Samhällsmålet i älgförvaltningen
Interpellation 2024/25:620 av Isak From (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-18
- Överlämnad
- 2025-04-22
- Anmäld
- 2025-04-23
- Sista svarsdatum
- 2025-05-06
- Svarsdatum
- 2025-05-22
- Besvarad
- 2025-05-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Regeringen och landsbygdsministern har tillsatt en jaktlagsutredning, som nu har lämnat ett delbetänkande. Syftet med utredningen är enligt Tidöregeringen att skapa en modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och för viltvård som är enkel att tillämpa.
Delbetänkandet som nu har överlämnats kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete kring jakt och viltvård, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett uttalande.
Tidöregeringen menar att en moderniserad jaktlagstiftning behövs för att bättre harmoniera med EU-rättsliga regler för att långsiktigt underlätta för svensk jakt- och viltförvaltning. Bland förslagen i delbetänkandet återfinns också en ny, mer liberaliserad skyddsjaktslagstiftning. Förslaget är att det ska räcka med mindre skador för att kunna skyddsjaga klövvilt.
Bland förändringsförslagen återfinns bland annat flerartsförvaltning av klövvilt.
Något konkret förslag presenteras inte, men utredaren Mats Wiberg har skapat ett hypotetiskt förslag för att kunna se om detta kräver författningsstöd.
Utredarens slutsats är att detta inte krävs. När man ser på förslagen i utredningen syns det som om det viktigaste är att minska viltstammarna och göra det lättare att skjuta klövvilt under tider då det annars inte är möjligt.
En av de stora jaktfrågorna i Sverige är kopplad till älgförvaltningen och hur tolkningen av det samhällsmål som siffersatts och fastställts av ansvariga myndigheter används.
Alla tjänar på att jägare och markägare samarbetar, men på sina håll knakar samarbetet betänkligt. Orsaken är ofta att det siffersatta målet på 5 procents betskador används av delar av markägarsidan som skäl för att öka avskjutningen.
Det har bland annat resulterat i att markägarsidan oftast drivit av storskogsbruket och nu i högre grad än tidigare nyttjar utslagsrösten i förvaltningen för att möjliggöra en ibland enligt jägarkåren skadligt hög avskjutning.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Avser ministern och regeringen att i beredningen av jaktlagstiftningen lägga fram förslag som förtydligar samhällsmålet i älgförvaltningen så att det blir tydligare vad som är politikens mål med älgförvaltningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:620
Webb-tv: Samhällsmålet i älgförvaltningen
Dokument från debatten
- Torsdag den 22 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:121
- Protokoll 2024/25:121 Torsdagen den 22 majProtokoll 2024/25:121 Svar på interpellation 2024/25:620 om samhällsmålet i älgförvaltningen
Protokoll från debatten
Anf. 134 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Isak From har frågat mig om jag och regeringen avser att i beredningen av jaktlagstiftningen lägga fram förslag som förtydligar samhällsmålet i älgförvaltningen så att det blir tydligare vad som är politikens mål med älgförvaltningen.
I början av 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en moderniserad jaktlagstiftning. Syftet med utredningen är att skapa en modern jaktlagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som är enkel att tillämpa. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att förlänga utredningstiden till den 31 december 2025, samtidigt som ett delbetänkande skulle lämnas senast den 7 april 2025.
Enligt uppdraget skulle Jaktlagstiftningsutredningen i delbetänkandet bland annat analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall överlämna förslag till lösning. Utredningen överlämnade delbetänkandet Vissa förändringar av jaktlagstiftningen (SOU 2025:32) den 2 april. Utredningen gjorde bedömningen att något ytterligare författningsstöd inte behövs, men att förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer kan förtydligas samt att regeringsuppdrag kan underlätta länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets deltagande i en försöksverksamhet.
Ett ytterligare uppdrag som redovisades i delbetänkandet var att förbättra genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Där har utredningen lämnat ett förslag om en ny bestämmelse som förenklar möjligheterna till skyddsjakt på däggdjur som varken omfattas av art- och habitatdirektivet, Bernkonventionen eller motsvarande nationellt skydd. Klövviltet är några av de arter som kommer att omfattas av den nya bestämmelsen.
Att ta fram ett samhällsmål för älgförvaltningen omfattas dock inte av utredningens uppdrag.
Jaktlagstiftningsutredningens delbetänkande kommer att remitteras och beredas av Regeringskansliet. Jag varken vill eller kan föregå den processen genom att i dag ange vilka förslag regeringen därefter kommer att lägga fram.
Anf. 135 Isak From (S)
Herr talman och landsbygdsministern! Nu ska vi prata om något viktigt: den svenska nationalsymbolen älgen.
Älgen berör. Den stora älgvandringen på SVT har laddats ned och streamats av miljontals människor över hela världen. Älgen fascinerar oss. Sedan 8 000 år har älgen varit livsavgörande för människors överlevnad. Och älgen är den mest avbildade arten på alla hällristningar i hela Skandinavien. Fångstgropar kan fortfarande återfinnas på samma platser som i dag hyser älg, ibland också på platser som uppvisar betesskador.
Herr talman! Jag har ställt den här interpellationen utifrån att det uppfattas som att det inte är älgen som är det viktiga i älgförvaltningen utan att andra frågor är viktigare. I dag är det älgförvaltnings- och älgskötselområdena som bereder och beslutar om älgtilldelningen. Markägarsidan har utslagsröst i den förvaltningen. Och vid allt fler tillfällen uppkommer oenigheter, framför allt kopplat till inventeringar och vilka betesskador som egentligen har uppstått och vilka skador som beror på älgen.
När man inte kommer överens och inte litar på varandra kommer frågan tillbaka till politiken. Vad vill politiken med den svenska älgstammen? Vad är samhällsmålet?
Jag tycker att det är rimligt att ställa denna interpellationen eftersom regeringen nu bereder en ny jaktlagstiftning. Man bereder också och avser att lägga fram ett förslag om en ny jaktmyndighet. Då kan man kanske adressera en av de allra viktigaste frågorna som den svenska jägarkåren lyfter fram: Vad är samhällsmålet för älgförvaltningen? Och var är älgen i det målet? Är det bara andra faktorer som är viktiga? Är det bara trafiken, betesskadorna och andra faktorer som är viktiga, eller har älgen ett egenvärde?
I den föregående debatten här i kammaren lyfte statsrådet Johan Pehrson upp totalförsvaret. Älgen är ju en viktig resurs. Det är många som har älgkött i sina frysboxar. Älgkött är en delikatess. Älgen innebär en möjlighet att ställa mat på bordet och ger åtskilliga, tusentals, portioner mat varje år. Det tycker jag saknas i debatten.
Var är den resursen? Kan man lyfta upp den resursen? Är det något som statsrådet är villig att titta på i sin beredning av den nya jaktlagstiftningen?
Anf. 136 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Jag är helt säker på att Isak From vet att jag i det här läget, när utredningsbetänkandet precis har skickats ut på remiss – det skickades ut nu i veckan – inte kan kommentera förslaget i detalj eller hur vi kommer att landa i olika delar. Isak From får stå ut med att jag kanske inte är så precis som jag förstår att ledamoten vill att jag ska vara i debatten här i dag. Men det hör till spelets regler.
Det jag kan säga är att regeringens syfte med utredningen är att skapa en modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som också ska vara enkel att tillämpa.
Avgörande för att vi ska kunna ha en älgstam av hög kvalitet är att vi har foderresurser som motsvarar betestrycket. Det säger sig självt. Jag vet att många skogsägare vill skapa mer bete för älg och annat klövvilt. Det vi måste ha i minnet är att en anpassning av skogsbruket för att skapa mer foderresurser ofta tar tid. Exempelvis viltanpassad röjning och skötsel av brynmiljöer är åtgärder som kan göra skillnad förhållandevis snabbt.
Utöver betet måste älgförvaltningen ta hänsyn även till andra viktiga allmänna intressen. Det kan vara rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruket, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.
Myndigheter, organisationer, markägare och jägare ska tillsammans skapa en uthållig älgförvaltning. Regeringen anser att älgstammen ska vara livskraftig och av hög kvalitet, men samtidigt måste skadorna för skogsbruket vara hanterbara. Det totala vilttrycket liksom tillgången på föda måste tas med i beräkningen vid analyser av skador på vår skog.
Anf. 137 Isak From (S)
Herr talman! Den granskningsserie som ligger ute på Svensk Jakts hemsida och som har publicerats i sju eller åtta delar visar tydligt att politiken har fastslagit ett mål. Det antogs och fattades beslut om här i kammaren 2010, under alliansregeringens tid. Grunden för det var till stora delar en socialdemokratisk utredning, som Göran Perssons regering satte igång 2005. Socialdemokraterna var det enda partiet som hade reservationer i det betänkandet. Jag kommer till det senare.
Svensk Jakts granskning visar att de som faktiskt jobbar med och nu har satt ett siffersatt mål för älgförvaltningen är Skogsstyrelsen, som i stora delar har antagit storskogsbrukets siffror över vad älgskadorna åsamkar samhället. Det är rimligt att man kan granska det. Men när man begär ut handlingarna får man dem inte; då blir de sekretessbelagda. Det är klart att det skapar ytterligare misstro.
Hur ska vi komma överens om vi inte litar på varandra? Här har bägge parter, både jägarsidan och markägarsidan, ett ansvar.
Det är därför frågorna nu kommer till politiken. Vad vill vi? Vad är samhällsmålet? Var är älgen? Det handlar inte bara om skogen eller några andra delar.
I statsrådets svar lyfts det fram att viltförvaltningsdelegationernas uppdrag kan behöva förtydligas. Jag delar den bedömningen. Det är välkommet. Viltförvaltningsdelegationerna, med alla berörda parter, gör ett jobb, men när det ska realiseras i älgförvaltnings- och skötselområdena tas det inte vidare. Då är det bara storskogsbrukets siffror som är underlag. Då känner de som jobbar i viltförvaltningsdelegationerna: Varför ska vi lägga ned ett arbete i den här verksamheten om vi inte blir lyssnade på?
Jag tycker att det är rimligt med ett förtydligande av deras uppdrag. Det är särskilt viktigt om vi nu ska få till ett försök med flerartsförvaltning, vilket jag välkomnar. Om vi ska förvalta klövviltet gemensamt kommer det att innebära att andra skador kan uppkomma. Vi har sett till exempel i försöksområden i Västerbotten att kronhjort tenderar att trycka ut älgen. Då kan man få större skador på mindre områden, eftersom de två arterna inte riktigt trivs tillsammans. Det finns alltså absolut skäl att titta på det här.
Vi kan konstatera att frågorna kvarstår. En annan fråga som fortfarande kvarstår och som vi har motionerat om år efter år är att samhället borde ha en starkare röst i älgförvaltningssystemet. Vi tycker att det borde vara en oberoende ordförande som tillsätts av samhället – det kan vara länsstyrelsen eller viltförvaltningsdelegationen – så att man får en tydligare styrning mot samhällets mål. Vi tror att det skulle öka acceptansen för förvaltningen.
Jag kommer att återkomma och ställa frågan om regeringen är villig att titta på det här efter att remissinstanserna har svarat. Om regeringen nu skickar ut utredningen på remiss kommer ju remissvaren att vara viktiga.
Anf. 138 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Jag konstaterar, precis som jag gjorde i mitt tidigare inlägg, att detta har skickats ut på remiss. När det kommer tillbaka kommer beredningen att fortsätta. Jag utesluter ingenting i det här läget.
Jag kan också konstatera att jag sedan jag tillträdde som landsbygdsminister har hållit ett flertal möten med berörda aktörer inom älg- och klövviltsförvaltningen. Mitt budskap har varit att det är bättre att parterna, alltså markägarintressen och jägarintressen, tillsammans enas om hur man vill att klövviltsförvaltningen ska fungera än att politiken bestämmer över parternas huvuden.
LRF, Sveaskog och Svenska Jägareförbundet kom in med en gemensam skrivelse den 6 maj, enligt överenskommelse vid ett tidigare möte med mig. Parterna ser värdet av ett respektfullt samtalsklimat – det har inte alltid varit fallet – mellan markägare, lantbrukare och jägare med en gemensam målbild, det vill säga en klövviltsstam av hög kvalitet och minskade skador i skog och lantbruk.
Jag noterar även att parterna är överens om att älgförvaltningssystemet ska kvarstå men att det finns möjligheter till förbättring och utveckling. Vi kommer nu att analysera det här innehållet och se om det är något regeringen behöver göra med anledning av parternas förslag för att vi ska komma vidare med det.
Jag vill också poängtera att det inte finns något nationellt uppsatt mål avseende viltskador på skog. Varken regeringen eller riksdagen har satt upp ett sådant. Skogsstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för skog, och Naturvårdsverket är sektorsansvarig myndighet för jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen. Enligt myndighetsförordningen ska myndigheter samarbeta för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet.
Regeringens utgångspunkt är att den operativa viltförvaltningen ska vara decentraliserad. Beslut ska fattas på lokal och regional nivå utifrån de förutsättningar som råder där.
Anf. 139 Isak From (S)
Herr talman! Nu är det här inte en skogsdebatt, men ur vår synvinkel ska skog självklart brukas. Den ska brukas långsiktigt hållbart. Skogen ger stor avkastning, bygger välstånd och skapar jobb i hela landet. Det ska inte råda någon tvekan om det.
Vi har sett hur den skogspolitik som har gällt kanske inte har skapat de bästa förutsättningarna för att klara de klimatförändringssituationer som uppkommer, såsom storm, svampangrepp, insektsangrepp, råttor som äter upp plantorna och så vidare. I många delar av det här blir älgen den skyldiga.
Jag tycker att vi ska adressera skogsskadorna i skogspolitiken och att älgen förtjänar ett eget mål där den får en egen nytta. Det finns särskilda skäl att säkerställa att den älgstam vi har förvaltas långsiktigt hållbart. Ge resurser! Skapa möjlighet till social samvaro, kött i frysboxen och läckerheter. Det finns starka skäl att ge älgen det utrymmet.
Det finns ytterligare ett skäl till att vi behöver titta på det här, och det är acceptansen för jakten. Sverige har kanske den högsta acceptansen bland befolkningen för jakt. Då är etiken – hur man jagar, i vilken omfattning och när man jagar – otroligt viktig. Om vi ska jaga älg och klövvilt på alla tider, det vill säga under alla dygnets timmar, året runt – älgkor i djupsnö och så vidare – sjunker den acceptansen. Det kan vi se. Det är skadligt för älgen, och det är skadligt för acceptansen för jakten.
Anf. 140 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Det är som sagt min och regeringens utgångspunkt att den operativa viltförvaltningen så långt som möjligt ska vara decentraliserad. Älgförvaltningen ska vara lokal och regional.
Viltskador på skog bestäms både av hur mycket foder det finns och av hur mycket vilt det finns. För att minska skadorna effektivast behövs en aktiv förvaltning både av fodret och av viltstammarna. Det räcker inte med ett fokus på hur många älgar det finns. Jag vill att älgförvaltningen ska skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och där hänsyn tas till andra viktiga allmänintressen.
När det gäller Jaktlagstiftningsutredningens förslag i delbetänkandet är det som sagt för tidigt för mig att säga exakt vad vi kommer att gå vidare med. Nu bereder vi det och välkomnar remissinstansernas synpunkter. Jag kommer även att fortsätta följa myndigheternas och forskningens arbete och inte minst det samtal som jag har initierat mellan de olika intressena. Jag hoppas som sagt att intressenterna själva ska kunna komma överens och att vi kan få till en riktning framåt som är hållbar också över tid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.