Felaktiga dödförklaringar
Interpellation 2025/26:446 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
- Start
- Interpellation är inlämnad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-04-22
- Överlämnad:
- 2026-04-22
- Anmäld:
- 2026-04-23
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-06
- Svarsdatum:
- 2026-06-02
- Besvarad:
- 2026-06-02
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Finansministern har, i svar på en skriftlig fråga, uppgivit att cirka 30 personer varje år drabbas av att felaktigt dödförklaras. Det är en häpnadsväckande hög siffra, anser jag. I svaret uppger statsrådet också att Skatteverket omedelbart underrättar berörda aktörer när man får kännedom om att en person felaktigt dödförklarats. Det verkar inte fungera, enligt det vittnesmål från Västmanland som jag tagit del av.
Därför vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att färre personer ska drabbas av att felaktigt dödförklaras och – om så ändå sker – att dessa får hjälp att återställa den skada som skett?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:446
Webb-tv: Felaktiga dödförklaringar
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 24 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat finansministern om hon avser att vidta några åtgärder för att färre personer ska drabbas av att felaktigt dödförklaras och, om så ändå sker, att dessa får hjälp att återställa den skada som skett.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När en person avlider ska en läkare utfärda ett dödsbevis. Det finns numera en digital tjänst som läkare hänvisas till för att utfärda sådana bevis. Tjänsten tillhandahålls av ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner och är en viktig funktion i arbetet mot att minska risken för felaktiga eller falska dödsintyg. Tjänsten är dock inte möjlig att använda i alla fall, exempelvis om den avlidna saknar person- eller samordningsnummer. Det är därför också möjligt att utfärda ett dödsbevis via ett formulär som tillhandahålls av Socialstyrelsen.
Fel i ett dödsbevis kan uppstå både av misstag och genom att någon med uppsåt upprättar en falsk handling. Om dödsbeviset innehåller felaktiga uppgifter och Skatteverket registrerar dessa kan det leda till en felaktig avregistrering från folkbokföringen.
Finansministern har nyligen svarat på en liknande fråga av Åsa Eriksson. Av finansministerns svar framgår att Skatteverket vidtar omedelbara åtgärder när det kommer till myndighetens kännedom att en person felaktigt har registrerats som avliden i folkbokföringen. Uppgifterna korrigeras skyndsamt och sprids direkt till berörda aktörer. Detta görs för att minska de konsekvenser som en felaktig registrering kan medföra.
Anf. 25 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Tack, Elisabet Lann, för svaret! Avslutningen i det här svaret är samma som i svaret från finansministern. Jag har ställt den här interpellationen eftersom det som sägs i svaret inte stämmer i praktiken, och det ska jag visa här i dag.
Fru talman! När vi talar om felaktiga dödförklaringar låter det nästan som någonting hämtat ur en roman eller kanske en svart komedi, något absurt som egentligen inte skulle kunna hända i Sverige 2026. Men det händer tyvärr, och det händer alldeles för ofta. Då rasar en människas tillvaro samman på några minuter.
Jag vill berätta om ett fall från Västmanland som tyvärr inträffade nyligen. En man går till banken för att få hjälp med ett vanligt ärende. Väl där får han beskedet att de tyvärr inte kan hjälpa honom, för han är död.
Han lever, han står framför dem, men i samhällets system är han död. Han är registrerad som avliden. Hans bank-id spärras, möjligheten att identifiera sig försvinner, kontakter med myndigheter fungerar förstås inte längre och när han försöker kontakta Skatteverket kan han inte legitimera sig. Sjukvården kan inte heller hjälpa honom vidare. Han får inte ens veta vem som har utfärdat det felaktiga dödsbeviset.
Fru talman! Jag ber alla som lyssnar att själva tänka sig in i situationen att man är avliden i samhällets ögon. Vad sjutton gör man då?
Det blev ett moment 22 som nästan var omöjligt att ta sig ur på egen hand. Till slut tvingades mannen anlita en jurist för att få hjälp. Efter tre veckors idogt arbete lyckades juristen häva den felaktiga dödförklaringen. Under dessa tre veckor hade en människa i praktiken varit raderad ur samhällets system.
Problemen slutade tyvärr inte där, fru talman. Skatteverket lyckades inte – eller försökte inte; jag vet inte vilket som är närmast sanningen – korrigera felet hos alla aktörer som tidigare hade underrättats om dödsfallet, vilket finansministern påstod i sitt svar. Det gjorde att mannen fick anlita juristen även för att hjälpa till med detta, och kostnaden fick han själv stå för. När han begärde ersättning blev svaret att Skatteverket inte har skyldighet att kontrollera att dödsbeviset stämmer och därför inte heller ansvarar för att ersätta honom.
Fru talman! Det här är inte bara ett administrativt misstag. Det här handlar om rättssäkerhet och om förtroendet för staten. När staten begår misstag, vilket kan hända, måste man givetvis stå för detta och ersätta personen i fråga för kostnader som uppstått på grund av misstaget.
Vi vet att detta inte är ett enstaka misstag. Skatteverket uppskattar att omkring 30 personer per år felaktigt registreras som avlidna. År 2022 utfärdades hela 46 felaktiga dödsintyg. Det verkar saknas ett tydligt ansvar för att återupprätta de drabbades liv. Därför undrar jag om ministern verkligen anser att dagens system fungerar tillräckligt bra.
Anf. 26 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Fru talman! Jag håller med interpellanten om att det är en mardröm att hamna i en sådan situation. Ett antal personer råkar ut för detta varje år, men i relation till antalet korrekta fall är det ändå en väldigt liten andel. De flesta av de felaktiga registreringarna beror på att en läkare har gjort fel. Därför pågår ett arbete med att förbättra rutinerna, till exempel genom att man måste legitimera sig med bank-id och att det sker elektroniskt.
Precis som interpellanten tog upp var 2022 ett rekordår efter en mandatperiod då antalet felaktiga registreringar hade ökat under flera år. Under den nuvarande mandatperioden har vi sett en minskning, delvis med koppling till att man har gått över till ett digitalt system. Skatteverket har också bättre samverkan med vården. Det viktiga här är att den läkare som har begått misstaget genast kontaktar Skatteverket för att uppmärksamma myndigheten på felet så att det kan rättas till.
Ungefär 20 fall om året beror på att en läkare gör fel av misstag. I dessa fall finns alltså inget uppsåt, för då skulle det ju handla om något annat. Det är väldigt viktigt att vi kan förebygga dessa misstag. Sannolikt handlar det om en kombination av stress, slarv och att systemet är otydligt. Det här är någonting som vi jobbar med på olika sätt. Det har förekommit att läkare har dödförklarat sig själva efter att de av misstag skrivit sitt eget personnummer. Detta är naturligtvis något som varje läkare tycker är otroligt olyckligt, och det är inget som sker slentrianmässigt. Det är olyckligt när det händer, och det är viktigt att rutinen att genast kontakta Skatteverket sitter.
Det handlar som sagt om förhållandevis få fall varje år, och arbetet går i rätt riktning. Det är färre som felaktigt dödförklaras i dag än i början av mandatperioden.
Anf. 27 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Statsrådet sa flera gånger att det handlar om få fall. Jag tror inte att mannen i Västmanland blir ett dugg gladare av det.
Det här handlar om rättssäkerhet, om människovärde och om tilliten till staten. Jag hörde inte ett enda ord från statsrådet om att man vill göra någonting åt detta och att den som har drabbats även ekonomiskt borde få ersättning för sina kostnader. Jag hoppas att statsrådet återkommer till det i sitt nästa anförande.
För dem som drabbas handlar det inte om statistik eller om att det rör sig om få fall. De förlorar möjligheten att fungera som människor i samhället, men ändå verkar staten sakna ett tydligt ansvar för att snabbt återupprätta de drabbades liv. Den här regeringen verkar totalt sakna vilja att göra något åt detta, och det är det som oroar mig mest.
Systemet verkar vara byggt för registrering av död men inte för att hjälpa den som felaktigt dödförklaras tillbaka till livet. Jag inser att alla kan begå misstag och att misstag alltid kommer att ske, men när de sker måste den som drabbas givetvis få hjälp.
Jag tycker att den här debatten säger något större om synen på staten och det offentliga ansvaret. Jag tror att alla som hör berättelsen från Västmanland förstår att systemet inte funkar tillräckligt bra. Mellan 2020 och 2023 dödförklarades inte mindre än fyra personer felaktigt bara i den lilla orten Olofström. Det visar att detta också kan ske systematiskt, och det drabbar uppenbarligen alldeles för många.
Fru talman! Skatteverket säger att man inte ansvarar för kontrollen av dödsbeviset. Man säger också att man inte ansvarar för följdskadorna eller för kostnaderna som uppstår. Min fråga till regeringen är: Vem gör det? Det är regeringen som ytterst styr staten. Vem anser regeringen ska stå för de kostnader som drabbar en person som felaktigt dödförklaras? Den frågan hade jag velat få svar på från finansministern, men eftersom hon skickade frågan till sjukvårdsministern ber jag i stället om svar från sjukvårdsministern, som ju företräder hela regeringen i det här fallet.
Fru talman! När staten har gjort fel måste staten ta ansvar för konsekvenserna. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man i Sverige i dag tvingas att anlita en jurist och själv betala för att få tillbaka sin identitet och sitt liv. Det borde vara självklart med en samordnad akutprocess i dessa visserligen få men väldigt allvarliga fall. Det borde vara självklart med ett tydligt ansvar – vem är det som ska göra det här och stå för kostnaderna? Det borde vara självklart med snabb återställning av identitet och tjänster. Man ska inte, som i fallet i Västmanland, behöva anlita en jurist för att få sin identitet återuppväckt.
Det handlar ytterst om tillit. Människor måste kunna lita på att staten inte bara är stark när den registrerar och fattar beslut utan också tar ansvar när någonting går fel.
Vem anser sjukvårdsministern ska ta kostnaderna när någon har blivit felaktigt dödförklarad?
Anf. 28 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Fru talman! Jag beklagar att interpellanten ställer frågor och sedan inte lyssnar på svaren utan påstår att jag svarat på annat sätt än vad jag gjort. Uppenbarligen fungerar det inte alls tillräckligt bra. Jag hänvisade också till att Skatteverket förbättrar samarbetet med sjukvården för att komma till rätta med de här problemen.
I en debattartikel från 2024 skriver Skatteverket, med anledning av felaktiga registreringar av dödsfall, att man analyserar olika typer av fel och hela tiden försöker att arbeta förebyggande för att minimera risker. Man skriver: Det handlar både om att vi ser över våra interna processer och om att vi samarbetar med andra, bland annat med vården och Socialstyrelsen.
Det pågår alltså ett förbättringsarbete. Vi ser också att det har blivit bättre under den här mandatperioden jämfört med den förra. Det tas steg i rätt riktning, men precis som interpellanten säger kommer människor alltid att göra misstag – sådan är tillvaron, och sådant är livet. Ingen av oss är fullkomlig, så den risken finns.
Men jag vill vara noga med att detta inte är ett fel som begås av staten i första hand, utan dessa felaktiga intyg utfärdas av läkare i sjukvården, som ju styrs av regionerna, i ett system som ägs och drivs av Sveriges Kommuner och Regioner. Deras bolag Inera driver det digitala verktyg som dödsbevisen registreras i. Det är alltså läkarna som begår misstag i en majoritet av dessa fall, vilket jag också påpekade i mitt första svar. Det är där felet begås. Läkaren måste också uppmärksamma Skatteverket på att ett misstag har gjorts. Det räcker inte att gå in och ändra i journalen, utan man måste kontakta Skatteverket för att stoppa det intyg man har skickat iväg.
Samverkan och samarbete pågår mellan berörda aktörer för att det här ska fungera bättre, för att läkare i mindre utsträckning ska göra detta misstag och för att läkare när de ändå gör detta misstag ska veta att de måste kontakta Skatteverket för att detta ska rättas till. Annars finns inga förutsättningar för Skatteverket att rätta till det, för Skatteverket har tack och lov inte tillgång till journaler.
Anf. 29 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag blir något konfunderad av statsrådets svar, för statsrådet kommenterade inte alls vem som bör stå för kostnaderna när någon behöver anlita hjälp för att få tillbaka sitt liv. Däremot pekade hon på regionernas ansvar. Ska jag tolka det som att statsrådet menar att det är regionerna som ska stå för kostnaden?
Skatteverket har tidigare medgett att man inte kontrollerar att den som skickar in dödsbevis faktiskt är läkare. Flera mediegranskningar har visat att vem som helst har kunnat få tag på blanketter och skicka in falska dödsbevis. Jag tror att det var fallet i Olofström, men det ska jag låta vara osagt.
För den som drabbas är det fruktansvärt att behöva strida för att få tillbaka sitt liv och behöva betala en massa pengar för att få tillbaka sitt liv. Det måste vara tydligt vem som ska stå för denna kostnad, och det ska inte vara den drabbade som oförskyllt har hamnat i denna situation.
Jag har därför några förslag till regeringen. Inför en nationell krisrutin för de här ovanliga men väldigt allvarliga fallen, sätt upp en tidsgräns för återställande och inför ett statligt ansvar för följdskador.
Det är inte rimligt att regionerna ska stå för dessa kostnader. Jag hoppas att det inte var vad statsrådet menade i sitt svar, men jag ber om ett förtydligande. Mannen i Sala, jag och alla medborgare i Sverige behöver få veta vem som ska ta notan om man har oturen att bli felaktigt dödförklarad och måste anlita juridisk hjälp för att återställa det.
Anf. 30 Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Fru talman! Låt mig påpeka att det inte är medvetet felaktiga intyg på blanketter som är det stora problemet. Det är möjligt att detta har förekommit i enstaka fall, men oftast är felaktiga dödsbevis utfärdade av läkare av misstag. De kan till och med ha skrivit sitt eget personnummer. Det ligger varken ont uppsåt, bedrägeri eller annat bakom denna typ av misstag.
Det är viktigt att verktyget fungerar bra så att risken att göra fel minimeras. Vi ser att arbetet har gett effekt och att färre nu drabbas av detta. Det är bra, och jag tycker att detta arbete ska fortsätta.
Det är lite märkligt att interpellanten tycker att så fort läkare och regioner begår misstag och fastän verktyget ägs och drivs av Sveriges Kommuner och Regioner ska staten gå in och ersätta när det blir fel. Det är en märklig ordning som jag ifrågasätter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
