Vattenbrist och klimatanpassning i södra Sverige
Interpellation 2025/26:499 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-05-20
- Överlämnad:
- 2026-05-21
- Anmäld:
- 2026-05-22
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-04
- Svarsdatum:
- 2026-06-12
- Besvarad:
- 2026-06-12
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Men återkommande perioder av torka, låga grundvattennivåer och ökade påfrestningar på dricksvattenförsörjningen visar att vi inte längre kan ta vattnet för givet. Klimatförändringarna innebär allt större variationer i nederbörd, med längre torrperioder och fler extrema väderhändelser såsom skyfall och översvämningar.
Utvecklingen innebär betydande utmaningar för samhällets vattenförsörjning. Samtidigt som vissa områden riskerar vattenbrist ökar risken för översvämningar i andra delar av landet, ibland inom samma region och under samma år. Detta ställer höga krav på både långsiktig planering och akuta beredskapsåtgärder.
Flera myndigheter har varnat för låga grundvattennivåer i delar av södra Sverige inför sommaren. Särskilt utsatta områden återfinns i bland annat Skåne, Blekinge och Småland samt på Öland och Gotland. Vattenbrist riskerar att påverka såväl hushållens tillgång till dricksvatten som jordbrukets förutsättningar och livsmedelsförsörjningen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka beredskapen mot vattenbrist i Sverige, både på kort och lång sikt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:499
Webb-tv: Vattenbrist och klimatanpassning i södra Sverige
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 106 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vilka konkreta åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att stärka beredskapen mot vattenbrist i Sverige på både kort och lång sikt.
När det gäller åtgärder på kort sikt är tillgången till allmänna vattentjänster i första hand ett kommunalt ansvar. Det innebär att det är kommunerna som ansvarar för att vidta de nödvändiga åtgärder som behövs för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen, genom till exempel informationsinsatser och bevattningsförbud. Till stöd för sitt arbete har de länsstyrelserna och de nationella myndigheterna.
Berörda myndigheter och Svenskt Vatten har nyligen gett Regeringskansliet en lägesbild över vattensituationen inför sommaren, och informerat om den organisation som finns och den beredskap som de har om läget förvärras. Att myndigheterna i ett tidigt skede informerar Regeringskansliet om läget är ett tecken på att organisationen och beredskapen fungerar som den ska. Berörda myndigheter fortsätter att följa vattensituationen, och Regeringskansliet får fortlöpande rapporter.
För bättre beredskap mot vattenbrist på längre sikt har regeringen vidtagit flera åtgärder med beaktande av att utmaningarna är olika i olika delar av landet. För att kunna vidta rätt åtgärder på rätt plats är regionalt och lokalt kunnande och engagemang en viktig grundförutsättning.
Regeringen gav därför Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag år 2024 med syfte att stärka samordningen av åtgärder mellan olika aktörer inom avrinningsområden. Ett exempel på en fysisk åtgärd är restaurering av våtmarker, där regeringen gör en långsiktig och stor satsning. Våtmarker bidrar bland annat till längre uppehållstider för vattnet i landskapet, och det motverkar därmed torka och minskar risken för översvämningar.
Havs- och vattenmyndighetens delredovisning av regeringsuppdraget för åtgärdssamordning samt återkoppling från länsstyrelserna och lokala aktörer visar att satsningen har haft flera positiva effekter, bland annat effektivare användning av medel, ett stärkt intressentdrivet arbete över sektors- och länsgränser och en ökad åtgärdstakt.
Regeringen har gett berörda myndigheter flera uppdrag som rör vattenbrist och torka, bland annat till Sveriges geologiska undersökning gällande tillgången till grundvatten i ett framtida klimat.
Regeringen följer utvecklingen inom området noga.
Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Anna Wallentheim (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 107 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Tack, ministern, för det första svaret!
Jag tar i dag den här debatten i stället för min kollega Eva Lindh, men jag tar den också som skåning. För det som nu sker i södra Sverige är inte längre någon avlägsen framtidsfråga. Det är verklighet här och nu.
Sverige har länge betraktat tillgången till vatten som självklar. Lika naturligt som att vi tänker att det ska komma ljus när vi tänder lampan tänker vi att det ska komma vatten när vi öppnar kranen.
De senaste åren har tillgången till vatten varit under press. Vi har sett hur torka, låga grundvattennivåer och extrema väderförhållanden sätter press på hela vårt samhälle.
Det är någonting som nu påverkar oss i södra Sverige i Skåne, Blekinge och Småland och också på Öland och Gotland. I Skåne är läget extra allvarligt.
Länsstyrelsen konstaterar att både sjöar och grundvattenmagasin ligger på ovanligt låga nivåer. SGU har utfärdat varning om risk för vattenbrist. Vattennivåerna i Vombsjön är de lägsta som uppmätts för årstiden sedan man började mätningarna 1969.
I min hemkommun Hässleholm har det under våren och den tidiga sommaren gjorts sms-utskick till kommunens alla invånare. Det senaste var från den 3 juni med orden: Vi närmar oss kritiska nivåer för grundvattnet i Hässleholms kommun. Därför går vi nu ut med en skarpare uppmaning: Du behöver begränsa din vattenanvändning.
Hässleholm Miljö beskriver situationen som så pass allvarlig att man nu bara är en meter från kritisk nivå i våra grundvattenmagasin.
Herr talman! Det handlar om dricksvatten till våra hushåll. Det handlar också om jordbrukets möjligheter att producera livsmedel. Det handlar om företag som är beroende av vatten. Det handlar om vår krisberedskap.
Jag välkomnar att regeringen följer situationen nära. Jag vet att flera myndigheter arbetar aktivt med frågan. Samtidigt återkommer man till en viktig utgångspunkt i ministerns svar, nämligen att det yttersta ansvaret ligger på kommunerna.
Ja, kommunerna har ett viktigt ansvar. Men kommunerna kan inte själva hantera klimatförändringarnas konsekvenser. De kan inte ensamma lösa de strukturella utmaningar som uppstår när hela regioner får återkommande problem med vattenförsörjningen.
Därför undrar jag: Hur säkerställer regeringen att kommuner och regioner får de verktyg och resurser som krävs för att möta en utveckling som enligt forskning kommer att bli allt vanligare?
För mig är inte detta bara en miljöfråga eller en dricksvattenfråga. Det är en fråga om samhällsberedskap och om människors trygghet i vardagen.
Anf. 108 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! I närtid och utifrån den situation som Anna Wallentheim beskriver är det viktigt att alla följer kommunernas rekommendationer och råd om användning av dricksvatten, till exempel vad gäller bevattning av gräsmattor.
Länsstyrelserna arbetar också aktivt bland annat med regional samverkan med aktörer som kommuner, va-huvudmän och LRF. En sådan proaktiv dialog med stora vattenanvändare inför sommaren är bra.
Vi kan också konstatera att vid särskilda händelser finns även Vaka, Nationell vattenkatastrofgrupp, som är en stödfunktion som leds av Livsmedelsverket. Tidigare erfarenheter visar att kommunikation med kommuninvånare om läget snabbt kan minska vattenförbrukningen.
Ett konkret exempel är förra året då höga vattentemperaturer i Mälaren medförde driftsstörningar i dricksvattenproduktionen. Berörda kommuninnevånare minskade snabbt sin vattenförbrukning efter uppmaning från kommunen.
Anf. 109 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
För många av oss som bor i Skåne är frågorna: Kommer det att finnas dricksvatten? Kommer jag att kunna vattna min trädgård? Kommer jag att kunna fylla min pool? Kommer jag att kunna låta barnen ha vattenkrig med gott samvete?
Där instämmer jag i ministerns svar. Det är otroligt viktigt att människor följer de uppmaningar och råd som ges i och med det kritiska läget.
Det blir också en nationell fråga. Skåne är Sveriges viktigaste jordbruksregion. En stor del av den mat som ligger på svenskarnas tallrikar är producerad i Sverige.
När vattenbristen påverkar jordbrukets möjligheter att producera livsmedel är det inte bara ett problem för Skåne. Det är en viktig fråga för Sverige.
Det gäller vår livsmedelsförsörjning, vår självförsörjningsgrad och vår beredskap i en alltmer orolig tid.
Vi lever i en tid då många partier gärna talar om den ökade självförsörjningsgraden och hur vi stärker vår livsmedelsberedskap. Utan vatten finns ingen livsmedelsproduktion. När vattenbristen slår mot Skåne riskerar konsekvenserna att nå långt utanför Skånes gränser.
Vi vet att klimatförändringarna leder till längre torrperioder, större variationer i nederbörd och fler extrema väderhändelser. Vi vet också att vattenbrist inte längre är ett undantag utan blir någonting som återkommer.
Underlag från myndigheter och kommuner visar att situationen i dag påminner om tidigare torrår. Flera aktörer jämför läget med 2018. Många minns fortfarande det extremåret som ytterst problematiskt. Vi behöver därför diskutera klimatanpassningen på allvar.
Jag välkomnar regeringens satsningar på våtmarker och kartläggningen av vattenbalanser. Jag välkomnar också att regeringen väljer att gå vidare med olika typer av analyser, för mer kunskap behövs. Samtidigt vet vi redan i dag att flera kommuner står inför stora konkreta utmaningar, och då räcker det inte att enbart peka på pågående uppdrag.
När kommuner som min hemkommun Hässleholm skickar ut sms till invånarna om att grundvattennivåerna nu närmar sig kritiska nivåer handlar det inte längre om framtida scenarier och att vi behöver mer kunskap, utan det påverkar människor här och nu. Vi vet att kommunerna behöver staten som partner, för de klarar inte detta själva. Det behövs en tydligare nationell strategi för vattenförsörjningen.
Herr talman! Vatten är vårt viktigaste livsmedel. När grundvattennivåerna sjunker påverkar det inte bara hushållen. Det påverkar, som jag har sagt, också jordbruket, naturmiljöerna och den biologiska mångfalden.
Missförstå mig rätt; det är viktiga delar som ministern och regeringen presenterar. Men jag och många skåningar känner stor oro inför hur detta kommer att utvecklas över sommaren men också över tid.
Jag undrar därför: Hur kan vi säkerställa att kommunerna kan göra de nödvändiga investeringarna i vatteninfrastrukturen? Och hur kan vi förbättra möjligheterna att lagra vatten i landskap där vi vet att framtidens klimat kommer att innebära större variationer mellan översvämning och torka?
Anf. 110 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Detta är bra frågor och en viktig diskussion.
Från och med den 1 januari 2024 ska alla kommuner i Sverige ha en aktuell vattentjänstplan som stakar ut vägen för kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Där görs också en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att allmänna va-anläggningar ska fungera vid en ökad belastning på grund av klimatförändringar.
Till stöd för kommunernas arbete har regeringen gett Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Boverket ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning. Den ska vara klar nästa år, och arbetet pågår.
Va-beredskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande i slutet av 2024. Utredningen har sett över regelverk och ansvarsfördelning och föreslagit förändringar med syfte att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och ytterst krig samt vid effekter av klimatförändringar.
Klimat- och näringslivsdepartementet ansvarar för hanteringen av den fortsatta beredningen av förslaget som pågår inom Regeringskansliet.
Anf. 111 Anna Wallentheim (S)
Herr talman och ministern! Jag delar ministerns syn i svaret, för kunskap är viktigt. Jag tror att många kommuner också välkomnar vägledning i hur man ska hantera just vattenfrågan.
Vi vet dock också att det för många kommuner ute i Sverige är otroligt tufft ekonomiskt. Resurserna saknas ute i verkligheten. Det är klart att jag då önskar att man hade kunnat ge ytterligare resurser till våra kommuner och regioner för att de ska kunna hantera denna fråga.
Ingen kommun kan själv skapa regn, och ingen kommun kan hantera de konsekvenser som följer av ett förändrat klimat. Därför ska inte heller någon kommun själv behöva stå ensam när grundvattennivåerna sjunker till kritiska nivåer.
I Skåne uppmanas människor nu att begränsa sin vattenanvändning, och jag vill ännu en gång uppmana människor att följa det rådet. Kommuner förbereder sig för bevattningsförbud, och myndigheter varnar för vattenbrist. Det är ett tydligt tecken på att vattenförsörjningen måste behandlas som en nationell fråga.
Vi behöver fortsätta klimatanpassa samhället. Vi behöver stärka vattenberedskapen. Vi behöver också säkra vår livsmedelsproduktion. Vi behöver säkerställa att framtida generationer kan lita på något så grundläggande som att det finns rent vatten.
Jag välkomnar att regeringen har tagit flera viktiga initiativ, men jag anser att vi också behöver titta på frågan ytterligare. Vi behöver se till att kommuner har möjlighet att göra det som staten ber om. Där behöver staten ta ett större ansvar för att också ge de ekonomiska resurserna till kommunerna.
Vatten är inte bara en naturresurs; det är en förutsättning för hela vår framtid, i kriser och i vardag, varje dag.
Anf. 112 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag nämnde tidigare att SGU hade fått ett uppdrag om grundvattenmagasinens robusthet. Resultatet från det uppdraget bekräftar den bild som Anna Wallentheim ger, nämligen att klimatförändringarna redan i dag har förändrat grundvattenförhållandena i Sverige.
Bland annat har tillgången påverkats negativt på flera platser med lägre grundvattentillförsel i små och stora magasin, vilket bedöms förvärras i framtiden. Studier har också visat på försämrad kvalitet på grundvattnet och att förändringen varierar stort mellan olika platser i Sverige.
Regeringen är på i den här frågan. Vi arbetar för att stötta kommunerna i deras arbete. Vi ger tydliga uppdrag till våra myndigheter att ta sitt ansvar i vattenfrågan, som förstås inte bara är en kommunal fråga utan också en viktig nationell fråga. Kommuner hänger ihop och påverkas på olika sätt av grundvattenförändringar.
Samtidigt är det viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig: Kommunerna har det operativa ansvaret för att bygga ut, driva och underhålla va-anläggningar, medan staten har det övergripande, lagstiftande, övervakande och vägledande ansvaret. Kommunerna har också ansvar för den långsiktiga planeringen av va-tjänster.
Det kan i sammanhanget nämnas att Va-beredskapsutredningen har gett förslag på hur vattentjänstlagen kan förbättras till stöd för kommunernas arbete med klimatanpassning av va-anläggningar. Låt oss återkomma till det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
