Holm är ivrig i detta läge, men vi har gått från ett läge där vi för något år sedan hade en ordentlig ökning av flyget, inte bara i Sverige utan i hela världen, till ett läge där vi för några månader sedan kunde konstatera att allt reguljärt flyg mellan länder i princip har upphört. Det är en ordentlig omstöpning av förutsättningarna för flyget. Då bör man också analysera de långsiktiga förutsättningarna för flyginfrastrukturen, och det är detta vi från regeringens sida nu gör ordentligt.
Men en sak ska ingen tvivla på: Flyget behövs i Sverige, men flyget behöver ställa om. Flyget behöver ställa om - inte bara för att vi ställer politiska krav på det utan också för att samhället faktiskt ställer krav på att alla transportslag ska ställa om. Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska bli ett land som visar att det inte bara går att ställa om vägtransporter, järnväg och sjöfart utan också att flyget med biobränsle, och för den delen med elektrifiering, klarar att ställa om. Det vill svenskt flyg.
Här finns en möjlighet - eller ett fönster, om vi nu ska använda det uttrycket - att också se till att den återstart som kanske kommer inom flyget de kommande åren ska vara en grön återstart, så att det inte ska råda någon tvekan om att flyget, när det återstartar, också ställer om. Därför är det viktigt att vi nu noggrant analyserar förutsättningarna, både de infrastrukturella förutsättningarna när det gäller flygplatskapaciteten och förutsättningarna för flyget att klara omställningen.
Man ska ha respekt för att det finns flygaktörer som nu är ekonomiskt svaga. Detta är ett av skälen till att riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag att gå in med kreditgarantier eller annan typ av ekonomiskt stöd till flygets aktörer. Men resurserna ska framöver också kunna användas för att flyget ska ställa om så att vi klarar ett klimatsmart resande både till och från Arlanda - där är Jens Holm och jag helt överens.
Anf. 32 Jens Holm (V)
Herr ålderspresident! Låt oss först avklara det privata monopolet Arlanda Express, som i dag ägs av australiska pensionsfonder och av den kinesiska staten. Precis som ministern sa var det en tidigare borgerlig regering som drev fram detta.
Men det är också så att staten enligt det avtal som finns mellan Arlanda Express och helstatliga Arlandabanan Infrastructure AB, som bolaget heter, kan ta tillbaka driften av banan. Man får förstås köpa ut bolaget, men man kan göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Än mer förvånad blev jag när regeringen lät förlänga avtalet med Arlanda Express förra sommaren, så att man får ha det här privata monopolet inte bara till 2040, som det tidigare stod i avtalet, utan det är nu förlängt ända till 2050. Tomas Eneroth, det förenklar väl inte det kollektiva resandet till och från Arlanda att förlänga det privata monopolet med tio år. Varför gjorde ni på det viset?
Jag skulle återigen vilja fråga ifall det finns en tidsplan hos regeringen för avvecklandet av Bromma flygplats. Jag förstår att det är en komplex fråga. Det är mängder av olika dimensioner. Swedavia är också tydliga med att de har analyserat utifrån sina marknadsmässiga förutsättningar. Det finns många fler parametrar som självklart måste läggas in i detta. Men vi ser ju också att det finns ett väldigt stort intresse lokalt i Stockholms stad av att göra något bättre av det här området än att ha en halvfull flygplats. Jag läste en mycket intressant motion som det socialdemokratiska partiet väckte i fjol. Den handlar just om att avveckla Bromma flygplats och i stället bygga bostäder och Bromma parkstad där.
Regeringen kan inte bara säga att man analyserar och analyserar, utan man får nog ta och berätta vad man har för strategi för Bromma flygplats. Vad är nästa steg? Är det nya rapporter, eller hur tänker man gå vidare?
Vi ska också komma ihåg att Swedavia anser, som jag tolkade det i alla fall när vi lyssnade på dem, att det är nu det här fönstret finns som ministern själv talar om. Det är nu flygandet har gått ned. Det är nu som de bästa möjligheterna finns att flytta över linjer och koncentrera dem till Arlanda och ersätta en del flyglinjer med tåg. Ifall man väntar 5, 10, 15 år blir det sannolikt mycket svårare att göra detta.
Ska ingenting förändras efter corona? Jo, jag hoppas det. Jag hoppas att mycket ska förändras efter coronapandemin.
Den rapport som vi har fått är en sammanfattning på tre sidor som Swedavia har lagt ut på sin hemsida och som vi i trafikutskottet fick och även näringsutskottet. Det är en intressant sammanfattning som innehåller väldigt mycket. Men det finns ju en mycket större rapport bakom den. Jag vill fråga ministern ifall han är beredd att offentliggöra hela rapporten om en eventuell förtida nedläggning av Bromma flygplats. Jag tror att det vore bra för alla parter ifall vi fick alla dokument på bordet, så att säga.
Anf. 33 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Det sistnämnda är nog en fråga som främst ska ställas till ansvarigt statsråd Ibrahim Baylan på Näringsdepartementet.
När det gäller Bromma flygplats noterar jag, precis som Jens Holm, att det lokalt i Stockholmsregionen under senare år inte bara funnits en bredare uppslutning bakom en koncentration till Arlanda utan också en annan inställning till Bromma och Brommas utveckling. Jag tror till och med att Stockholms handelskammare senast hade någon uppfattning om detta.
I trafikutskottet, där Jens Holm är ordförande, finns ett tillkännagivande som talar om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Från regeringens sida har vi alltså ställningstaganden i riksdagen att ta hänsyn till när vi väljer att agera, vare sig det gäller Bromma, Arlanda eller andra delar av svensk infrastruktur.
Det kan vara så att en pandemi och den utveckling som det innebär för flyget förändrar förutsättningarna. Och jag tror att ett faktum är att alla inser att det är helt andra förutsättningar för flyget nu än tidigare. Det är ett av skälen till att jag är väldigt noggrann med det uppdrag som vi nu har att analysera Swedavias rapport, naturligtvis, men också att bredare titta på konsekvenserna. Det är ju naturligtvis så att Swedavia utifrån sitt och bolagets perspektiv har talat om de marknadsmässiga förutsättningarna. Låt oss också ordentligt analysera andra förutsättningar för Brommas framtid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avslutningsvis: Ingen ska tvivla på målet. Och jag vill understryka för dem som eventuellt följer den här debatten digitalt att vi är överens, Jens Holm och jag, i frågan om att flyget ska ställas om. Det tror jag är en viktig signal, för vi märkte redan före pandemin, innan vi såg den dramatiska minskningen av flyget, att flygresandet faktiskt minskade. Flygskam blev ju en debatt som exporterades från Sverige ut i världen. Och jag tror att det är viktigt att vi påminner oss om vad det kom sig av. Jo, det kom sig av en diskussion där man inte tyckte att flyget tog klimatfrågorna på allvar. Individer själva sa: Jag vill förändra mitt resande. Jag reser hellre till och med både dyrare och lite mer omständligt med tåg till europeiska destinationer än med snabbt lågprisflyg. Därför måste utgångspunkten vara att ta vara på det engagemanget nu när vi får en möjlighet att återstarta transportsektorn och se till att vi inte bara i Sverige utan hela Europa får i den meningen en green new deal och en grön återstart. Det handlar om biobränsle, introduktion för flyget, och det handlar också om elektrifiering. Det är givet att elflyg inte i närtid kommer att ersätta flyg till väldigt många destinationer, men tanken kittlar. Eftersom vi har målet att inte bara minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030 utan att vi också ska ha helt fossilfria resor 2045 behöver vi säkerställa att vi kan hitta fler fossilfria alternativ, och både biobränsle och inte minst elflyg ger den möjligheten.
Regeringens prioritering är naturligtvis att titta på de infrastrukturella förutsättningarna för det här skiftet, och den är viktig i hela landet och inte bara i Stockholmsregionen. Men vi måste naturligtvis också titta på förutsättningarna för flygets aktörer att göra den omställningen. Det handlar om beskattning, om miljödifferentierade start- och landningsavgifter och en mängd olika saker som vi nu kan göra för att flyget ska kunna ställa om. Om den resan tror jag att Jens Holm och jag är helt överens.
Anf. 34 Jens Holm (V)
Herr ålderspresident! Det är mycket välkommet att infrastrukturministern pratar om en green new deal. Vi behöver en grön omstart. Men jag vill se att infrastrukturministern driver en grön omstart även i praktiken och inte bara står här och pratar om det. Då har vi hela flygsektorn, till exempel, där vi vet att utsläppen är alldeles för stora. Och vi kan inte drömma om biobränslen och elektrifiering. Sådant ligger väldigt långt in i framtiden, och vi vet också att biomassan inte räcker till för att vi ska kunna producera så mycket drivmedel. Vi behöver flyga mindre.
Nu har flygandet rasat, men precis som ministern säger gick det faktiskt ned även före coronapandemin. Då vore det väl inte så märkligt om vi sa: Okej, vi börjar med att koncentrera flygandet till en flygplats i Stockholmsregionen. Vi ska inte ha två.
Att flytta över det som i framtiden kanske blir 1 miljon resenärer till Arlanda med totalt drygt 26 miljoner resenärer går att göra här och nu, precis som Swedavia konstaterar. Och de vill ha ett snabbt beslut från regeringen, inte att det här ska dras i långbänk. Vad blir nästa steg nu för regeringen gällande Brommas eventuella avveckling?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är olyckligt att vi riksdagsledamöter inte får ta del av hela rapporten. Ministern har väl rimligen tagit del av hela rapporten. Nog skulle han kunna offentliggöra rapporten och se till att alla kan få ta del av den.
Herr ålderspresident! Jag tycker också att det blir lite märkligt när ministern gömmer sig bakom trafikutskottet. Med all respekt för mitt utskott - det är ett fint utskott, kanske riksdagens viktigaste utskott - men nog är det så att det är regeringen som styr våra statliga bolag. Och det finns en bolagsordning för Swedavia som säger att man ska driva det här affärsmässigt. Nu säger Swedavia: Vi kan inte driva Bromma flygplats affärsmässigt, vare sig nu eller efter corona. De vill ha ett beslut om att Bromma flygplats ska avvecklas. När kommer det, Tomas Eneroth? Jag hoppas att det kommer snart.
Anf. 35 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Jag tror inte att någon kan ta miste på vare sig engagemanget eller viljan att snabbt kunna lägga ned Bromma från Jens Holms sida. Men jag tror också att de flesta inser att regeringen, när vi handhar frågor som rör flygplatsstrukturer eller för den delen infrastruktur i allmänhet, måste sätta detta i ett perspektiv. Vi måste se det i ett samhälleligt perspektiv men också se den situation som vi befinner oss i just nu med en pandemi med dramatiska effekter på resandet.
Vi ska naturligtvis ordentligt analysera den rapport som kom för mindre än en månad sedan och naturligtvis också återkomma.
Jens Holm säger att biobränsle och elflyg ligger långt in i framtiden. Det gör ju inte det; det är här nu. Det är nu vi har möjlighet att öka inblandningen av biobränsle och se till att det finns bättre förutsättningar än någonsin för produktion av just biobränsleråvara. Låt den förhoppningsvis vara svensk eller nordisk också, så att vi än mer minskar klimatavtrycken.
Det är nu elflygsutvecklingen pågår. Jag var i Göteborg för bara några veckor sedan och besökte invigningen av en elflygsmotor till ett 19-personersplan, som Heart Aerospace presenterade. De tror att detta plan kommer att vara uppe redan 2025.
När man bara för något år sedan fick rapporter om elflygsutvecklingen låg detta 10-15 år framåt i tiden, så det går fort nu. Och det går fort för att de politiska signalerna är tydliga om att det är omställning som gäller. Det går fort för att trycket från omgivningen på att ställa om är stort. Det går fort för att marknadskrafterna ser detta och kanaliserar forskning och utvecklingsresurser dit. Det kommer att gå fortare, och i den meningen är jag teknikoptimist. Vi ska klara av omställningen; det är jag övertygad om.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.