Reglering av fotbollsagenter och koppling till organiserad brottslighet
Interpellation 2024/25:704 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-06-01
- Överlämnad
- 2025-06-02
- Anmäld
- 2025-06-03
- Svarsdatum
- 2025-06-23
- Besvarad
- 2025-06-23
- Sista svarsdatum
- 2025-06-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svensk fotboll är en folkrörelse som engagerar hundratusentals människor – i städer och på landsbygd, på grusplaner och på stora arenor. Det är också en miljardindustri, där spelarövergångar, agentverksamhet och provisioner blivit en växande del av fotbollens ekonomi.
I flera europeiska länder har just agentverksamheten visat sig vara en arena där organiserad brottslighet fått fäste. Det handlar om alltifrån penningtvätt via spelarövergångar till kontroll över unga spelares framtid. I Italien har det statliga antimaffiaorganet Direzione Investigativa Antimafia fått mandat att granska fotbollens ekonomi, eftersom man anser att infiltration av organiserad brottslighet i idrotten är ett direkt hot mot samhällsstrukturen.
Samtidigt är agentverksamheten i Sverige i princip oreglerad. Det krävs inte någon nationell licens, och det finns inte någon särskild insyn eller någon tillsynsmyndighet med ansvar för att kontrollera aktörernas ekonomiska aktiviteter. Detta öppnar för risker som måste tas på allvar.
I möten med svenska klubbar och supporterorganisationer har detta upprepade gånger lyfts som ett problem. Det finns en oro för att fokus i läktarsäkerhetsdebatten ligger alltför mycket på publikrestriktioner – medan man lämnar den oreglerade agentmarknaden där kriminella nätverk kan agera ostört.
Regeringen har uttryckt att den vill bekämpa organiserad brottslighet. Då bör också pengaflödena till dessa aktörer granskas – oavsett om de går via restaurangverksamhet, byggentreprenörer eller spelarövergångar.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
- Avser ministern att initiera ett arbete med syfte att införa en nationell tillståndsplikt och tillsyn för idrottsagenter i Sverige?
- Anser ministern att agentverksamhet i Sverige bör omfattas av penningtvättslagen och/eller särskilt tillsynsansvar från Skatteverket eller annan myndighet?
- Är ministern beredd att låta fotbollens ekonomiska aktörer ingå i den bredare strategi mot organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet som regeringen driver?
- Har ministern och regeringen tagit intryck av hur länder som Italien inkluderat idrottens ekonomi i sin antimaffialagstiftning – och är ministern öppen för att Sverige gör motsvarande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:704
Webb-tv: Reglering av fotbollsagenter och koppling till organiserad brottslighet
Dokument från debatten
- Måndag den 23 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:136
- Protokoll 2024/25:136 Måndagen den 23 juniProtokoll 2024/25:136 Svar på interpellation 2024/25:704 om reglering av fotbollsagenter och koppling till organiserad brottslighet
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Lars Isacsson har frågat statsrådet Gunnar Strömmer om han avser att initiera ett arbete med syftet att införa en nationell tillståndsplikt och tillsyn för idrottsagenter i Sverige, om han anser att agentverksamhet i Sverige bör omfattas av penningtvättslagen och/eller särskilt tillsynsansvar från Skatteverket eller annan myndighet, om han är beredd att låta fotbollens ekonomiska aktörer ingå i den bredare strategi mot organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet som regeringen driver samt om han och regeringen har tagit intryck av hur andra länder, till exempel Italien, har inkluderat idrottens ekonomi i sin antimaffialagstiftning och om han är öppen för att i Sverige göra motsvarande.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Våldet, hoten, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin påverkar samhällets funktionssätt och människors trygghet och säkerhet. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi mot den organiserade brottsligheten. Den innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft och handlingskraft mot den organiserade brottsligheten.
Idrottsrörelsen bidrar till inkludering och gemenskap och kan i vissa sammanhang bidra till att färre ungdomar dras in i ett liv i kriminalitet. Samtidigt har Polismyndigheten gjort bedömningen att den organiserade brottsligheten tar mark inom idrotten, framför allt inom fotbollen. Regeringen har tillfört resurser för att stärka idrottens motståndskraft mot idrottsrelaterad brottslighet. Regeringen har också vidtagit flera åtgärder för att motverka matchfixning, däribland att möjliggöra ett utökat informationsutbyte mellan relevanta aktörer vid misstanke om matchfixning.
I EU:s penningtvättsregelverk ställs krav på att vissa aktörer ska vara grindvakter mot att olika samhällssektorer missbrukas av kriminella. Delar av idrottsrörelsen har på EU-nivå identifierats som utsatta för särskilda risker för penningtvätt, och från och med sommaren 2029 kommer professionella fotbollsklubbar och fotbollsagenter att omfattas av regelverket och stå under tillsyn. Inom Regeringskansliet bereds de anpassningar av svensk rätt som krävs. EU:s medlemsstater, däribland Italien, har alltså tillsammans tagit fram en gemensam reglering kring detta. Det är positivt. Det banar väg för en fotbollssektor fri från inflytande av kriminella.
Svenska Fotbollförbundet ställer redan i dag krav på fotbollsagenters verksamhet. Dessa krav har sin grund i internationella standarder.
Anf. 9 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet Niklas Wykman för svaret på den fråga som jag ställde till justitieministern!
Det finns knappt något samhällsområde som är skyddat mot organiserad brottslighet längre, och det senaste exemplet i en lång rad är svensk fotboll. Inom politiken och i polisväsendet pratar vi ofta om våld på läktarna, pyroteknik och mer repressiva åtgärder, men det vi nästan aldrig pratar om är vad som pågår bakom kulisserna och där de stora pengarna rör sig.
Agentverksamheten inom svensk fotboll är i dag i princip oreglerad. Samtidigt är det en miljardmarknad; bara under 2023 uppgick spelarförsäljningen inom allsvenskan och superettan till över 660 miljoner kronor. År 2022 rapporterades det att över 100 miljoner kronor gick till agenter. Efter det har Fotbollförbundet slutat att redovisa siffrorna, och i dag finns det ingen öppen statistik.
Samtidigt har allsvenskan nått historiska publiknivåer där publikrekord slås varje år. Man ser en stark ökning av kvinnor och barn på läktarna. Det här är inte en miljö som håller på att glida samhället ur händerna utan ett exempel på något som förenar människor i hela landet och något vi ska värna.
Vi har sett hur agentverksamheten utvecklas i andra delar av världen. I delar av Afrika och Sydamerika sker ren människohandel där unga spelare exporteras till Europa av oseriösa aktörer. I Europa har agenter kopplats till penningtvätt och matchfixning, och i Italien har man gett landets antimaffiaorgan mandat att granska fotbollens ekonomi eftersom det ses som ett direkt hot mot samhällsstrukturen.
Flera svenska klubbar och supportergrupper har lyft sin oro. De ser hur stora pengar hanteras utan insyn, hur unga spelare – pojkar och flickor – får oklara rådgivare, hur agenter försöker påverka klubbarna och hur det saknas verktyg för att agera när något verkar fel. Vi reglerar mäklare och välfärdsföretag, men vi reglerar inte agenter som hanterar 100 miljoner inom en enda sport.
Jag har verkligen inte alla lösningar, fru talman, men jag har lagt fram ett antal förslag och tagit del av ministerns svar. Jag noterar att statsrådet lyfter EU:s framtida regelverk, och det är bra. Men statsrådet säger ingenting om vad Sverige kan göra redan nu. Statsrådet svarar inte på frågan om penningtvättslagen, säger ingenting om tillståndsplikten och undviker frågan om ekonomisk tillsyn.
Jag vill därför avsluta med en rak fråga till statsrådet, fru talman. Delar han min bild att det finns kopplingar mellan agentverksamhet i svensk fotboll och grov organiserad brottslighet, eller misstänker han det starkt, så som flera klubbar och supporterorganisationer gör? Om svaret är ja vill jag förstå varför regeringen inte agerar mer offensivt redan nu.
Anf. 10 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jag vet inte om jag ska använda ordet ödmjuk, men om jag var Lars Isacsson och tillhörde Socialdemokraterna skulle jag vara försiktig med att uttrycka mig på det där sättet – lite nedlåtande och lite raljant – och undra varför ingenting har hänt. Det är ju ett enda stort frågetecken vad Socialdemokraterna gjorde under åtta år. Det är ett vakuum. Varför undertecknades inte Macolinkonventionen, alltså det internationella samarbete som finns? Sverige stod utanför; många skulle nog säga att det är helt otroligt.
Vi har fått ett enormt positivt bemötande från idrotten och från fotbollen, inte minst för att vi nu gör de här sakerna. Jag har något svårt att förstå det höga tonläget. Lars Isacsson kanske kan fylla i varför Sverige hade åtta så tomma år då man bara såg problemen växa på de här områdena. Sverige undertecknade inte ens de internationella konventioner som ska reglera åtgärder och samarbete på området. Det är faktiskt helt otroligt.
Precis som interpellanten påpekade pågår ett internationellt arbete. Det pågår också ett svenskt lagstiftningsarbete för att möta detta 2029. Jag är övertygad om att denna verksamhet till sin natur många gånger är gränsöverskridande och att detta därmed behöver lösas på en internationell arena. Man kan givetvis överväga enskilda åtgärder i Sverige, men det behövs en gemensam lösning för detta. Interpellanten är säkert medveten om att Fifa själva har försökt att ta tag i problemet genom att skapa standarder. Detta arbete är dock för tillfället pausat på grund av rättsliga bedömningar.
Fru talman! Man behöver aldrig utesluta att det går att göra saker och till exempel ha mer statlig kontroll och fler statliga register; det kan emellanåt vara befogat och en lösning på ett befintligt problem. Men när saker och ting till sin natur är så gränsöverskridande som detta är och berör internationella transaktioner är det rimligt att försöka nå och upprätthålla internationella överenskommelser. Det får ändå sägas vara huvudlinjen i det arbete som vi bedriver.
Anf. 11 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag upplevde inte att jag hade ett speciellt högt tonläge. Jag tyckte också att jag sa att jag verkligen inte har alla lösningar på detta stora problem. Jag upplevde heller inte att det var speciellt polemiskt.
Statsrådet undrade varför det inte hände någonting under de åtta år vi styrde. Jag är ledamot i justitieutskottet. Det är fortfarande så att sju av tio av de propositioner som lagts fram här kom från den socialdemokratiska regering som satt vid makten 2014–2022. Nu debatterar vi dock vad vi ska göra framöver.
Vi har ju verktyg som vi använder i andra samhällssektorer, från välfärden till finansmarknaden. Här, där det rör sig om unga människors livsöden och om mångmiljonbelopp, står staten dock bredvid och tittar på. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att den organiserade brottsligheten efter införandet av den nya förverkandelagstiftningen, som vi varit överens om och som är väldigt bra, aktivt söker nya marknader att tvätta pengar på. Marknader som är oreglerade eller saknar tillsyn är särskilt utsatta. Agentmarknaden i fotboll är ett tydligt exempel på just en sådan sårbar miljö.
Vi reglerar assistansbolag, även om vi skulle kunna göra mer. Vi granskar kontanthantering och ställer krav på fastighetsmäklare, men när det gäller fotbollsagenter nöjer vi oss med att hoppas att någon annan löser det längre fram. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt av nuvarande regering, som är inne på sitt fjärde år. Jag tycker heller inte att det var ansvarsfullt av tidigare regeringar.
Om man ser att det finns ett problem måste man agera, och det är fortfarande möjligt att göra rätt. Jag tror dock att man måste göra någonting nu och inte vänta in 2029.
Jag vill avsluta med nya frågor till statsrådet. Anser statsrådet verkligen att det är rimligt att vänta till 2029 på en europeisk reglering, och anser han att det är rimligt att Svenska Fotbollförbundet, som är en ideell organisation, ska bära ansvaret för reglering av en miljardmarknad med risk för organiserad brottslighet?
Anf. 12 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Det är alldeles uppenbart att mer borde ha gjorts tidigare när det gäller den organiserade brottsligheten både på det här området och på andra områden. Den har tillåtits äta sig djupt in i det svenska samhället. Idrotten är ett sådant exempel.
Jag har själv träffat bland annat Interpol med anledning av den här frågeställningen. Jag har besökt Interpols verksamhet i Singapore, där man tittar på hur matchövervakningen går till. Det här är ett mycket utstuderat sätt att utnyttja idrotten, men idrotten gör sig emellanåt också till en aktör för detta. Här finns problem både med den organiserade brottsligheten och, emellanåt, i idrotten själv.
Jag håller med om att det är svårt att förstå varför man under så lång tid satt på händerna gällande detta. EU-regler är på väg in; de börjar gälla 2029, och det är dem vi arbetar med att implementera. Eftersom man inte har gjort så mycket under lång tid är frågan vilka tillfälliga svenska regler vi skulle ha under den perioden. Hur skulle de komma till, och hur skulle de fungera med det befintliga regelverket? Det är ändå en rimlig bedömning – det är bra att dessa regler kommer på plats.
Om vi från svensk sida till exempel hade undertecknat Macolinkonventionen tidigare hade vi kanske varit i en lite starkare position och haft större inflytande. Jag vet inte om ledamoten har något svar på varför man inte gjorde det under åtta års tid. Det är ju ändå den konventionen som är den internationella hörnstenen i det här arbetet, och Sverige valde att inte underteckna den under lång tid.
Vi har ju tagit fram en proposition om matchfixning och gjort förändringar i spelförordningen. Framöver kommer heller inte politiska partier att kunna åtnjuta gräddfiler i detta. Det har vi gjort för att höja moralen på det här området. Vi har också ökat anslaget till Spelinspektionen. Spelinspektionen och Finansinspektionen har fått gemensamma uppdrag kring detta. Förändringar har gjorts när det gäller lagöverträdelser och arbetet mot brott som gäller spelfusk.
Vi har alltså staplat åtgärder på varandra på det här området. Ledamoten har säkert rätt i att den förra regeringen tog initiativ till delar av detta. Det är dock lite konstigt att man inte klarade av att göra allt det bra under de första sju åren, utan allt det var i stället tvunget att skölja över till det åttonde året och till den här regeringens första. Jag tror inte att det imponerar särskilt mycket på människor att man först det sjunde året av åtta lyckades leverera något. Vi hade sedan kraft och förmåga att genomföra saker på ett område där det dessförinnan inte hade hänt så mycket.
Jag är lite nyfiken på ledamotens inställning till det arbete som Fifa gjort för de internationella standarderna på detta område. Det är för mig svårt att se hur Sverige ensamt skulle kunna reglera en marknad som är mycket internationell till sin karaktär och som många gånger handlar om rekryteringar över landsgränser. Som jag ser det är det en EU-reglering eller en internationellt överenskommen självreglering som måste till för att det här systemet ska fungera. Jag tolkar ledamoten som att vi i grund och botten är överens om att det är så det måste gå till för att det ska bli effektivt.
Anf. 13 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och debatten.
Jag kan börja med att kommentera statsrådets fråga. Jag håller helt med om att det behövs en europeisk eller internationell reglering, men jag tror också att vi redan nu kan göra mer och göra det snabbare.
Jag vet inte hur givande det är att titta tillbaka på vilka som gjorde eller inte gjorde vad. Om Tidöregeringen skulle vinna valet 2026 och vänta med detta till 2029 skulle det innebära att Tidöregeringen inte gjort något under sju års styre, för att jämföra med hur det varit tidigare.
Allsvenskan i fotboll blomstrar med publikrekord, tryggare läktarkultur och växande engagemang från kvinnor, barn och familjer över hela landet. Det är en folkrörelse och någonting att vara stolt över.
Samtidigt växer något annat. Detta är en miljardmarknad med agenter, pengar utan insyn och kopplingar till grov organiserad brottslighet. Det är mot detta vi borde rikta krafttagen. Vi borde rikta betydligt mer av samhällets kraft mot den organiserade brottsligheten, som äter sig in i fotbollskroppen, än mot supportrar och pyroteknik. Vi borde slå hårt mot dem som utnyttjar systemets svagheter för att tvätta pengar, manipulera spelare, påverka klubbar och sko sig på andras drömmar.
Att regeringen väljer att luta sig mot en reglering som ligger fem år bort och låta ett ideellt förbund bära ansvaret duger inte. Det behöver införas en nationell tillståndsplikt, och det behövs insyn. Detta behöver också kopplas till strategin mot den organiserade brottsligheten, och det behövs en svensk antimaffialagstiftning. Man kan inte blunda längre utan måste gå på pengarna och försvara det som är bra och unikt med svensk fotboll.
Anf. 14 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Regeringen vill få EU-regler på plats. Det tar lite tid, men det är bra att reglerna mot penningtvätt breddas till att omfatta fler sektorer så att vi kan bekämpa brottlighet effektivare också inom idrotten. Det är något helt annat än att helt låta bli att skriva under en konvention, för det kan man när som helst bestämma själv att inte göra. Det är alltså två olika typer av beslut.
Jag anar en viss ånger hos Lars Isacsson över att man inte tog tag i detta, och om Lars Isacsson inte kan erkänna det kan han åtminstone säga att det är bra att regeringen har gjort detta och att en förutsättning för att Sverige ska kunna vara ett bra land på detta område är att vi undertecknar de internationella konventioner som finns. Annars verkar han lite missunnsam.
Det sägs att det inte görs något på detta område. Men vi har gjort mycket på spelsidan, inom omsorgsplikten och med informationsdelningen. Vi har också gett Riksidrottsförbundet nya verktyg. Vi har vidare ändrat i förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet för att bygga grundstadga i hur detta fungerar. Det handlar om kontroll och skuld hos Kronofogden, om möjlighet att behandla personuppgifter vid kontroll, om stärkta krav på hantering och prövning av ansökningar av exempelvis behöriga företrädare, om stärkta krav på beslut förenade med villkor som avslås, om anmälningsskyldighet för ändrade förhållanden och om att Riksidrottsförbundet kan kräva in revisorsrapporter. Det handlar också om krav på hantering av återbetalning av medel och om tvåårsgräns för bidrag upp till ett prisbasbelopp.
Det är helt enkelt felaktigt att beskriva regeringen som passiv. Vi har gjort många saker inom spellagen, omsorgsplikten med flera områden. Vi har dessutom undertecknat de internationella konventionerna. Vi har också ökat rättsväsendets resurser generellt, vilket gör att vi även här kan möta det som är olagligt med större kraft.
Jag uppskattar dock ledamotens engagemang i frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.