Uteblivna åtgärder efter flygplatsutredningen
Interpellation 2024/25:664 av Peter Hedberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-05-13
- Överlämnad
- 2025-05-14
- Anmäld
- 2025-05-15
- Sista svarsdatum
- 2025-06-04
- Svarsdatum
- 2025-08-26
- Besvarad
- 2025-08-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I februari 2023 presenterades departementspromemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian föreslår flera viktiga förändringar gällande vissa flygplatser som bedöms vara av särskild vikt för totalförsvaret, krisberedskapen och tillgängligheten i delar av landet där alternativa transportmöjligheter saknas.
Promemorian konstaterar att dagens system, där många regionala flygplatser är beroende av kommunala bidrag trots att de ofta fyller statliga funktioner, är både sårbart och ineffektivt. Ett statligt åtagande skulle kunna bidra till ett mer robust och rättvist flygplatssystem i hela landet.
Trots att promemorian nu har varit ute på remiss, och trots att många aktörer har uttryckt behovet av statligt ansvarstagande, har regeringen ännu inte lagt fram några konkreta förslag i frågan. Det är särskilt anmärkningsvärt i en tid då totalförsvaret stärks och då tillgänglighet till flyg är en förutsättning för både samhällsservice och näringsliv i stora delar av landet.
I Västernorrlands län väntar fortfarande Sundsvall/Timrå och Örnsköldsviks flygplatser på besked om framtiden, samtidigt som man dras med stora underskott trots det omfattande ansvar man tar för beredskap och även för statens behov. Nu florerar dessutom uppgifter om att regeringen tänker tillsätta ytterligare en flygplatsutredning i stället för att komma med konkreta besked.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Andreas Carlson:
- Avser statsrådet att lägga fram några förslag som bygger på slutsatserna i promemorian Ds 2023:3, och i så fall när?
- Avser regeringen att tillsätta en ny flygplatsutredning, och vilka aspekter ska den i så fall utreda?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:664
Webb-tv: Uteblivna åtgärder efter flygplatsutredningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 augusti 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:138
- Protokoll 2024/25:138 Tisdagen den 26 augustiProtokoll 2024/25:138 Svar på interpellation 2024/25:664 om uteblivna åtgärder efter flygplatsutredningen
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Peter Hedberg har frågat mig om jag avser att lägga fram några förslag som bygger på slutsatserna i promemorian Ds 2023:3 och i så fall när. Han har även frågat om regeringen avser att tillsätta en ny flygplatsutredning och vilka aspekter den i så fall ska utreda.
Låt mig inledningsvis understryka att luftfarten är en viktig del av transportsystemet. I Sverige, som har långa avstånd och många glest befolkade områden, är flyget viktigt för inrikes resor. Det har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.
Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffandet av flygskatten den 1 juli i år men också ett kapitaltillskott på drygt 1 miljard kronor för att täcka flygplatsernas kostnader för säkerhetskontroller. Syftet är att motverka avgiftshöjningar.
Som Peter Hedberg mycket riktigt påpekar redovisade en bokstavsutredare i februari 2023 den så kallade flygplatsutredningen i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – För tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3).
Regeringen har genomfört flera av de förslag som presenteras i utredningen. Till exempel tog regeringen initiativ till att öka det statliga bidraget till kommuner och regioner för driftsstöd till icke-statliga flygplatser. Regeringen beslutade även i december 2023 att tillsätta en Arlandasamordnare med uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för infrastrukturen och transportsystemet till och från Arlanda flygplats. Samordnaren redovisade sitt uppdrag i början av juni i år.
När det gäller flygplatsutredningens förslag om ett eventuellt utökat nationellt basutbud beslutade regeringen den 28 maj att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och utvärdera såväl statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser som det nationella basutbudet, men också att analysera frågeställningar kopplade till Bromma flygplats funktion. Utredaren ska bland annat utvärdera det nationella basutbudets syfte och funktion och lämna förslag på vilka flygplatser som staten framöver bör ansvara för, antingen i form av ett nationellt basutbud eller i annan form.
Utredaren ska även till exempel analysera förslagens ekonomiska och konkurrensmässiga konsekvenser för Swedavia AB men också bedöma förslagens påverkan på lokal och regional utveckling.
Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 september 2026.
Anf. 16 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Justitieministern valde i en tidigare debatt att citera en ångermanländsk centerpartist. Jag ska inte förhöra statsrådet Carlson på vad justitieministern sa. Däremot ska jag påminna statsrådet om att han själv faktiskt citerade en ångermanländsk centerpartist när vi debatterade denna fråga för ganska precis ett år sedan. Beskedet då var att regeringen inte ville dra detta i långbänk.
I den här interpellationen, som jag lämnade in före sommaren, har frågan ställts om regeringen tänker tillsätta en ny utredning eftersom det förekom sådana rykten i våras. Den frågan är överspelad; regeringen har tillsatt en ny utredning, och den ska vara klar nästa år, den 30 september. Jag är förvisso väldigt förhoppningsfull om att vi då är mitt uppe i ett regeringsskifte, men jag tycker inte att det är bra för vare sig Västernorrland eller övriga regionala flygplatser i Sverige att regeringen fortsätter att undvika att lägga fram konkreta förslag för att säkra flyglinjer, beredskap och tillgänglighet i hela landet.
Fru talman! De regionala flygplatserna fyller inte bara funktionen att transportera till exempel riksdagsledamöter till Stockholm utan även flera andra viktiga funktioner. I Västernorrland har vi, som ministern säkert känner till, tre flygplatser. De är alla avgörande för en god tillgänglighet till både Stockholm, Europa och världen.
Näringslivet och försvaret är beroende av välfungerande flyglinjer, i vårt fall inte minst eftersom vi fortfarande väntar på att statsministern ska komma till skott med det löfte han avgivit om att det ska finnas ett färdigt dubbelspår på Ostkustbanan 2035.
Gällande flyget har regeringen haft Peter Normans utredningsbetänkande på Regeringskansliet i två och ett halvt år. Beskedet har varit att flyginfrastrukturen ska hanteras sammanhållet. Men när den nya utredningen är klar i september nästa år kommer väldigt mycket mer tid att ha passerat än den tid som redan har gått. Jag tycker att detta är beklagligt, för regeringen hade ett antal förslag gällande Sundsvall Timrå flygplats och även Örnsköldsviks flygplats avseende reformerad finansiering av beredskap men också allmän trafikplikt, som man hade kunnat gå vidare med. Beskedet har varit att allt ska hanteras sammanhållet, och jag har fått klart för mig att väldigt många är besvikna på att det nu ska dra ut ytterligare på tiden eftersom de regionala flygplatserna går med väldigt stora underskott.
Fru talman! I Västernorrland har vi blivit vana vid att hantera att regeringen uppvisar ett ganska omfattande ointresse för vårt län. När regeringen skulle presentera sin strategi för nyindustrialisering i norra Sverige fanns inte vi i Västernorrland med. När vi socialdemokrater pressade regeringens företrädare om varför gick det inte att ens med de mest förstående oppositionsöron höra en logisk förklaring.
Vi har väldigt många investeringar i Västernorrland i storleksordningen hundratals miljarder kronor som redan har påbörjats eller som planeras, men den dåliga infrastrukturen vad gäller både tåg, vägar och flyg är ett bekymmer. Detta har naturligtvis påpekats gång på gång för många regeringar. Det är två och ett halvt år sedan man fick ett utredningsbetänkande, och man har lovat att besked ska komma – det är alldeles för passivt.
Fru talman! Jag hoppas på några klargörande besked från statsrådet i den här debatten, både för Sundsvall Timrå flygplats och för Örnsköldsviks flygplats. Men jag tror att det kanske också finns andra företrädare för regionala flygplatser som tittar på den här debatten och vill ha svar på vad som gäller långsiktigt. Detta är viktigt inte minst för försvar och transporter inom Kriminalvården men också för en fungerande sjukvård.
Jag vill inledningsvis fråga statsrådet om regeringen kommer att vidta några kortsiktiga åtgärder för att säkerställa regionala flygplatser som Örnsköldsvik och Sundsvall Timrå samt om regeringen tänker fatta några långsiktiga förslag om flyginfrastrukturen innan nästa utredning är klar.
Anf. 17 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Jag vet att statsrådet Andreas Carlson känner väl till Örnsköldsvik i Västernorrlands län och vilka utmaningar som finns när det gäller att ta sig till och från Örnsköldsvik.
Örnsköldsvik är en av landets mest exportintensiva kommuner. Vi har skogsindustrin, som är världsledande i att utveckla biobaserade produkter och driva klimatomställningen. Samtidigt har vi också ett starkt nav av svensk försvarsindustri, med BAE Hägglunds vars orderbok snart överstiger 150 miljarder – man levererar både till Försvarsmakten och till internationella samarbeten. Vi har RISE, som driver en arena för materialutveckling. Vi har Höga kusten med en av Sveriges starkast växande turistindustrier.
Detta är framgångar som stärker Västernorrland och hela Sveriges ekonomi. Gemensamt för alla är vikten av att kunna möta behovet av ökad produktionskapacitet och korta leveranstider och att klara den stora utmaningen med kompetensförsörjningen. Osäkerheten när det gäller ett robust transportsystem med alla trafikslag och när det gäller en flyglinje hämmar just denna utveckling.
Allt detta bygger på att Örnsköldsvik har fungerande nationella och internationella förbindelser. Om vi förlorar flyglinjen till Stockholm riskerar vi dramatiskt försämrad konkurrenskraft. Vår förmåga att bidra till AB Sverige försvagas, och vi förlorar möjligheten till arbetspendling med en bra arbetsmiljö.
Jag bor själv i Örnsköldsvik, och jag är helt beroende av denna flyglinje för att kunna ta mig till Stockholm och utöva mitt riksdagsarbete här. Med den nuvarande flyglinjen kan jag veckopendla till och från Örnsköldsvik och hit till riksdagen. Detta delar jag med många Örnsköldsviksbor som veckopendlar och också med tillresande besökare.
Ett verksamhetsstopp på Örnsköldsviks flygplats ger direkta effekter på samhällets beredskap. Det hämmar näringsutvecklingen, mobiliteten och vår säkerhet. Arlandautredningen har tydligt pekat på att regeringen bör besluta om att införa allmän trafikplikt för de samhällsviktiga inrikes flyglinjer där rimliga transportalternativ saknas, om den kommersiella flygtrafiken skulle upphöra eller kraftigt reduceras.
Fru talman! Jag vill mot bakgrund av detta fråga statsrådet Andreas Carlson: När ska regeringen långsiktigt säkerställa en flyglinje mellan Örnsköldsvik och Stockholm så att vår skogs- och försvarsindustri kan fortsätta att bidra till svensk export, till innovation och till nationell säkerhet?
Anf. 18 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för engagemanget för svensk luftfart och svenska transporter. Det här är helt avgörande för vår beredskap, för industrins konkurrenskraft och för att människor ska kunna resa till olika delar av landet.
Inga trafikslag ska ställas emot varandra. Det vi diskuterar i dag handlar om luftfarten. Peter Hedberg är inne på att det behöver göras förstärkningar av robustheten och tillförlitligheten även i andra delar av transportsystemet. Jag tänkte inte uppehålla mig så mycket kring detta i svaret nu även om det finns mycket att säga om det. Men vi gör rekordstora satsningar på underhåll av svenskt vägnät och svensk järnväg. Det är klart att det hade varit bättre om detta hade varit på plats långt tidigare. Många möter i dag problemen i sin vardag. Dem tar vi tag i. Detta är av högsta prioritet. Det innebär inte att vi inte också behöver förstärka luftfartens konkurrenskraft.
I debatten har två av de tre flygplatserna i Västernorrland nämnts. Det fanns ett förslag även om den tredje, Höga Kusten Airport – flygplatsutredningen föreslog att man inte längre skulle ha allmän trafikplikt på den flygplatsen. Där har regeringen gett besked: Vi går inte vidare med det förslaget. Det finns även andra förslag som skulle kunna ha negativa konsekvenser för luftfarten och flygtillgängligheten och som vi inte gått vidare med.
När det gäller de förslag som handlar om förändringar i basutbudet ska man komma ihåg att direktiven till flygplatsutredningen skrevs i en något annan tid – före Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina, innan den säkerhetspolitiska förändringen ägde rum och innan vi gick med i Nato. Vi har nu mer än fördubblat driftsstödet till de regionala flygplatserna. Då är det rimligt att se över ansvaret och rådigheten över det svenska flygplatssystemet.
Den utredning som nu är tillsatt ska se över statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser. De flygplatsutredningar som är gjorda kommer att vara viktiga underlag i det arbetet. Enligt det uppdrag som nu är beslutat ska Anders Flanking, som utsetts till utredare, se över, utreda och utvärdera det nationella basutbudet av flygplatser och deras funktion och syfte. Det handlar om ägande, finansiering och organisering av de svenska flygplatserna. Syftet är att skapa långsiktig hållbarhet, inte minst ekonomisk. Som ledamöterna tar upp är det många flygplatser som har det väldigt tufft ekonomiskt. Det är en följd av ett minskat inrikesresande med flyg som har påverkat inte bara de regionala flygplatsernas utan också Swedavias ekonomiska förutsättningar.
I praktiken handlar uppdraget till utredaren om vilket flygplatssystem staten ska ha ansvar för framöver och på vilket sätt. I utredningen kommer också Bromma flygplats roll och funktion i basutbudet att analyseras i ljuset av den sedan årsskiftet minskade linjetrafiken på Bromma.
Det finns mycket som behöver göras, fru talman. Peter Hedberg frågar om åtgärder på kort sikt. Då vill jag påminna om att vi har tagit bort flygskatten från den 1 juli i år. Jag vet att Socialdemokraterna accepterar borttagningen i sin budgetmotion. Men de partier som Socialdemokraterna avser att samarbeta med är inte av samma uppfattning. Miljöpartiet menar att det i stället behövs en fördubbling. Jag har tittat noga i budgetmotionen för Socialdemokraternas samarbetsparti Miljöpartiet. De vill, fru talman, sänka driftsbidraget för 2025 med 175 miljoner kronor. Det är viktigt att den samsyn som vi har här i kammaren just nu återspeglas i hela riksdagen för att vi ska ha möjlighet till goda transporter i hela landet.
Anf. 19 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Statsrådet talar om de partier som vi avser att samarbeta med. Jag har flera gånger påpekat för statsrådet att Socialdemokraterna i trafikutskottet mer än gärna skulle ta del av information och föra en dialog med regeringen om den här frågan. Men såvitt jag vet förekommer inte några sådana initiativ från regeringen.
Fru talman! Vad gäller Höga Kusten Airport har statsrådet redan intecknat beröm från min sida. Det skedde i den tidigare debatten, som vi hade i september 2024. Det berömmet står jag fast vid. Men jag tycker att vi även kan uppehålla oss vid en annan del i den debatten. Statsrådet pekade på en ganska viktig sak gällande de regionala flygplatserna, nämligen resepolicyer som inte riktigt överensstämde med retoriken från företag och ägare. Nu har faktiskt många av dem rört på sig och agerat för att säkerställa de egna flygplatsernas fortlevnad, fru talman.
Det har däremot regeringen inte gjort. Man har inte rört på sig över huvud taget i de stora, långsiktiga frågorna. Medan kommuner och företag har anpassat sig till verkligheten och insett att vi måste kombinera bibehållen flyginfrastruktur med utveckling av hållbara bränslen och så vidare för klimatets skull sitter regeringen och gör nästan ingenting. Flygskatten är en sak, driftsbidraget en annan. Men i de stora, långsiktiga frågorna kring struktur, ägande, ersättning för beredskap och liknande händer ingenting. Det är jätteviktiga frågor.
Jag förstår att statsrådet tycker att det finns olika aspekter som behöver utredas vidare, men det kan ju inte innebära att man inte kan gå vidare med vissa delar. Uppenbarligen stämmer inte det som statsrådet och regeringen tidigare har sagt: att man ska behandla allting sammanhållet. Det har bevisats just genom besluten om Höga Kusten Airport men också Ronneby; man valde att bryta ut vissa delar. Då tycker jag att man bör kunna göra det även gällande till exempel beredskaps- och ersättningsfrågan.
Fru talman! Då det gäller Örnsköldsvik och Sundsvall Timrå vill man inte bara bibehålla flygplatserna utan också utveckla dem för näringslivet, försvaret, beredskapen och medborgarna. Som vi har varit inne på några gånger har ledande politiker signalerat att det finns en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Man kan inte drifta de här flygplatserna hur länge som helst utan att få vettig ekonomisk ersättning från staten. Till syvende och sist måste kommunpolitiker ställa det mot viktiga insatser på välfärdsområdet och för skolan.
Passiviteten skulle naturligtvis kunna leda till att en del flygplatser stänger, vilket vore förödande. Jag tror att en del av regeringens myndigheter då skulle ställa en del olika frågor, till exempel: Jaha, var ska nu brandflygen landa? Hur ska vi klara Kriminalvårdens transporter? Och inte minst: Vad ska vi göra av ambulansflygen? De är jätteviktiga för att transportera inte bara patienter utan också personal som kan behövas i olika delar av landet.
Som vi alla vet har statsrådets parti och dess ledare visat ett väldigt stort intresse för statlig sjukvård. Men de har faktiskt även i detalj gått in och recenserat sjukvårdens struktur i Västernorrland. Därför, fru talman, skulle jag vilja fråga statsrådet om regeringen kommer att vidta åtgärder för att säkerställa en god flyginfrastruktur i Västernorrland fokuserat på god beredskap och bibehållen sjukvård vad gäller ambulansflygen.
Anf. 20 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Tyvärr får jag inga svar av statsrådet på frågan om han avser att vidta några kortsiktiga åtgärder för att trygga finansieringen av regionala flygplatser och säkra tillgången i norra Sverige innan utredningen är klar. Osäkerheten kring en flyglinje hämmar utvecklingen för skogsindustrin, för BAE och för turistindustrin. Alla väntar på besked från statsrådet. Är det rimligt att Örnsköldsvik riskerar att sakna en flyglinje för att regeringen skjuter på nödvändiga beslut?
Jag vet att Örnsköldsviks kommun med Örnsköldsvik Airport vill fortsätta att utveckla flygplatserbjudandet samhällsnyttigt. Men tiden riskerar att rinna iväg. En säkrad och långsiktig delad finansiering ger förutsättningar att behålla och utveckla verksamheten och flygplatsområdet på ett sätt som möter nuvarande och framtida behov. Men för att kunna göra det krävs ett besked från statsrådet.
Fru talman! Avser statsrådet att lägga fram några förslag som bygger på slutsatserna i utredningen Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet, såsom att staten bör kunna upphandla flyglinjer till viktiga orter i norra Sverige och höja driftsstödet till 75 procent, och i så fall när? Avser statsrådet att följa Arlandasamordningens rekommendation att införa allmän trafikplikt för samhällsviktiga linjer där transportalternativ saknas? Kommer regeringen att inkludera fler orter i norra Sverige?
Anf. 21 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Regeringen har vidtagit flera åtgärder. Vi har mer än fördubblat driftsstödet till de regionala flygplatserna. Vi tog bort en skatt som den socialdemokratiska regeringen införde, nämligen flygskatten, som har slagit hårt både mot inrikestrafiken och mot luftfartens konkurrenskraft. Att vi i dag är i en situation där inrikestrafiken har det väldigt tufft är inte en slump, fru talman, utan en konsekvens av att man gjort för lite under lång tid och till och med motarbetat flyget.
Därför är det positivt – som Peter Hedberg nämner – att det nu börjar levereras resepolicyer runt om i landet. Det förhindrar att en kommun eller region med ena handen knackar på hos Regeringskansliet och ber om mer driftsstöd samtidigt som man med den andra handen avråder från eller till och med förbjuder sin personal att flyga från den flygplats som man i många avseenden lyfter fram som viktig för sjukvården, för beredskapen, för tillgängligheten och för näringslivets behov.
Jag skulle vilja säga att det krävs fler förändringar innan vi får en helt neutral och balanserad syn på detta i de olika resepolicyerna, men jag har också noterat den ändrade inriktningen.
Fru talman! Peter Hedberg frågar mig varför vi inte kan bryta ut andra delar, men vi har ju brutit ut exempelvis förslaget om att stärka driftsbidraget. När det gäller detta såg vi att mer behöver göras och att stödet behöver förstärkas. Jag utesluter förstås inte att det kan komma att behövas ytterligare tillskott under tiden som vi arbetar med att se över och analysera systemet av flygplatser i sin helhet.
Det är just detta jag menar när det handlar om att rycka ut olika flygplatser och säga att vissa ska ingå i basutbudet och vissa inte, om man inte har gjort en ny analys utifrån det nya säkerhetspolitiska läget. I detta läge ser allt fler, utöver oss som diskuterar här i dag, fru talman, värdet av robust flygtrafik och luftfart i Sverige.
Jag har mycket god kontakt med flera av de flygplatser som har det väldigt tufft just nu. Även Sveriges regionala flygplatser beskriver situationen som tuff, och med tanke på luftfartens viktiga roll för totalförsvaret och för ambulansflyg och brandflyg ska den också ses som allvarlig.
Den ersättning som i dag finns att få för att vara beredskapsflygplats täcker knappt de kostnader som flygplatsen har. Det är förstås någonting vi ser som bekymmersamt och som vi nu också analyserar. Jag kan förstås inte föregripa budgetprocessen, och det tror jag att riksdagsledamöterna i denna kammare förstår. Ledamöterna behöver dock inte tvivla på regeringens engagemang för att stärka svensk luftfart som en viktig del i ett transportsystem i Sverige som man kan lita på.
Detta blir nästan ironiskt med tanke på att man tillhör ett parti som införde flygskatten, som försökte lägga ned Bromma flygplats och som lade en hämsko över Arlandas utveckling. Man har också samarbetspartier som Miljöpartiet, som inte bara vill sätta in flygskatt igen utan dubbla flygskatten. Det handlar också om att sänka driftsbidraget för regionala flygplatser.
Ni kan ju samarbeta med regeringen också – det skulle vi gärna vilja kring att avskaffa flygskatt och stärka luftfarten. Peter Hedberg står i inledningen av den här debatten och säger att han hoppas att det blir ett regeringsskifte. Då tycker jag att man är svaret skyldig: Hur kommer det att bli med ett regeringsskifte? Kommer ledamöterna att stoppa ett återinförande av flygskatt?
En mycket fundamental neddragning av driftsstödet rimmar inte riktigt med den debatt vi har. Vi kan lita på regeringen. Vi kommer att fortsätta stötta svenskt flyg, eftersom det är en viktig del av det svenska totalförsvaret.
Anf. 22 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Nu får man ju möjligheten att bli lite polemisk de sista två minuterna.
För det första: Vad gäller sprickor i regeringsunderlag har väl de senaste veckorna visat att den här regeringen kanske inte ska prata så mycket om sådana just nu. Jag förväntar mig inte att statsrådet ska föregripa budgetprocessen, men jag höjer insatsen lite och säger att jag inte tänker föregripa eventuella regeringsförhandlingar hösten 2026.
Jag tror att nästan ingen skulle beteckna mig som optimist. Jag är däremot en pragmatisk realist. Jag hör att statsrådet säger att han inte utesluter ett antal andra åtgärder utöver dem som regeringen stoltserar med att ha vidtagit.
Jag väljer då att ta fasta på detta och när det gäller beredskapsfrågorna säga att i stället för att vi ska tjafsa om flygskattens historik eller om vilken del av vårt regeringsunderlag som tycker vad tycker jag att statsrådet skulle kunna sträcka ut en hand till Socialdemokraterna att diskutera beredskapsfrågorna – detta gäller både ambulansflyget, kriminalvården och totalförsvaret i övrigt – för att vi ska kunna få ett robust system vad gäller luftfarten. De här frågorna är för viktiga för att vi ska tappa bort dem i partipolitiska käbblerier.
Vi från Västernorrland får väldigt mycket till oss från näringslivet och försvaret. De vill att vi ska lyfta upp detta, och det är därför vi gör det. Statsrådet är mer än välkommen till Västernorrland för att besöka kommuner, regioner, länsstyrelsen och flygplatser för att ta del av den verksamhet de har där. Han kanske inte vill ha med en socialdemokrat, men om han nu skulle vilja det lovar jag att jag sträcker upp handen och är villig att ställa upp.
Anf. 23 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för detta. Det är förstås väldigt angeläget att ha en framdrift i frågorna för att stärka svensk robusthet vad gäller flygplatserna och flygtrafiken.
Anledningen till att jag tar upp de skillnader som finns i denna fråga handlar inte om partipolitisk polemik. Det handlar om anledningen till att vi är i den situation vi i dag är i, med en inrikestrafik som har det väldigt tufft. Detta har inte minst en orsak i den politik som har förts inom flyg- och flygplatsområdet.
När man diskuterar detta är det väldigt viktigt att man ser klarsynt på situationen. Jag välkomnar därför Peter Hedbergs och Anna-Belle Strömbergs engagemang i frågan. Detta är för viktigt för att bli pamflettpolitik. Det handlar förstås om beredskap och tillgänglighet, men det handlar också om att Sverige med den innovationskraft och förmåga vi har kan vara med och ställa om flyget till att bli mer hållbart.
När det gäller detta har regeringen utsett en utredare som nu arbetar med hållbara bränslen för både luftfart och sjöfart, för att stärka inhemsk produktion. Det kan bli en möjlighet för jobb- och tillväxtskapande i vårt land, där det både stärker svensk konkurrenskraft och påskyndar omställningen av flyget och sjöfarten.
Jag tror att vi har ett gemensamt intresse och engagemang gällande detta. Vi kommer att arbeta vidare för att stärka beredskapen för att inte slarva med flygplatsinfrastrukturen. Det är därför vi nu har gett Anders Flanking detta viktiga uppdrag. Vi kommer förstås fortsatt att noga följa situationen för de regionala flygplatserna. Vi utesluter som sagt inte olika åtgärder under utredningens gång för att stärka robustheten. Samtidigt tror jag att det är viktigt att göra detta i ett sammanhang där vi har flera underlag på bordet.
Jag vill tacka ledamoten för den här diskussionen. Tack för engagemanget!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.