Initiativ för att ge läkare rätt förutsättningar för sjukskrivning
Interpellation 2024/25:736 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-08-07
- Överlämnad
- 2025-08-07
- Anmäld
- 2025-08-21
- Svarsdatum
- 2025-08-26
- Besvarad
- 2025-08-26
- Sista svarsdatum
- 2025-09-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
I början av sommaren kunde vi läsa i medierna att Försäkringskassan har för avsikt att polisanmäla läkare som skriver felaktiga läkarintyg, även om det inte sker med uppsåt att göra fel.
Givetvis ska alla typer av fusk och korruption beivras, men även Försäkringskassan tillstår att många fel sker på grund av för dålig kunskap om försäkringsmedicin och läkarintygets betydelse för bedömning av rätt till sjukpenning och sjukersättning.
Utredningen Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) lämnade för två år sedan flera konkreta förslag på åtgärder som behöver genomföras.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
När avser statsrådet och regeringen att ta initiativ för att genomföra förslagen i utredningen och därmed ge läkare rätt förutsättningar för korrekta sjukintyg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:736
Webb-tv: Initiativ för att ge läkare rätt förutsättningar för sjukskrivning
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 augusti 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:138
- Protokoll 2024/25:138 Tisdagen den 26 augustiProtokoll 2024/25:138 Svar på interpellation 2024/25:736 om initiativ för att ge läkare rätt förutsättningar för sjukskrivning
Protokoll från debatten
Anf. 31 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig när jag och regeringen avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i utredningen Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) och därmed ge läkare rätt förutsättningar för korrekta sjukintyg.
Vid en interpellationsdebatt den 11 februari 2025 svarade jag bland annat på ledamotens fråga vad regeringen avser att göra för att förslagen i betänkandet Rätt förutsättningar för sjukskriving ska bli verklighet. Jag är glad över att på nytt få svara på frågan vilka åtgärder regeringen vidtagit eller ämnar vidta.
Jag vill särskilt lyfta fram det förstärkta och förlängda uppdraget som regeringen i maj 2025 gav Socialstyrelsen att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Regeringens förstärkning innebär en femdubbling av medlen till uppdraget så att Socialstyrelsen i än större omfattning ska kunna tillgodose det konstaterade behovet av praktiskt stöd för regionernas arbete med sjukskrivning och rehabilitering.
Syftet, fru talman, är att säkra de grundläggande förutsättningarna för arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska bland annat stödja regionernas ledningsarbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska också ge stöd i implementeringen av rutiner i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering på ett verksamhetsnära sätt.
Regeringen har därutöver omhändertagit flera av förslagen i betänkandet.
I juni gav regeringen E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla och tillhandahålla en sammanhållen intygshantering för intyg från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården. Regeringen gav samtidigt Försäkringskassan i uppdrag att standardisera och göra myndighetens läkarintyg enhetliga, i syfte att göra det lättare att införa en nationellt sammanhållen hantering av intyg.
I maj remitterade Socialdepartementet ett förslag om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning i syfte att sänka trösklarna för återgång i arbete.
Regeringen har vidare gett Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.
I oktober förra året gav regeringen Inspektionen för socialförsäkringen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna personer. Syftet med uppföljningen är att stödet för sjukskrivna patienter ska utformas efter deras behov samt underlätta och påskynda rehabiliteringsprocessen.
Sammanfattningsvis råder det ingen tvekan om att förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens och läkares arbete med sjukskrivning och rehabilitering prioriteras av regeringen.
Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns läkare som uppsåtligen utfärdar läkarintyg på falska grunder för att dessa intyg ska användas som dörröppnare till välfärden. Detta är något som är mycket allvarligt och något som den här regeringen inte accepterar. Som en del i regeringens systematiska arbete med att försvara välfärden från kriminella aktörer gav regeringen i april 2025 en särskild utredare i uppdrag att utreda vilka insatser som behövs för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:41). I uppdraget ingår bland annat att stärka arbetet mot falska läkarintyg.
Anf. 32 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Det är trevligt att vara här igen i kammaren med socialförsäkringsministern.
Sjukförsäkringen är ett av våra viktiga samhällskontrakt, en trygghet när vi saknar arbetsförmåga. Men den tryggheten rubbas om de sjukskrivande läkarna saknar kompetens att bedöma patientens arbetsförmåga på ett korrekt sätt och när det saknas skickliga företagsläkare som kan jobba förebyggande på arbetsplatserna.
Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden, som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, konstaterar i sitt betänkande Rätt förutsättningar för sjukskrivning att många läkare tyvärr saknar tillräcklig kunskap för att skriva korrekta utlåtanden, vilket leder till att intyg ofta saknar nödvändig information för arbetsgivare, för Försäkringskassans handläggare och för rehabiliteringsprocessen. Den undermåliga kvaliteten orsakar tyvärr onödigt merarbete hos Försäkringskassan. Det skapar frustration för den sjuke, som känner sig ifrågasatt och bollad mellan olika instanser, och det förlänger sjukskrivningsförloppet, vilket vi alla vill förhindra.
Fru talman! Jag är glad över statsrådets svar. Det är tydligt att Anna Tenje har satt fart efter vår senaste interpellationsdebatt i februari. Sedan dess har statsrådet, som vi nyss hörde, givit inte mindre än fem olika uppdrag till olika myndigheter för att förbättra arbetet med sjukskrivning och läkarintyg. Interpellationsdebatter gör tydligen stor skillnad, och det är bra. Tack för det, regeringen!
Men den viktigaste frågan och det största problemet gör regeringen tyvärr ingenting åt. Det handlar om tillgången på specialistläkare i arbetsmedicin. Alla andra specialistläkarutbildningar finansierar vi tillsammans, som med andra utbildningar. Men just specialistutbildningen i arbetsmedicin saknar långsiktig finansiering. Det gör att vi har en skriande brist på just den kompetensen.
Fru talman! Jag vill citera direkt ur en debattartikel från Altinget som kom nu i helgen:
”Inom kort kommer regeringen att lägga fram sin budget inför nästa år. Inför detta vill vi som representerar landets kvalitetssäkrade företagshälsovård – verksamma som privata företag, inbyggda inom industri, kommuner, regioner och stat – uppmärksamma ansvariga ministrar på den akuta kris som hotar både folkhälsan och förmågan att arbeta: den allvarliga bristen på företagsläkare! Om inte kraftfulla åtgärder vidtas nu riskerar vi att inom några få år stå helt utan denna samhällsviktiga kompetens. … När vi kan arbeta proaktivt med att förbättra arbetsmiljön för dem som har störst utmaningar, förbättras den i slutändan för alla. Detta gör oss till en central aktör i såväl arbetslivs- och jämställdhetspolitiken som folkhälsopolitiken och i arbetet med att förebygga höga sjukskrivningstal.”
Jag kan inte uttrycka det bättre själv. Därför snodde jag detta långa citat. Det är alltså en akut brist på läkare i arbetsmedicin. Vad vill ministern svara företagsläkarna? Kommer regeringen att göra någonting åt det akuta hotet och föreslå en långsiktig gemensam finansiering av specialistutbildningen i arbetsmedicin?
Anf. 33 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för inlägget och för citatet ur artikeln, som är en mycket bra artikel. Jag tar med mig den frågan. Jag tycker att det är en viktig poäng som belyses. Den är också viktig att ha med sig.
I raden av andra åtgärder som vi nu har vidtagit – kanske inte på grund av en interpellationsdebatt, fru talman, utan kanske för att vi har ett gediget stort intresse för de här frågorna och tycker att de är viktiga – pågår, precis som jag sa i svaret, en lång rad åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården och för läkarnas arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Dessa åtgärder bidrar sammantaget till bättre läkarintyg och minskar också riskerna för omedvetna fel.
Detta är en viktig fråga, definitivt, och ledamoten lyfter också fram det. Inte minst är den viktig för de läkare som varje dag står inför komplexa bedömningar i just sjukskrivningsärenden.
Regeringen har under våren och sommaren vidtagit flera konkreta åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, och det förstärkta uppdraget till Socialstyrelsen innebär en femdubbling av resurserna. Det är tydliga exempel på att vi inte bara lyssnar till professionernas behov utan att vi också agerar.
Socialstyrelsens arbete med att stödja regionernas ledning och implementering av rutiner sker nu på ett mer verksamhetsnära sätt, vilket är avgörande för att insatserna också ska få verklig effekt. Det handlar om att ge läkare rätt verktyg, rätt stöd och rätt förutsättningar för att utfärda korrekta och rättssäkra sjukintyg.
Regeringen har också tagit initiativ till en sammanhållen intygshantering, vilket kommer att minska den administrativa bördan och öka kvaliteten i intygsprocessen. Det är ett viktigt steg mot en mer effektiv och rättssäker välfärd.
Samtidigt, fru talman, är det viktigt att i de här sammanhangen tydligt markera mot falska läkarintyg. Det är ett mycket stort problem. Att vissa aktörer utnyttjar läkarintyg som en väg in i välfärdssystemet är helt oacceptabelt. Därför tillsatte vi i april, precis som jag sa i mitt tidigare inlägg, en särskild utredning med uppdraget att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Detta arbete är givetvis en del i regeringens bredare strategi för att försvara välfärden mot kriminella aktörer.
Vi vill verkligen ha läkarintyg som är ett verktyg och ett stöd – inte en genväg till felaktiga ersättningar. Jag är mycket väl medveten om att det stora flertalet läkare gör ett fantastiskt och gediget arbete varje dag.
Genom våra uppdrag till Socialstyrelsen, Ehälsomyndigheten, Försäkringskassan och Karolinska institutet visar vi i regeringen att vi tar ansvar både för kvalitet och integritet i sjukskrivningsprocessen.
Anf. 34 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag är som sagt glad över de initiativ som regeringen har tagit efter februari, men det räcker inte. Givetvis ska alla typer av välfärdsbrottslighet beivras; det är vi helt överens om. Men jag tycker att det är trist att statsrådet hellre misstänkliggör läkare som utan uppsåt skriver felaktiga intyg på grund av att de har för dålig kunskap än gör någonting åt orsaken till den dåliga kunskapen. Där har vi olika synsätt.
Karolinska institutet fick tidigare i år uppdraget att samordna kompetensförsörjningen inom företagshälsovården. Det är bra. Det är ett steg i rätt riktning, men det är som sagt förödande att specialistutbildningen i arbetsmedicin inte ingår i detta uppdrag. Där tycker jag att regeringen har begått ett fatalt misstag.
Det är positivt att statsrådet bara för någon minut sedan sa att hon tar med sig detta. Det är jättebra – man kan göra om och göra rätt. Det är dock brådskande, för utan specialistläkare saknas den medicinska expertis som arbetslivet kräver. Jag tror att vi är många som vill att den här regeringen värderar expertkunskap lite högre än vad man verkar göra.
Fru talman! Den utredning som vi har pratat om flera gånger lyfter fram behovet av ett nationellt kompetenscentrum. Det tror jag skulle kunna ge långsiktiga resultat. Det är välkommet med mer pengar, vilket regeringen har i årets budget. Det är bra, och det kommer att ge resultat. Men om vi ska få resultat lite mer långsiktigt tror jag att vi behöver just den här typen av kompetenscentrum, där samarbete mellan professioner kan utvecklas till en mer kontinuerlig struktur. Sjukskrivande läkare måste få stöd genom samarbete med vården, Försäkringskassan och andra aktörer för att förbättra sina arbetsförmågebedömningar. Jag uppmanar Anna Tenje att göra någonting åt den saken.
Fru talman! Ett annat förslag som finns med i utredningen Rätt förutsättningar för sjukskrivning är förenklade intyg vid korta, okomplicerade sjukskrivningar. Det tycker Socialdemokraterna är ett bra förslag som är väldigt intressant. Vi pratar ju ofta – i alla partier – om att vi vill dra ned på onödig administration och förenkla saker och ting. Här tycker Socialdemokraterna att det finns en lågt hängande frukt som regeringen borde plocka – annars gör Socialdemokraterna det 2026. Det skulle minska administrationen. Vi skulle spara på dyrbara resurser. Det skulle också förkorta tiden det tar för sjukskrivna att återgå till arbete, vilket skulle vara den allra största vinsten.
Jag vill därför fråga statsrådet: Kommer regeringen att ta initiativ till att införa den här efterlängtade förenklingen av intyg vid okomplicerade sjukskrivningar?
Anf. 35 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag har tidigare redogjort för flera viktiga steg och avgörande reformer för att förbättra förutsättningarna för sjukskrivning och rehabilitering.
Ledamoten sa i sitt anförande att jag misstänkliggör läkare, bara för att vi nu sätter hårt mot hårt när det gäller att skydda den gemensamma välfärden från kriminalitet. Så är det definitivt inte, men jag blundar heller inte för det faktum att falska läkarintyg används som verktyg för att begå bidragsbrott. Varje år betalas 15–20 miljarder ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. Det är skattemedel som hade kunnat gå till betydligt bättre saker. Detta är skattemedel som vi måste vårda och värna och i stället rikta till dem som verkligen är i behov av hjälp och stöd.
Bilden är ju både omfattande och komplex när det gäller de falska läkarintygen, och de delar vi talar om nu är en viktig pusselbit. Det är djupt allvarligt att läkare – personer som åtnjuter ett särskilt förtroende i samhället – på falska grunder hjälper till att öppna dörren till vårt välfärdssystem.
Bidragsbrotten är ju ett stort problem. Förra året anmäldes över 22 000 bidragsbrott i Sverige, vilket innebär en ökning med över 100 procent jämfört med 2015, enligt statistik från Brå. Ledamoten satte själv fingret på problemet genom att väldigt tydligt visa den socialdemokratiska hållningen när det gäller bidragsbrott. Ledamoten skrev i sin interpellation att alla typer av fusk och korruption givetvis ska beivras. Detta följdes dock av ett ”men”.
Jag kan konstatera att Socialdemokraterna satt vid makten under åtta år. Om man nu tycker att det är så viktigt att beivra alla typer av fusk och korruption kunde man ju ha förväntats flytta fram positionerna och faktiskt göra någonting, men det gjorde man inte. Man tog inte tag i de här frågorna. Man tillsatte inte någon utredning, vilket den här regeringen nu har gjort. Man satte inte heller hårt mot hårt gällande att beivra välfärdskriminaliteten. Man gjorde det inte under den tid då man var i regeringsställning, och man tycker inte heller i dag att det är lika viktigt.
På tre år har fler åtgärder vidtagits för att stötta återgång till arbete och stävja bidragsbrott än under nästan ett decennium av socialdemokratiskt maktinnehav. Det är ju ändå Socialdemokraterna som är facit på detta område.
Anf. 36 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag säger som Ola Möller: Jag ställer konkreta frågor och får, tror jag, bjäbb tillbaka. Jag tycker att det är tråkigt. Jag tycker att det är en nivå som inte anstår en regering. Det är dock en förklaring till statsrådets och hennes chefs låga förtroendesiffror. Om man hela tiden pratar om att det är andras fel blir det man själv vill göra inte så trovärdigt.
Falska intyg, som statsrådet pratade om, är en sak. Det är välfärdsbrott och ska givetvis beivras, vilket jag har sagt och skrivit. Men att Försäkringskassan nu har en ny instruktion om att man ska polisanmäla felaktiga läkarintyg när läkarna inte har haft uppsåt är en helt annan sak.
Vi måste höja kompetensen hos de läkare som inte gör fel med uppsåt utan råkar göra fel. Det är där skon klämmer; det är ju detta vi måste göra någonting åt. Samtidigt ska välfärdsbrottslighet och korruption givetvis beivras – där är vi helt överens.
Felaktiga sjukskrivningar ger onödig inkomstförlust. Undermåliga sjukintyg gör att mängder av människor nekas sjukpenning trots att deras arbetsförmåga helt uppenbart är nedsatt. Det här är allvarligt.
Det är ingen lyx att ha läkare med tillräcklig kunskap. Det är ingen lyx att ha tillräckligt med specialister i arbetsmedicin. Det är en nödvändighet för att människor ska ha tilltro till ett av våra viktigaste försäkringssystem. Jag förväntar mig att regeringen gör det som behövs för detta.
Jag har ställt två konkreta frågor men har inte fått några svar. I stället får vi det här bjäbbet tillbaka. Jag betackar mig för det. Jag hoppas att det kommer svar i statsrådets sista inlägg.
Anf. 37 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Man kan kalla det bjäbb eller vad man vill. Det är kritik som riktas mot Socialdemokraterna och det man gjorde under den tid man hade regeringsmakten.
Det har inte saknats varningssignaler eller vetskap. Det har däremot funnits stor kunskap om att miljarder av våra gemensamma skattemedel har gått till bidragsbrott och organiserad brottslighet.
Det saknades faktiskt inte heller tid för Socialdemokraterna att åtgärda de stora brister som fanns. Man valde dock att inte göra det. Man valde att inte sätta hårt mot hårt. Man valde att inte prioritera arbetet mot arbetslivskriminalitet eller arbetet mot organiserad brottslighet. Det vi ser i dag är ett resultat av den handlingsförlamning som den socialdemokratiska regeringen uppvisade på dessa områden.
Så kan vi inte ha det, fru talman. Vi måste värna våra gemensamma skattemedel och sätta stopp för bidragsbrottsligheten. Det är precis vad den regering som jag företräder nu gör. Arbetet sker på många fronter. Jag har redogjort för det här i dag. Det gäller att se till att fler kan komma tillbaka till arbete och att ge rätt förutsättningar för att göra korrekta bedömningar. Det handlar också om att sätta hårt mot hårt gentemot dem som utnyttjar vårt välfärdssystem. Det är jag stolt över.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.