Avverkningshot i skogar med höga naturvärden

Interpellation 2017/18:363 av Jens Holm (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-07
Överlämnad
2018-02-07
Anmäld
2018-02-08
Svarsdatum
2018-02-27
Besvarad
2018-02-27
Sista svarsdatum
2018-02-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Det har genom åren kommit ett antal rapporter om brister i Sveaskogs naturvårdsarbete. Vi i Vänsterpartiet är fullt medvetna om att Sveaskog inte är det enda skogsbolaget som brister i detta avseende, och att det även finns fall där Sveaskog har genomfört naturvårdsåtgärder som bör framhållas. Men Sveaskog är ett statligt skogsbolag som ägs av oss alla, vilket enligt Vänsterpartiets uppfattning bör innebära att höga krav bör ställas på att ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn inte ställs åt sidan för att bolaget ska ge ekonomisk avkastning till staten. Samtidigt är det ställt utom allt tvivel att statliga Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, trots regeringens uttalade ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras och inte avverkas. Att säkerställa att statens eget bolag inte avverkar skyddsvärda skogar, och därmed ställer ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn åt sidan, måste rimligen vara utgångspunkten för varje regering som värnar om ett ekologiskt och långsiktigt hållbart skogsbruk.

Det finns ett flertal exempel på att Sveaskogs naturvårdsarbete tydligt brister i både transparens och hänsyn. Naturskyddsföreningen har vid ett flertal tillfällen lyft behovet av att de naturvärdesinventeringar som bolaget gör inför avverkningsplaner blir offentliga för allmänheten. I dag kan bolaget förändra klassificeringen av ett skogsområde som frivilligt skyddas till att bli en skog för produktion utan att det kommer till allmänhetens kännedom. Inte heller kommer själva grunderna för denna omklassificering allmänheten tillkänna. När Sveaskog vägrar redovisa sina inventeringsresultat framstår det som att bolaget har något att dölja, i synnerhet när det kommer till skogar där ideell naturvård har kunnat påvisa mycket höga naturvärden. Att tillgängliggöra Sveaskogs inventeringar för allmänheten skulle dock kunna stärka bolagets trovärdighet i naturvårdsarbetet.

Genom åren har Sveaskog även genomfört ett flertal slutavverkningar i skogar som varit dokumenterat skyddsvärda. För tillfället finns ett akut hot mot de skyddsvärda skogarna vid Norra Brännvinsberget och Södra Ormtjärn i Ore skogsrike i Rättviks kommun. Sedan mitten av december finns både miljöorganisationer och ideella naturvårdare från Dalarna på plats i området för att bevaka utvecklingen och framföra krav på att skogarna skyddas från avverkning. År 2016 avverkade Sveaskog ett av områdena på Brännvinsberget trots att bolaget informerats om de höga naturvärden som fanns där. I det avverkade området hade Naturskyddsföreningen dokumenterat mer än 160 fynd av 40 olika signalarter, varav 26 stycken rödlistade.

Jag är starkt oroad över de många signaler jag får runt om i landet om att Sveaskog avverkar dokumenterat skyddsvärda skogar med livsmiljöer för en mängd hotade och rödlistade arter. Det får mig att undra om Sveaskogs avkastningskrav är så högt satta att bolaget bedömer att de måste avverka skyddsvärd skog för att nå sina ekonomiska mål.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att, via ägardirektiven, förändra styrningen av Sveaskog så att bolaget ges utrymme att öka sitt naturvårdsarbete och därmed sluta avverka livsmiljöer för hotade arter?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att bolagets transparens, och därmed trovärdighet gentemot allmänheten, i naturvårdsarbetet ska kunna öka? 

3. Tänker ministern vidta några åtgärder med anledning av nuvarande hot mot de skyddsvärda skogar i Ore skogsrike som förvaltas av Sveaskog?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:363, Avverkningshot i skogar med höga naturvärden

Interpellationsdebatt 2017/18:363

Webb-tv: Avverkningshot i skogar med höga naturvärden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag

avser att vidta några åtgärder för att, via ägardirektiven, förändra styrningen av Sveaskog så att bolaget ges utrymme att öka sitt naturvårdsarbete och därmed sluta avverka livsmiljöer för hotade arter

avser att vidta några åtgärder för att bolagets transparens, och därmed trovärdighet gentemot allmänheten, i naturvårdsarbetet ska kunna öka

avser att vidta några åtgärder med anledning av nuvarande hot mot de skyddsvärda skogar i Ore skogsrike som förvaltas av Sveaskog.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar uppfattningen att det är viktigt att Sveaskog och de andra skogsbolagen i Sverige bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk så att miljömålen nås.

Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar och att miljöhänsynen i den brukade skogen ska öka. Regeringens skogspolitik bygger på två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Det finns behov av att utveckla bägge dessa delar.

Regeringen såg allvarligt på att Sveaskog i november 2016 fick en större avvikelse rapporterad i den årliga externa FSC-granskningen (certifieringsorganisationen Forest Stewardship Council). Efter att ett omfattande åtgärdsprogram presenterats kunde revisorn stänga avvikelsen i februari 2017. Regeringen har en hög ambition när det gäller hållbart företagande och har högt ställda förväntningar på att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt och bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar hållbar utveckling. Det innebär till exempel att agera ansvarsfullt och transparent och arbeta för att efterleva internationella riktlinjer som finns gällande bland annat miljöhänsyn. Bolag med statligt ägande ska agera på ett sätt som innebär att de åtnjuter offentligt förtroende. Sveaskogs arbete med hållbart företagande är återkommande i ägarstyrningen och dialogen mellan bolaget och ägaren.

Vad gäller avkastningsmålet reviderades det 2014 och bedömdes spegla bolagets samlade uppdrag väl.

Ore skogsrike är en av de största kvarvarande kontinuitetsskogarna i Sverige nedan gränsen för fjällnära skog. Sveaskog har därför bildat en ekopark i en del av området. Därför bedriver också Sveaskog ett skogsbruk med utökad hänsyn för att bevara den biologiska mångfalden. Jag kan konstatera att det finns olika uppfattningar mellan Naturskyddsföreningen, Sveaskog och tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen när det gäller aktuella skogsbruksåtgärder i området. Skogsstyrelsen bedömer att naturvärdena inte utgör skäl nog för att hindra avverkning. Skogsstyrelsen har utövat tillsyn vid avverkningsanmälningar och bedömt att Sveaskog borde komplettera sin miljöhänsyn. Bolaget hörsammade detta och har genomfört kompletteringar. Sveaskog anser inte att de avverkar skyddsvärda skogar. Jag kan konstatera att den oberoende FSC-revisorn inte noterat någon avvikelse mot naturvårdsbedömningen som gjorts av Sveaskog och Skogsstyrelsen eller planeringen på de tre trakter som har varit föremål för klagomål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveaskogs naturvärdes- och avverkningsbedömningar är ett operativt ansvar för bolagets styrelse och ledning, och jag förutsätter att de i dessa lever upp till tillämpliga nationella lagar och de internationella avtal och överenskommelser som Sverige har undertecknat, samt FSC:s principer och kriterier.

Vad gäller transparens vill jag framhålla att Sveaskog ur många aspekter är ett bolag som är öppet och redovisar sin verksamhet på ett tydligt sätt. En diskussion pågår dock kring bolagets transparens gällande naturvårdsbedömningar. En öppen och konstruktiv dialog, där alla parter visar respekt för varandras roller och uppdrag, är den bästa lösningen för att gemensamt finna en väg framåt.


Anf. 2 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka näringsministern för svaret på mina frågor.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Sveaskog äger drygt 4 miljoner hektar skogsmark. Det är alltså väldigt stora ytor vi talar om, och det är förstås helt avgörande hur vårt 100 procent gemensamt ägda bolag förvaltar den skogen. Regeringen har också en väldigt bra målsättning, tycker jag. Man säger att ambitionen är att så kallad skyddsvärd skog - värdefull skog ur ett ekologiskt perspektiv - inte ska avverkas.

I ett fall har Sveaskog nyligen fått väldigt hård kritik, inte minst från miljörörelsen. Vi har sett upprop i tidningar. Jag vet att det har kommit skrivelser till regeringen och så vidare. Sveaskog planerar omfattande avverkningar i ett område i norra Rättvik - det går under namnet Ore skogsrike. Ministern nämnde det också i sitt svar.

Naturskyddsföreningen har gjort en egen inventering av området och har konstaterat att det är ett område med väldigt höga naturvärden. Man har bland annat hittat inte mindre än 26 rödlistade arter. Länsstyrelsen i Dalarna har också gjort en inventering av området. De rekommenderar att skogen inte ska huggas ned. Det gäller skogen vid Norra Brännvinsberget, som ligger i Ore skogsrike. Därför är jag lite förvånad över ministerns svar, i vilket han helt och hållet lutar sig mot Sveaskogs egna bedömningar.

Jag tycker att det är svårt för oss andra att ta ställning till dessa bedömningar eftersom de inte är offentliggjorda och ord därmed står mot ord: Länsstyrelsen i Dalarna och miljörörelsen konstaterar att det här är områden med väldigt höga naturvärden som inte borde huggas ned, och ministern kan å andra sidan hänvisa till Sveaskog, som säger att det kan man visst göra. Varför kan inte ministern verka för att Sveaskog ska vara ett helt och hållet transparent bolag som offentliggör resultaten av sina egna naturvårdsinventeringar?

Jag noterar att ministern i svaret till mig säger att det pågår en diskussion kring "bolagets transparens gällande naturvårdsbedömningar". Jag skulle vilja veta mellan vilka denna diskussion förs, om regeringen är aktiv i den diskussionen och vad den diskussionen ska syfta till.

Jag skulle också vilja fråga ministern om Sveaskogs avkastningskrav. Jag hör nämligen från flera olika källor att Sveaskog själva säger att de är piskade att leverera hög avkastning till regeringen, och många menar då att resultatet blir att man börjar hugga ned skyddsvärd skog.

Vad är Sveaskogs avkastningskrav i dag, Mikael Damberg? Vore det inte läge att sänka det en aning så att man kan ta större hänsyn?


Anf. 3 Staffan Danielsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Herr statsråd! Sverige har fantastiska naturtillgångar genom till exempel sina åkrar och betesmarker, sina skogar, sin vattenkraft, sina mineral- och malmfyndigheter och så vidare. Det är mycket tack vare att vi använder dessa naturtillgångar som Sverige i dag är ett välfärdsland - ett av världens rikaste länder.

Samtidigt som Sverige bedriver och utnyttjar de här tillgångarna genom jordbruk, skogsbruk, skogsindustri, gruvdrift och så vidare vinnlägger vi oss om att göra det på ett mer resurshushållande sätt än kanske någon annanstans i världen. Även våra statliga bolag bedrivs, enligt min uppfattning, i grunden med krav på att ta miljöhänsyn i betydande utsträckning.

Min bild av hur Sveaskog förvaltar sina skogstillgångar är i grunden positiv. Det är ett välskött bolag som bedriver sin skogsskötsel rationellt, vilket är nödvändigt, och som också beaktar miljökrav i sin förvaltning. Sedan kan man diskutera om det är optimalt eller om man bör gå mycket längre, och det är det vi gör här i dag. Även privata skogsägare tar regelmässigt stora miljöhänsyn i sin skogsskötsel. Staten ålägger dem detta, men man vill också göra det i stor utsträckning.

Vi har ju olika roller i samhället, och miljöintressen driver ofta på och menar att Sverige gör för lite, att Sveaskog gör för lite och att vi måste göra mer och lyfta miljökraven mycket högre än produktionskraven.

Detta är en avvägning. Ibland ges en bild av att skogsbruket måste avsätta mycket mer än i dag till naturreservat, som nyckelbiotoper eller enligt artskyddsdirektivet, som det väl handlar om här. Det gör i dag att enskilda skogsägare ibland inte får bruka sin egen skog, samtidigt som staten inte längre kompenserar detta genom rimliga ersättningar, vilket är väldigt märkligt.

Jag delar inte bilden att Sverige är dåligt på det här. Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär en fjärdedel i dag undantagen från skogsbruk. Därutöver lämnas ytterligare 8 procent av arealen i brukade skogar som miljöhänsyn. I det svenska skogsbruket är avverkningen mindre än tillväxten, och skogsförrådet ökar hela tiden, vilket har mycket positiva klimateffekter.

Jens Holm tar upp konkreta frågor som är viktiga att diskutera, och i likhet med näringsministern noterar jag att Skogsstyrelsen och den oberoende FSC-revisorn bedömer att man kan avverka. Det gör dock inte miljörörelsen. Detta är sakfrågan i den delen.

Jag vill egentligen med det här inlägget bara ge en helhetsbild. Det är lätt att i riksdagen lyfta fram en aspekt - miljöintresset - och ställa kraven väldigt högt. Det ska vi kunna göra, men det är också viktigt att ha ett helhetsperspektiv som grund för debatten.

Ska statliga bolag eller statliga myndigheter ta ytterligare steg för att minska utnyttjandet av skogarna? Det är möjligt, och det behöver vi diskutera i ett helhetsperspektiv. Ställer staten krav på att privata skogsägare inte längre får bruka sin skogsmark fullt ut måste man naturligtvis kompensera detta, annars socialiserar man faktiskt marken.


Anf. 4 Stina Bergström (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Jens Holm för en väldigt viktig interpellation och även tacka ministern för svaret.

Precis som har sagts tidigare här är inte Sveaskog bara den största skogsägaren i landet, utan det är också ett bolag som vi alla äger. Jag tror att jag och många med mig har varit stolta över att Sveaskog ändå har varit ett föredöme när det gäller miljö- och naturvårdsarbete, i alla fall i ett decennium. Efter de stora debatterna och protesterna från miljöorganisationerna på 90-talet gjorde ju även de stora skogsbolagen en förändring i sitt skogsbruk.

De senaste åren har det dock hänt någonting med Sveaskog. Vi är många riksdagsledamöter som får mejl från upprörda medborgare, alltså ägare till Sveaskog, om avverkningar av skyddsvärda skogar. Vi är många kommunpolitiker och riksdagspolitiker som har varit engagerade till exempel i avverkningsplanerna kring Tivedens nationalpark. Där tänkte Sveaskog kalhugga marken runt nationalparken med stora, negativa konsekvenser för turistnäringen och förstås friluftslivet men ändrade inställning och tänker nu inte använda trakthyggesbruk utan en annan sorts kontinuitetsskogsbruk, vilket är väldigt bra.

Jag hoppas också att Sveaskog själva kan ändra sig i frågan om Ore skogsrike, eftersom jag är mycket bekymrad över de brev och artiklar som har skrivits i frågan och också över att Sveaskog, precis som ministern nämner, 2016 fick allvarliga anmärkningar från FSC-certifieringsorganet. Det skulle helt enkelt vara väldigt pinsamt och illa om det statliga skogsbolaget skulle bli av med sin certifiering.

Jag får också oroväckande signaler inifrån Sveaskog om att det pågår effektiviseringar och omorganiseringar och att det ekonomiska målet helt står i fokus, medan naturvårdsarbetet prioriteras ned i bolaget. Även jag kanske kan dra samma slutsats som Jens Holm, nämligen att det här måste kopplas ihop med avkastningskravet från staten.

Vi har ju en regering som har väldigt bra mål för skogen - detta att de skyddsvärda skogarna inte ska avverkas utan skyddas formellt eller frivilligt och att de internationella riktlinjerna ska följas, som ministern säger.

Vi har också ett mål i riksdagen. Staffan Danielsson pratade om problem med att man vill skydda mer och mer skog, men det finns faktiskt ett riksdagsbeslut sedan alliansregeringen om att vi ska skydda 150 000 ytterligare hektar skyddsvärda skogar i formellt skydd och 200 000 hektar i frivilligt skydd. Det har vi inte uppnått, men regeringen har satsat väldigt mycket mer pengar för att kunna ersätta skogsägarna ordentligt för de här markerna.

Min fråga till ministern handlar om detta med internationella riktlinjer som de statliga bolagen ska följa. Det finns en överenskommelse, en riktlinje, som Sverige har skrivit under, nämligen Nagoyaöverenskommelsen. Där framgår att 17 procent av olika naturtyper ska skyddas. Sveriges riksdag har till och med ökat på till att 20 procent ska ha ett skydd.

Hur anser ministern att Sveaskog kan uppfylla det målet? Vad jag tror mig veta är det i dag bara 10-12 procent av Sveaskogs marker som är skyddade.


Anf. 5 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga riksdagsledamöter för en viktig debatt.

Skogen är verkligen en viktig fråga för Sverige. Den är en av våra viktigaste naturtillgångar. 70 000 människor runt om i Sverige har inkomst och jobb i en eller annan form tack vare skogsindustrin. Skogen är faktiskt den största nettoexportören från Sverige.

Men skogen är också en mycket viktig plats för människor att vistas i och uppleva naturen, och den är en viktig plats för biologisk mångfald. Jorden har i dag en stor utmaning i att hantera frågan om den minskade biologiska mångfalden på planeten. Skogen sammanfattar många olika politikområden och är en viktig tillgång för Sverige.

Regeringen tycker att det är viktigt att Sveaskog och andra skogsaktörer i Sverige avsätter skyddsvärda skogar och bedriver ett hållbart skogsbruk. Den debatt som uppstått om Sveaskogs avverkningar i Ore skogsrike är naturligtvis viktig, bör tas på allvar och ska diskuteras, men det måste göras seriöst, som här i kammaren, och konstruktivt med utgångspunkt i fakta samt med respekt för debattörernas olika roller.

Jag utgår generellt från att avverkningar och avsättningar i den svenska skogen görs i enlighet med lagar, regler och de miljömärkningar som finns. Men jag är också lyhörd för när kritik kommer fram, om systemet inte funkar och om misstag görs - det kan hända. Det är därför regeringen agerade så hårt när Sveaskog fick skarp kritik 2016, och man kom in med en åtgärdsplan för att visa hur man skulle gå vidare - och kritiken drogs tillbaka av FSC.

När det gäller Ore skogsrike kan jag konstatera att det finns tydligt skilda uppfattningar i frågan. Jens Holm var inne på det i sitt inlägg. Det finns å ena sidan vissa miljöorganisationer, och å andra sidan Sveaskog, tillsynsmyndigheterna och Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen anser inte att de avverkningar Sveaskog har gjort eller avser att göra omfattar skyddsvärda skogar. Länsstyrelsen har inte heller valt att bilda reservat, vilket man har gjort i flera andra områden. Jag tror att länsstyrelsen har pekat ut sju reservat så här långt. Dessutom har FSC inte funnit att något fel har begåtts av Sveaskog eller i tillsynsmyndigheternas bedömningar.

Det är viktigt att framhålla att hela det skogsbruk som Sveaskog bedriver på Brännvinsberget görs med utökad hänsyn för att bevara den biologiska mångfalden, att Sveaskog har hörsammat de miljömässiga kompletteringar i Ore som Skogsstyrelsen önskade samt att bolaget har avsatt totalt ungefär 55 procent av alla produktionsskogar i Ore som är äldre än 80 år.

Det här blir mycket tekniskt. För oss som är politiskt valda - riksdagsledamöter - och ansvariga för att hantera det statliga bolaget Sveaskog är det svårt att ha exakta uppfattningar om hur bedömningarna ska göras eller om den ena parten gjort rätt eller fel. Där måste jag lita på att bolagets styrelse och ledning tar sitt ansvar på allvar, och Sveaskog har högt ställda miljöambitioner för sitt skogsbruk. Men jag måste också lyssna på de myndigheter som har att göra en bedömning av denna fråga. Sveaskogs bedömning är att man gör rätt enligt de lagar och regler som gäller och att man genom att ha bildat ekoparken har tagit ett större ansvar för området därför att det är en unik miljö som kräver mer av ansvar från bolaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att också komma tillbaka till bolagets mål. Bolaget har ett strategiskt mål att vara ledande inom hållbart skogsbruk. Det inkluderar ett ansvarsfullt brukande av skog och att avsätta 20 procent av den brukade arealen som naturvårdsareal för ökad biologisk mångfald.


Anf. 6 Jens Holm (V)

Fru talman! Näringsminister Mikael Damberg sa tidigare något viktigt om hur vi ser på Sveaskog, nämligen att Sveaskog ska åtnjuta ett stort offentligt förtroende. Det är viktigt i sammanhanget. Anser inte ministern att förtroendet är lite naggat i kanten när det är så stora protester mot de planerade avverkningarna? Om det är så är det kanske dags för ministern att ta upp frågorna i en dialog med Sveaskog eftersom det ju är ett statligt bolag som vi äger helt och hållet tillsammans.

Jag anser, och där verkar ministern vara helt överens med mig, att Sveaskog är ett extremt betydelsefullt verktyg för oss att uppnå ett antal viktiga samhällsmål. Det gäller inte minst flera av de 16 viktiga miljömålen. Ett av dem är att vi inom två år ska ha skyddat 20 procent av vår land- och sötvattensyta. Vi kan inte å ena sidan sätta upp högt ställda mål för att å den andra sidan ha ett statligt bolag som hugger ned områden där det finns stor artrikedom, bland annat med rödlistade arter. Det har framkommit när miljörörelsen har granskat Ore skogsrike.

Mikael Damberg återkommer till Sveaskogs egna bedömningar och till Skogsstyrelsens bedömningar. Men Länsstyrelsen i Dalarnas län har gjort en bedömning av området. På s. 76 och 77 tar man upp Norra Brännvinsberget, som ligger i Ore skogsrike. Där rekommenderar man att skogen inte huggs ned eftersom det kommer att försvåra möjligheten för det artrika och värdefulla området att växa vidare och fortsätta att vara det viktiga område det är i dag.

Jag ställde tidigare en fråga till näringsministern som jag inte fick svar på: Vad är Sveaskogs avkastningskrav i dag? Avkastningskravet slogs fast senast 2014, enligt näringsministern. Det är något som regeringen kan justera upp och ned. Såvitt jag vet har regeringen justerat ned avkastningskravet för andra bolag som äger skog. För till exempel Fastighetsverket och Fortifikationsverket har avkastningskraven sänkts något. Kan inte samma sak göras med Sveaskog? Man kan säga att Sveaskog har andra viktiga mål att uppfylla, alltså att det viktigaste inte är att Sveaskog blir en kassako till staten, att leverera en så hög vinst till staten, utan att det är viktigare att skyddsvärda skogar får stå kvar.

Jag ställde också en konkret fråga till ministern om transparensen i vårt statliga bolag Sveaskog. Tycker inte ministern att Sveaskog borde vara ett föredöme i det avseendet? Sveaskog borde offentliggöra och publicera alla naturinventeringar, så att alla vi som är med i till exempel den här debatten kan ta ställning till Sveaskogs egna bedömningar. Det kan vi tyvärr inte i dag.


Anf. 7 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Den första punkten i Jens Holms interpellation är övergripande. Jens kräver att statens styrning av Sveaskog ska förändras så att man ytterligare än vad som redan gäller ökar sitt naturvårdsarbete och slutar att avverka större skogsarealer än man i dag är ålagd enligt statens ägardirektiv och riksdagsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagsbeslut gäller givetvis. Jag instämmer med Stina Bergström i att naturreservat och andra avsättningar till naturvård kan göras i takt med att staten har resurser att ersätta markägaren eller ålägger Sveaskog att begränsa sin skogsproduktion, vilket innebär mindre resurser till staten - ju lägre avkastningskrav och så vidare.

Näringsministrar brukar inte ägna sig åt ministerstyre. Vad jag förstår är handlingsmöjligheterna större vad gäller statliga bolag än vad gäller myndigheter. Jag tycker ändå att Sveaskog i grunden bör verka med frihet under ansvar. Näringsministern hänvisar också till bedömningar från ansvariga myndigheter, vilket jag tycker väger tungt.

Vi ska också ta miljörörelsen och de bedömningarna på allvar och granska olika sakfrågor. Jag kan för lite om just de här skogarna för att kunna uttala mig om detta.

Det är möjligt att staten skulle kunna gå före och Sveaskog ta ett större ansvar och att tyngden på det enskilda skogsbruket att böja sig för artskyddsdirektiv och så vidare kan bli mindre. Men det är en större diskussion som jag tycker att det är viktigt att man för i dess helhet innan man eventuellt förändrar ägardirektiven för Sveaskog.


Anf. 8 Stina Bergström (MP)

Fru talman! Jag tycker nog att vi kan vara överens om att vi vill att Sveaskog ska vara ett miljöföredöme. Som jag sa i mitt förra inlägg tycker jag ändå att bolaget har varit det. Det som bekymrar mig så mycket är att man inte längre är det.

Jag frågade ministern om målen, hur mycket man skyddar och sådant. Jag har också hört siffran 20 procent, som Sveaskog har som mål. Man har haft samma mål, att nå upp till 20 procent, under 18-20 år. Men hur man räknar dessa 20 procent är väldigt komplicerat, för det handlar inte om de områden man har skyddat utan om hänsyn i kommande avverkningar. Det är ett komplicerat sätt att räkna. Om man kokar ned det till det som verkligen är skyddat i dag, formellt eller frivilligt, hamnar man inte på mer än 10-12 procent. Det är alltså det statliga bolaget, som ska vara ett föredöme, som inte når upp till de 17 procent som vi har sagt att vi ska uppnå i Sverige.

Jag ska inte fråga mer om det, för jag förstår att ministern inte kan svara på frågor som ligger i det som bolaget bestämmer över. Men jag skulle vilja höra lite mer om det som också Jens Holm har frågat om, det här med Ore skogsrike. Man blir ju lite frustrerad som politiker när man försöker sätta sig in i detta men inte kan få reda på hur det ser ut i området och Sveaskog inte visar upp på vilka inventeringar man grundar sina beslut att det här inte är så skyddsvärt att det ska behöva sparas.


Anf. 9 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är viktigt, det som sas tidigt i denna debatt - det ska finnas balans mellan produktionsmålen och miljömålen i svensk skogspolitik eftersom skogen är en naturresurs som vi ska använda och skapa värde av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Historiskt sett har skogen nog aldrig varit viktigare än i dag, inte minst med tanke på den stora omställning vi står inför när det gäller klimatomställningen. Jag tror att skogen kommer att vara en av nycklarna till att klara den transformationen.

Ska vi göra det måste vi också bedriva ett effektivt skogsbruk i Sverige, så att man har råd att göra investeringar i nya bioraffinaderier eller andra utvecklingsmöjligheter som finns för skogsindustrin. Å andra sidan har vi miljöhänsynen, som den här kammaren slagit fast att både Sveaskog och andra skogsbolag på den svenska marknaden ska ta.

Det finns ett antal lite mer konkreta frågor som jag tänkte försöka hinna svara på nu.

När det gäller offentligheten och transparensen kan jag säga att jag har krav på de offentliga bolagen, de statliga bolagen, att de ska vara så transparenta och öppna som möjligt. Ibland kan det dock finnas affärshemligheter i produktion eller annan verksamhet.

Naturskyddsföreningen kräver att Sveaskog ska offentliggöra alla naturvårdsbedömningar. Det kan finnas en del utmaningar i det, men jag vet att bolaget vill finna en lösning på frågan om öppenhet och transparens och att man nu för en dialog med till exempel Naturskyddsföreningen. Min förhoppning är att parterna ska finna en väg framåt.

En del av bakgrunden till den diskussion som nu förs om Ore är kanske att man har olika beslutsunderlag och olika bilder av verkligheten. Det är viktigt att man över tid lär sig att hantera de här frågorna på ett bättre sätt så att man inte hamnar i samma diskussioner framöver. Jag hoppas och tror dock att Sveaskog kan göra de bedömningarna så att inte jag som ägarminister ska behöva ägarstyra detta. Jag uppfattar att det finns en dialog på gång.

När det gäller Sveaskogs ekonomiska mål är det viktigt att säga att man i dag har ett direktavkastningsmål på 4,5 procent. När det sattes var bolagets mål om 20 procent naturhänsyn men även övriga hållbarhetsmål och miljöhänsyn en del i den integrerade verksamheten.

Det är viktigt att säga det som Staffan Danielsson tog upp - att Sveaskogs uppdrag förtydligades 2010. Nu baseras verksamheten på en affärsmässig grund och ska generera marknadsmässig avkastning.

Det som är lite speciellt med Sveaskog är att det är ett stort bolag, som jag har varit inne på förut, men också en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk för att öka konkurrensen på till exempel virkesmarknaden men också för att tillhandahålla råvaror till industrin i ett stabilt flöde oberoende av konjunktur. Det är otroligt viktigt att det finns på plats också i det större industriella perspektivet. Där har Sveaskog lite av en unik roll i det att man levererar oavsett om priserna är uppe eller nere, medan många privata skogsägare kanske väntar med avverkningen till dess att den måste ske eller priserna är rätt. Därför har Sveaskog också för svensk skogsindustri lite av en särskild roll att över tid verka för att produktionen är jämn och fungerar.

Jag ska också säga något om dialogen. Jag tror att den är viktig för de parter som är involverade i den här diskussionen. Det kan ju från tid till annan uppstå diskussioner om man gör rätt bedömningar. I Sverige brukar vi vara ganska bra på att bygga system i alla fall för kommande problem, så att man är överens om hur man ska göra då. Mitt i en sådan här konflikt som har flammat upp kan det vara ganska komplicerat, och då måste jag utgå mycket från vad mitt bolag säger men också från de myndigheter som har att granska detta. Det kommer naturligtvis att väga tungt.


Anf. 10 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det har varit en intressant debatt så här långt. Det är precis så som ministern säger, att det finns olika målsättningar i samhället.

Skogen är verkligen ett sammanhang där olika målsättningar kan krocka med varandra - att maximera produktionen så att vi får ut mer träråvara och pappersmassa eller att skydda skogen så att fler turister och andra människor kan vara ute i skogen och plocka bär och jogga samt för att skydda hotade arter och så vidare. Där är det viktigt att hitta rätt balans.

Ministern nämnde uppdraget till Sveaskog, som reviderades 2010 under den borgerliga regeringen. Det står regeringen fritt att ge Sveaskog ett nytt uppdrag, och det är precis det jag skulle vilja se. I det nya uppdraget tycker jag att man borde se över avkastningskravet, som alltså är på 4,5 procent. I mina öron låter det som ett högt avkastningskrav. Jag förstår varför människor som är involverade i frågan säger att vi måste hugga ned de här skogarna därför att vi är piskade att leverera avkastning till staten. Då tycker jag att det är hög tid att ministern agerar.

Jag tycker också att det är hög tid att agera för ökad transparens och öppenhet eftersom det finns så olika bilder av vad Ore skogsrike är och vad dessa skogar innehåller. Jag vill påminna ministern om det som Stina Bergström från Miljöpartiet sa tidigare om skogen i Tiveden: Till slut ändrade sig Sveaskog, och det blev ingen avverkning där. Samma sak med Ojnareskogen på norra Gotland. Det blev ett reservat i stället, och skogen skyddades. Ministern kan agera här också, för Ore skogsrike, och det hoppas jag att ministern och regeringen gör.


Anf. 11 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en viktig diskussion både om skogspolitik i bredare bemärkelse och om Sveaskog, som är ett unikt bolag som vi, alla medborgare, äger tillsammans i Sverige. Som Sveriges största skogsägare har vi ett ansvar för att bygga värden för kommande generationer och att ta vara på denna naturresurs på ett klokt sätt. Sveaskog ska vara ett föredöme i hållbarhetsarbete. Jag menar att man är det i sina ambitioner och sin verksamhet, men från tid till annan kan det förekomma diskussioner om man gör rätt övervägningar. Då måste man också lyssna till de myndigheter som granskar detta.

Jag hoppas och tror att vi kommer att ha fler diskussioner, inte minst inför valet, om skogens betydelse för hållbar utveckling och för Sveriges ekonomiska styrka. Det är en viktig tillgång som Sverige ska vårda och sköta väl, och man ska också göra det på ett rationellt sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.