Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet

Anf. 78 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jens Holm har frågat statsrådet Isabella Lövin om hon anser att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål samt om statsrådet avser att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. Flygstrategin beskriver i form av sju olika fokusområden dagens och framtida möjligheter och utmaningar som flyget står inför och hur utmaningarna ska angripas. Fokusområdena ska ses som en helhet och tillsammans verka för att högt uppställda politiska mål ska nås inom flera politikområden, till exempel transportpolitiken, miljöpolitiken och näringspolitiken.

Ett av flygstrategins fokusområden är att stärka Arlanda flygplats som nav och storflygplats. Arlanda är Sveriges största och viktigaste flygplats för att säkerställa en god tillgänglighet inom landet och internationellt. Arlanda betyder mycket för Stockholms och hela Sveriges näringslivsutveckling och därmed också för jobbtillväxten. Ett attraktivt Arlanda lockar till sig nya utländska investeringar och företagsetableringar inte enbart i Stockholmsregionen utan i hela Sverige.

Regeringen beslutade därför den 18 maj 2017 att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv.

En viktig uppgift för Arlandarådet är att ge konkreta inspel till en handlingsplan, en "färdplan", för Arlanda som under året tas fram inom Regeringskansliet. Färdplanen kommer att innehålla förslag till koordinerade åtgärder för att på ett långsiktigt hållbart sätt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv. Ett sådant helhetsperspektiv omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Det ingår i Arlandarådets uppgift att beakta miljö- och klimataspekter i arbetet.

Arlanda flygplats långsiktiga utveckling ska inte ses isolerat från andra åtgärder inom flyget eller transportsystemet i sin helhet. Ett annat mycket viktigt, för att inte säga avgörande, fokusområde i flygstrategin är att flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Här slår regeringen tydligt fast att flyget ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen ska nås. Sverige ska också vara pådrivande internationellt i till exempel EU och ICAO för effektivare krav och styrmedel för att minska flygets miljö- och klimatpåverkan.

Regeringen har redan tagit många initiativ för att minska flygets klimatpåverkan. En skatt på flygresor är ett första steg i rätt riktning för att minska flygets klimatpåverkan. För att bidra till flygets omställning satsar regeringen även på omställning av flygbranschen till förnybara bränslen. Därför kommer regeringen att tillsätta en utredning för att analysera om det behövs styrmedel för att öka andelen förnybara bränslen. I enlighet med regeringens förslag har riksdagen beslutat att 100 miljoner kronor avsätts åren 2018-2020 för att stödja utveckling av biobränsle för flyg.

Flygstrategins fokusområden och prioriteringar ska således ses i ett sammanhang. Både behovet av en långsiktigt hållbar utveckling av Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv och behovet av att minska flygets miljö- och klimatpåverkan ska säkerställas. Det är min övertygelse att den koordinerande ansats som Arlandarådet och färdplanen utgör ökar förutsättningarna för Sverige att uppnå klimat- och miljömålen. Utan en sådan ansats försvåras snarare förutsättningarna att uppfylla miljö- och klimatmålen samtidigt som Arlanda växer.

Vad gäller frågan om en analys av miljö- och klimatperspektivet av Swedavias expansionsplaner för Arlanda vill jag säga att för staten som ägare är det av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för en minskad klimat- och miljöpåverkan. Samtliga tio av Swedavias flygplatser som ingår i det nationella basutbudet är certifierade på den högsta nivån av Airport Carbon Accreditation, som är en internationell standard för flygplatsers klimatarbete. Jag kan konstatera att Swedavia arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan kopplad till flygplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen ska tvivla på regeringens ambition att minska flygets klimatpåverkan samtidigt som vi säkerställer en god tillgänglighet. Jag har som ambition att Sverige ska bli en permanent världsutställning för ny klimatsmart teknik. Det finns plats för flyget i den utställningen om vi fortsätter det strategiska arbetet och arbetar med rätta styrmedel. Arbetet med biodrivmedel, flygskatt, Vinnovas program för ny teknik inom flyg och Arlandarådet är viktiga delar av det arbetet.

Anf. 79 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka infrastrukturminister Tomas Eneroth för svaret på min interpellation. Jag ställde den visserligen till klimatminister Isabella Lövin, eftersom jag tycker att Arlandas expansionsplaner är en klimatfråga och lite av en överlevnadsfråga. Men jag kan gott diskutera det här med infrastrukturministern också.

Flygsektorn är ett av de absolut snabbast växande områdena vad gäller utsläpp av växthusgaser i världen och i Sverige. Sedan 1990 har utrikesflyg från Sverige ökat med 130 procent. Utsläppen från sektorn har under samma tid ökat med 70 procent. Om det fortsätter så här kan flygsektorn år 2040 ensam utgöra lika stor andel som Sveriges samlade utsläpp. De flesta är överens om att detta inte är hållbart, vilket även infrastrukturministern sa i sitt svar.

Jag och Vänsterpartiet står bakom den föreslagna flygskatten, som nu träder i kraft. Vi står också bakom satsningar på förnybara drivmedel. Men detta räcker inte. Vi kan inte fortsätta flyga så mycket som vi gör i dag. Därför är statliga Swedavias planer på att kraftigt utöka antalet flygningar och landningar på Arlanda mycket oroväckande.

Swedavia har sagt att man fram till 2045 vill fördubbla antalet resenärer från Arlanda, och till 2070 kan man tänka sig en tredubbling av antalet resenärer. Detta kan inte göras samtidigt som vi ska minska utsläppen från sektorn.

Jag vill fråga infrastrukturministern vad han tycker om Swedavias planer på en möjlig tredubbling av antalet passagerare från Arlanda. När Tomas Eneroth tidigare har kommenterat detta har han sagt att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att regeringen tycker att det är bra om vi får fler flygningar från Arlanda.

Skulle antalet flygningar från Arlanda fördubblas eller till och med tredubblas får vi också kraftigt växande utsläpp eftersom vi inte kan hitta flygplan utan utsläpp, för sådana finns ju inte. Någon gång i framtiden har vi kanske elektrifierade flygplan, men det får man nog betrakta som något som ligger väldigt långt fram i tiden.

I Sverige har vi dock samtidigt en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Det är precis som klimatminister Isabella Lövin sa för ett par veckor sedan: Nu blir det förbjudet att nedprioritera klimatet. Alla politikområden måste ta sitt klimatansvar. Eftersom jag inte tycker att jag fick ett konkret svar vill jag därför återigen fråga infrastrukturministern: Anser ministern att Arlandas expansionsplaner är förenliga med de klimatmål och övriga miljömål som vi har satt upp? Jag vill också veta om regeringen har gjort en miljökonsekvensanalys och analyser ur ett klimatperspektiv av dessa expansionsplaner. Jag tyckte inte att ministern svarade på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen måste hantera dessa expansionsplaner på något vis. Ytterst måste väl ändå minskade utsläpp vara det som gäller.

Anf. 80 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Infrastrukturministern! Jag tackar Jens för interpellationen och ministern för svaret.

Det är helt uppenbart att regeringen äntligen kommit vidare med flygskatten. Man satsar på att hitta bättre bränslen och på en effektivare flygsektor. Men Jens har rätt i sin fråga, och det är något som också oroar mig: Vi vet att flyg går fort på hög höjd, och då kommer de per definition att använda mycket energi. Vi vet också att flygplan används i decennier, så om vi planerar att utöka passagerarantalet till det dubbla till 2045 ska det sista fossilberoende flygplanet säljas nu. Om vi ska nå båda målen samtidigt ska inga fler köpas.

Kommer man att revidera planen på att fördubbla passagerarantalet om vi inte lyckas nå effektiviseringsmålen? Det står nämligen i strategin att vi ska beakta miljö- och klimatintressen. Jag skulle dock vilja säga att förutsättningen för all aktivitet är att miljö- och klimatintressen är basen för att flyg och all annan verksamhet ska kunna överleva.

När det gäller en ökad användning av förnybart vet vi att vi vill ställa om till mer träbyggnation. Det är bra. Vi vill komma bort från fossil kemiindustri och i stället ha en biobaserad. Det är bra. Vi vill använda biobränslen när de går att använda. Det är bra. Vi vill kanske då använda en del av detta till flyget.

Vi har förutom det svenska klimatmålet även FN:s klimatmål. FNmålet innebär att vi dessutom ska bevara biologisk mångfald. För att nå båda målen samtidigt måste vi på något sätt minska flygets energiförbrukning. Hur ska vi nå både målet om mindre energiförbrukning - eller mindre fossil användning i flyget - och målet om ökade passagerartal och samtidigt inte tömma vår jord på biobaserade resurser?

Kopplat till detta är att vi inte bara har klimatmål. I dag har flyget väldigt många undantag från EU:s kemikalieregler och andra regler. Man tillåter flygplan att använda klimatförstörande gaser i släckningsanläggningarna, kemikalier i ledningar och antignistbildningskemikalier och liknande, vilka inte är tillåtna annorstädes. Flyget har alltså många undantag i dag.

Om man ska ha mål om att flyget ska växa måste man vidta åtgärder, inte bara på klimat- och energiområdet utan även på kemikalieområdet. Annars fortsätter vi att ge flyget subventioner jämfört med andra transportslag.

I en tidigare interpellationsdebatt talade vi om att satsa mer pengar på utbyggnad av tåg. Det är något som vi redan har börjat med och som vi alla här är överens om att vi ska fortsätta med. Men vi har inte oändliga resurser, så varför inte ta det viktigaste först? Om vi satsar mer på tågen behöver vi kanske inte satsa på utbyggnad av flyget.

Anf. 81 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar både Jens Holm och Carl Schlyter. Interpellationen är utmärkt, och ni ställer viktiga frågor. Ingen ska tveka om regeringens klimatambitioner. Det är helt nödvändigt att Sverige ställer om, och det är helt nödvändigt att världen ställer om. Fördelen när Sverige ställer om och gör det före andra är att det skapar både ett föredöme och ett hopp i en värld som i vissa delar är ack så dyster när det gäller klimatförnekelse.

Det är också viktigt eftersom det i Sverige kan ge affärsmöjligheter och jobb när vi visar hur vi kan klara av att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det kan visa att vi i Sverige vågar etablera det som jag brukar kalla den permanenta världsutställningen för implementering av miljösmart teknik. Sverige har stora möjligheter att gå före.

Det kommer dock att kräva att flyget tar sitt ansvar. Med anledning av Jens Holms argumentation vill jag ändå säga att inom hela transportsektorn är fortfarande andra tunga transporter den stora utmaningen. Det är viktigt att komma ihåg det. Men långsiktigt är det en väldigt stor utmaning att också flyget tar sitt ansvar. Bland annat detta är ett argument för flygskatten. Övriga transport- och fordonsslag betalar ju faktiskt en hel del av sina utsläpp. Därför måste vi hitta en ordning som går förbi Chicagokonventionen och som gör att flyget tar sitt ansvar.

Den utveckling som vi har framöver är en utmaning. För även om vi i Sverige är åtminstone hyfsat brett överens om investeringar i järnvägssystemet och bygger höghastighetståg ska vi vara medvetna om att den stora expansion som flyget nu genomgår handlar om utlandsresor. Det gäller inte affärsresor inom Sverige. Det gäller heller inte oss som reser mellan mindre orter i Sverige, utan den stora expansionen handlar om dig och mig och många andra som åker till Kanarieöarna eller Thailand på semester.

Fritidsresandet utomlands är den stora expansionen. Om detta ska förändras krävs både förändrade biodrivlinor i flygplanen och det som kallas free route airspace, det vill säga rakare inflygningslinjer för att minska påverkan. Det kommer att krävas bättre motorer för att minska förbränningen, och det kommer att krävas andra styrmedel för att ändra och påverka människors beteenden och val när det gäller vilka resor man gör och öka förståelsen för vilka klimateffekter de kan ha. Men framför allt, och det är här jag tycker att Arlandarådet kommer in, krävs en sammanhållen politik för den omställning Sverige behöver göra.

Jag kommer från södra Sverige och har rest väldigt mycket från Kastrup. Jag ska ärligt säga att jag har varit imponerad av Danmarks sätt att fokusera på Kastrups utveckling. Man har systematiskt lett infrastrukturinvesteringar till Kastrup, ordnat smarta transporter till flygplatsen och sett till att kraftsamla och sätta in resurserna där. Så har det inte varit i Sverige. Här har vi haft en helt annan struktur för flygplatser, med Bromma, Skavsta, Arlanda, Västerås och Norrköping - väldigt många flygplatser.

Det är dags att göra en översyn av den svenska flygplatsstrukturen. Detta kommer att ske samtidigt som vi fokuserar på arbetet med att göra Arlanda till den ledande flygplatsen, både när det gäller att samla en stor del av de utmaningar vi har framöver med en ökande flygtrafik och när det gäller omställning. Där gör Swedavia ett gott arbete för att se till att Arlanda, men också andra av Swedavias flygplatser, har ett gott och hållbart arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att svara på Jens Holms fråga om miljöprövning så pågår det ständigt. Varje expansionsplan och varje förändring som görs vid flygplatsen prövas enligt den miljölagstiftning vi har och kommer också att prövas enligt den nyare lagstiftningen, som är ack så sträng och noggrann och ack så viktig i tider då klimatet måste komma först.

Anf. 82 Jens Holm (V)

Fru talman! Arlanda är som bekant vår absolut största flygplats. Häromåret slog man återigen rekord och passerade 26 miljoner resenärer på ett år. Men 26 miljoner resenärer innebär också väsentligt fler flygningar, och fler flygningar innebär ökade utsläpp.

Jag ställde en konkret fråga om Arlandas expansionsplaner. Det är Swedavia som driver på dem, Tomas Eneroth, och Swedavia äger vi tillsammans; det är ett statligt bolag. Swedavia har en plan: År 2045 ska man ha 50 miljoner resenärer till och från Arlanda. År 2070 kan man tänka sig 70 miljoner resenärer, alltså ett trefaldigande jämfört med dagens siffror.

Jag vill veta: Står regeringen och infrastrukturminister Tomas Eneroth bakom dessa expansionsplaner? Det är en konkret fråga jag vill ha svar på.

Ministern kommenterade uttrycket "Nordens ledande flygplats". Om ministern menar att Arlanda ska vara Nordens ledande flygplats såtillvida att den ska vara modernast och hållbarast - man sopsorterar, alla reser dit kollektivt i stället för med egen bil och så vidare - och att, som ministern var inne på, vi lägger ned andra flygplatser, till exempel Bromma, är det en god idé. Men ett fördubblande eller trefaldigande av antalet flygningar från Arlanda håller ändå inte. Detta vill jag ha ett svar på.

Jag frågade inte om en konventionell miljöprövning. Jag kanske sa miljökonsekvensutredning i mitt anförande, men det jag vill veta är om regeringen har gjort någon analys ur miljö- och klimatperspektiv av Arlandas och Swedavias expansionsplaner. En sådan analys kan regeringen göra själv eller lägga ut på Naturvårdsverket eller någon annan myndighet så att vi får veta vad detta innebär ur ett klimatperspektiv. Hur mycket mer kommer utsläppen att öka?

Jag tänker inte bara på klimatperspektivet utan också på de människor som bor nära Arlanda. Bullret och den lokala miljöförstöringen ska inte heller ringaktas när vi debatterar flyget. Jag vill veta om ministern tänker initiera någon sådan analys - ja eller nej?

Jag tror att vi politiker måste välja. Ibland väljer man det ena, och då får man nedprioritera det andra. Nu har vi en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk som säger att vi ska ha nollutsläpp i Sverige till 2045. Alla politikområden måste hålla sig inom de ramar vi har satt upp. Då kan flyget bokstavligen inte flyga under radarn utan måste också ta sitt ansvar. Det räcker inte att hoppas på biodrivmedel, elektrifierade flygplan och annat. Detta ligger långt fram i framtiden, och det är också som Carl Schlyter sa: Flygplanen flyger på hög höjd och orsakar därmed extra utsläpp.

Jag tycker att man som minister måste ta ansvar och redan här och nu säga: Denna expansion är inte hållbar ur miljö- och klimatperspektiv. Vi satsar på andra, mer hållbara färdmedel i stället.

Anf. 83 Carl Schlyter (MP)

Fru talman! Infrastrukturministern sa att ökningen beror på att fler och fler - du, jag och vi alla - flyger på semester. Det är sant men inte helt sant, för personligen har jag faktiskt bara gjort en semesterresa med flyg de senaste åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga om biologisk mångfald kvarstår: Hur ska vi kunna ha ett så stort uttag av biomassa från skogen och samtidigt uppnå målet i fråga om biologisk mångfald? Och om vi ska ha nollutsläpp 2045 och samtidigt planerar en dubbling av flyget får jag inte matematiken att gå ihop, precis som Jens sa.

Precis innan jag kom hit var jag och lyssnade på klimatforskaren Kevin Anderson. Han sa att västvärldens länder, om de ska ta en rättvis andel av den nödvändiga minskningen av klimatutsläppen, behöver nå en årlig minskning av utsläppen på 12-15 procent. Sverige ligger just nu på någon procent. Hur ska vi nå en sådan extremt mycket snabbare avrustning av vårt klimatvapen, koldioxidutsläppen, om vi samtidigt satsar på utökat flyg?

Min sista fråga är kopplad till den planerade expansionen och gäller den fjärde landningsbanan. Visst är det bra om Arlanda kan ersätta andra flygplatser, men om Heathrow just nu diskuterar en eventuell tredje landningsbana, hur kan vi behöva en fjärde? De måste ha en mycket mer effektiv trafikplanering om de kan klara så mycket trafik med två banor i dag. Kanske behöver vi aldrig den där banan utan kan titta på andra styrmedel.

Anf. 84 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! När det gäller det sistnämnda är det lite olika förutsättningar när det gäller det luftrum som finns för en flygplats som Arlanda och för Heathrow. Detta är förklaringen. Därmed är det inte sagt att man tagit ställning till hur de framtida rullbanorna ska utformas eller om de ska finnas.

Hela tanken med Arlandarådet är just att få en samlad översyn över den utveckling vi ser. Swedavia utgår naturligtvis från de prognoser som görs internationellt över hur flyget kommer att utvecklas. Att blunda för verkligheten - att säga att vi inte tror att flyget kommer att öka - är inte någon lyckad strategi. Det kommer att öka, och det vi måste ta ställning till är vad vi kan göra för att påverka detta. Vilka instrument har vi till vårt förfogande för att förändra förutsättningarna och se till att vi inte får en ohämmad expansion av saker som är klimatfarliga? Hur skapar vi en hållbar utveckling? Jo, genom att ta politiskt ansvar, i detta fall genom att utforma en färdplan för Arlandas utveckling.

Den utvecklingen är viktig för hela det svenska flyget. Arlanda är inte bara Stockholmsregionens flygplats utan hela Sveriges. Ska vi ha en infrastruktur som är fungerande för till exempel biobränslen kommer Arlanda att vara nyckeln, för det är där planen tankas. Ska vi klara av klimatomställningen kommer Arlanda att vara nyckeln för alla de krav vi ska ställa på flyget i Sverige framöver.

Jag är inte lika pessimistisk som en del andra när det gäller förutsättningarna för biodrivmedel eller, för den delen, elektrifiering, även om detta ligger längre bort i tiden. Vi vet att JAS-planet redan i dag har körts med biodrivmedel. Besöker man GKN i Trollhättan och tittar på den tekniska utvecklingen när det gäller flygmotorer ser man att den är ganska snabb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ur svenskt perspektiv kommer utmaningen kanske snarare att handla om de logistiska förutsättningarna eller, med beaktande av det som Carl Schlyter lyfte fram, produktionsförutsättningarna för att få fram biodrivmedel. Konkurrensen om råvaran kommer att vara väldigt stor. Delvis kommer detta säkert att underlättas av den elektrifiering som sker i den övriga fordonsparken och just nu faktiskt går fortare än många av oss trodde.

Utgångspunkten, som jag tycker att Jens Holm delvis missar i diskussionen, är att vi nu har en regering som inte bara låter oss få en ad hoc-utveckling för flyget utan tar ett samlat grepp, som man i Danmark tidigare har gjort när det gäller Kastrups utveckling. Jag har inte sett att vi har gjort det i Sverige tidigare. Det tror jag att väldigt många resenärer som har varit på Arlanda också har märkt.

Det behövs en samlad strategi, och Swedavia tar där sitt ansvar som statligt bolag och lyfter fram sitt perspektiv utifrån de utmaningar man har och ser med det ökade flygets möjligheter. Då ser man vilka investeringar som är nödvändiga. I närtid handlar det huvudsakligen om att förbättra flödet och få en bättre fungerande flygplats, både ur säkerhets- och ur resenärssynpunkt. Men det politiska perspektivet måste handla om hur vi skapar ett hållbart flyg, hur flyget tar sitt ansvar och hur vi i svensk tradition, där vi faktiskt brukar vara som bäst, använder vår industriella kapacitet, våra fantastiska förutsättningar med de naturtillgångar vi har och vår möjlighet att hitta systemkunnande för att se hur långt vi kan komma i att faktiskt säkerställa att flyget, precis som fordonsindustrin, tar ett ökat ansvar för den omställning som är så nödvändig framöver.

Vid sidan av detta understryker jag att det också kommer att behövas en diskussion om vårt resande. Även om Carl Schlyter inte reser utomlands lika ofta som många andra tror jag ändå att vi har sett en ganska kraftig ökning av fritidsresandet redan i dag. Vi ser att det ökar framöver. Därför har jag också välkomnat den debatt vi sett inte minst på sociala medier, för den är viktig för att folk ska få en ökad förståelse: Politiker löser inte allt, utan det krävs också ett eget ansvar.

Anf. 85 Jens Holm (V)

Fru talman! Ja, det är verkligen en viktig debatt om det ökande flygandet och vilka konsekvenser det får för miljön och klimatet. Som jag sa tidigare: Utrikesflyget i Sverige har ökat med 130 procent sedan 1990. Vi flyger alltså extremt mycket i dag. Ska vi fördubbla flygandet? Ska vi trefaldiga det? Hur mycket ska vi flyga egentligen? Alla förstår att detta inte är hållbart.

Jag ställde två konkreta frågor till dig, Tomas Eneroth. Nu har du en chans till: Står du bakom målen att fördubbla antalet resenärer till Arlanda och att trefaldiga det till 2070 - ja eller nej? Tänker inte regeringen göra en egen analys utifrån ett miljö- och klimatperspektiv av den kraftiga Arlandaexpansionen? Det vill jag veta, Tomas Eneroth.

Sedan säger ministern att vi inte kan blunda för verkligheten. Det låter som om vi politiker inte kan styra verkligheten, men det är ju därför folk har valt oss, för att vi ska förändra.

När man öppnade snabbtågsförbindelsen mellan Barcelona och Madrid dog i praktiken inrikesflyget på den sträckan. Det gick ned med över 80 procent. I Frankrike har det varit en stor debatt om en ny storflygplats i västra Frankrike - jag tror att det är utanför Rennes - och nu har Macron sagt att man inte ska ha den. Man har lagt ned de planerna helt och hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Carl Schlyter berättade om debatterna om en extra landningsbana på Heathrow i London. Den har pågått i många år, och det är ett gigantiskt motstånd.

Självklart kan vi politiker påverka utvecklingen, och det är det jag vill att du ska göra, Tomas Eneroth. Då är flygskatten jättebra. Satsningar på förnybara drivmedel är jättebra, men vi måste också flyga mindre, inte mer. Det måste man väl ändå våga säga?

Anf. 86 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tycker att jag har svarat på frågorna, Jens Holm. Jag har sagt att vi inom ramen för Arlandarådets arbete kommer att ta fram en road map. Där gör vi en ordentlig genomgång av miljö- och klimatutmaningarna för flyget framöver, och vi tittar på tillgängligheten, för att se till att tillgängligheten till och från Arlanda fungerar bättre. Men det ankommer inte på regeringen att överpröva eller i detalj styra hur Swedavia utformar sitt arbete. Jag förutsätter att de precis som alla andra ansvarskännande statliga bolag har ordentlig grund för sina prognoser och att de försöker anpassa sig och ta höjd för de investeringar man kommer att behöva för att möta utvecklingen. Jag tycker att det är bra att man tar fram en beredskap om utvecklingen blir som dagens prognoser ser ut.

Sedan ankommer det både på oss som har ansvaret att leda Sverige i dag och på Sveriges riksdag att fatta kloka beslut, så att vi, som Jens Holm uttryckte det, påverkar verkligheten. Det gör vi. Under denna mandatperiod har vi tagit historiska beslut för klimatet. Denna regering har som ingen annan förut avsatt resurser för biotopskydd, för att säkra tillgångar som vi har och evigt ska behålla, samtidigt som vi ska ställa om fordonsflottan och klara av vår energihushållning på ett fantastiskt mycket bättre sätt än tidigare.

Vi har en historisk överenskommelse om energipolitiken som är blocköverskridande. Den gör att vi kan nå målet att ställa om energisektorn i en utsträckning vi inte hade trott tidigare. Det intressanta är att när vi gör detta ser vi också hur aktörerna anpassar sig. Energibranschen ser vart signalerna går. Fordonsindustrin i Sverige ställer i dag om och blir ledande i att hitta klimatsmarta fordon som använder energin på ett effektivt sätt. På samma sätt använder vi styrmedel dialogmässigt och på annat sätt när det gäller flygets klimatpåverkan. Där ska ingen tvivla på den här regeringen.

Överläggningen var härmed avslutad.