Sveriges klimatmål
Interpellation 2024/25:618 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-16
- Överlämnad
- 2025-04-16
- Anmäld
- 2025-04-22
- Sista svarsdatum
- 2025-05-06
- Svarsdatum
- 2025-05-12
- Besvarad
- 2025-05-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Nyligen presenterade Naturvårdsverket sitt årliga underlag till regeringens klimatredovisning. Enligt Naturvårdsverket ser Sverige inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. Klimatpolitiska rådet har visat på samma sak.
Det långsiktiga klimatmålet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det målet nås inte med nuvarande upplägg.
I svar på fråga 2024/25:532 Styrmedel för att nå Sveriges klimatmål för 2030 och 2040 skriver klimatministern om ESR-åtagandet för 2030: ”Regeringen följer utvecklingen noga och om det visar sig att det finns behov av ytterligare åtgärder för att uppnå målen så är detta självklart något vi kommer behöva hantera.”
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Anser statsrådet att det med anledning av Naturvårdsverkets bedömning – att Sverige inte ser ut att nå några av klimatmålen – finns behov av ytterligare klimatpolitiska åtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:618
Webb-tv: Sveriges klimatmål
Dokument från debatten
- Måndag den 12 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:113
- Protokoll 2024/25:113 Måndagen den 12 majProtokoll 2024/25:113 Svar på interpellation 2024/25:618 om Sveriges klimatmål
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Jytte Guteland har frågat mig om jag anser att det med anledning av Naturvårdsverkets bedömning – att Sverige inte ser ut att klara några av klimatmålen – finns behov av ytterligare klimatpolitiska åtgärder.
Låt mig inleda med att regeringen är fast besluten att Sverige ska nå sitt ESR-åtagande och nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet. Regeringen har också gett Miljömålsberedningen i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden i EU.
Grunden för regeringens klimatpolitik är att skapa bästa möjliga förutsättningar för hushållens och företagens klimatomställning. För att göra det krävs långsiktiga insatser och investeringar, till exempel i infrastruktur och fossilfri energi.
Naturvårdsverket har redovisat sitt underlag till regeringens klimatredovisning. Underlaget innehåller bland annat uppdaterade scenarier för Sveriges utsläpp och analyser av uppfyllelsen av Sveriges klimatmål. Naturvårdsverket bedömer att regeringens politik under det senaste året har bidragit till att minska utsläppen med 0,5 till 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom ESR-sektorn år 2030, framför allt genom förslaget om att höja reduktionsplikten. Nu ser vi att utsläppsprognosen från Naturvårdsverket fortsatt ligger i stort sett i linje med ESR-åtagandet exklusive LULUCF.
Fru ålderspresident! I Naturvårdsverkets underlag framför myndigheten också att mer krävs för att nå våra klimatmål, och det är ett arbete som vi är mitt uppe i just nu.
Bara för några veckor sedan presenterade regeringen sitt förslag till vårändringsbudget. Där kunde jag presentera nya satsningar för att stärka Sveriges klimatomställning. Exempelvis höjer vi Klimatklivets bemyndigande från 4,6 miljarder till 6,5 miljarder kronor, ett beslut som möjliggör nya satsningar på klimatåtgärder i hela Sverige. Vi kommer också att höja skrotningspremien, från 10 000 kronor till 25 000 kronor, för att påskynda elektrifieringen av fordonsflottan.
Naturvårdsverkets underlag visar att utsläppen framöver väntas minska. Som klimat- och miljöminister är jag stolt över att klimatpolitiken börjar visa resultat, samtidigt som arbetet för att nå våra klimatmål fortsätter. Det är ett arbete som kommer att kräva ytterligare åtgärder.
Anf. 16 Jytte Guteland (S)
Fru ålderspresident! Klimatministern och jag stod här och debatterade under den extra insatta klimatpolitiska debatten i fredags, men alla i svenska folket har inte följt den debatten. Därför är det viktigt att upprepa det som händer just nu:
Transportmålet: F, icke godkänt resultat
ESR-målet: F, icke godkänt resultat
LULUCF: F, icke godkänt resultat
Neutralitet 2045: F, icke godkänt resultat.
Nyligen presenterade Naturvårdsverket sitt årliga underlag till regeringens klimatredovisning. Enligt Naturvårdsverket ser Sverige inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 eller 2045. Klimatpolitiska rådet har visat på samma sak tidigare.
Det långsiktiga klimatmålet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, och det målet nås alltså inte heller med regeringens politik.
På en tidigare fråga vad regeringen avser att göra med anledning av att Sverige inte når sina klimatmål svarade statsrådet: ”Regeringen följer utvecklingen noga och om det visar sig att det finns behov av ytterligare åtgärder för att uppnå målen så är detta självklart något vi kommer behöva hantera.”
Så har klimatministern uttryckt sig, och därför vill vi socialdemokrater fråga: Vad avser klimatministern att göra när vi nu är i ett klimatkrisläge, inte bara för planeten utan också för regeringens politik? Vi har behov – akuta behov – av nya klimatpolitiska åtgärder. Vad vill regeringen presentera?
Anf. 17 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Guteland, för ännu ett tillfälle att diskutera svensk klimatpolitik!
Jag anser att det är oroväckande med det sätt på vilket Socialdemokraterna polariserar klimatpolitiken ytterligare genom att porträttera det som om det är kraftigt skilda bedömningar som görs av exempelvis den tidigare regeringens klimatpolitik och den nuvarande regeringens klimatpolitik. Den tidigare regeringen fick kritik av Klimatpolitiska rådet för att man inte nådde Sveriges klimatmål och för att man inte levde upp till klimatlagen.
Den tidigare regeringen ökade utsläppen år 2021. Då stod vi inte i kammaren med det här höga tonläget och den här polariserande metoden, utan vi talade långt mer konstruktivt om hur Sveriges klimatpolitik ska utvecklas.
Jag vill först och främst påpeka att jag tycker att det är djupt problematiskt att man fortsätter spä på denna extrema bild trots att Sverige med den här regeringens klimatpolitik har lägst utsläpp i OECD, både per GDP och per capita. Vi är alltså fortfarande bäst i klassen. Jag tycker att det är ganska sorgligt att jag ska behöva stå här och stångas för att få ut den bilden eftersom oppositionen verkar vilja vinna valet på att smutskasta Sveriges klimatambitioner, Sveriges klimatengagemang och Sveriges fantastiska prestation i att ha låga utsläpp.
Hade man i stället varit mer sanningsenlig och velat diskutera hur vi konstruktivt ska utveckla klimatpolitiken hade man kanske kunnat prata om det faktum att Naturvårdsverkets underlag även i år visar att Sverige har ESR-målet inom räckhåll.
Eftersom Jytte Guteland var en av de ledamöter som i Europaparlamentet arbetade fram de här fantastiskt kraftiga klimatlagarna vet hon mycket väl att ESR-målet är ett årligt mål, en årlig bana och en kraftfull del av klimatmålen. Många säger att det även är det svåraste målet att nå av de mål som vi behöver nå eftersom så mycket ligger på transportsektorn, så jag skulle säga att det är positivt att vi har ESR-målet inom räckhåll. Men precis som jag redogjorde för i mitt svar, fru ålderspresident, är det här ett arbete som kommer att kräva ytterligare åtgärder.
Jag hoppas att vi kan ägna resten av den här interpellationsdebatten åt att prata om vad klimatpolitiken bör innehålla och hur vi kan bygga en stabilare grund för svensk klimatpolitik genom att minska polariseringen och sänka tonläget för att diskutera det konkreta innehållet i stället för att ropa ut vem som får F för olika klimatmål, givet att den tidigare rödgröna regeringen också fick F för så oerhört många klimatmål. Detta är en svår fråga.
Vad är det då som den här regeringen menar att vi bör göra rent politiskt?
En viktig del i detta är ju att när vi träffar industrin, som står för en tredjedel av våra utsläpp, eller transportsektorn, som står för ytterligare en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp, pratar väldigt många om att elektrifieringen kräver att man kan lita på att elen finns där. Hur ska vi då göra för att ge bättre förutsättningar för både havsbaserad och landbaserad vindkraft och kärnkraft i Sverige?
Sverige genom den här regeringen tittar nu på en finansieringsmodell för kärnkraften. Vi arbetar på en omläggning för havsbaserad vindkraft. Staten ska peka ut vilka områden som är lämpliga för att vi sedan ska kunna ha en auktion. Det kanske gör att det arbetet går snabbare och blir mer finansiellt stabilt. Vi upprättar ett stöd för kommunerna så att kommunerna känner att de tjänar pengar och helt enkelt tjänar på att ha landbaserad vindkraft i sin kommun.
Det här är några exempel på det vi gör för att elen ska finnas där så att man vågar ställa om och sluta använda fossila bränslen.
Vi arbetar också kraftigt med infrastrukturpolitiken, med kompetensförsörjningen och med att förenkla tillståndsprocesser – frågor som är oerhört viktiga för det här arbetet rent konkret.
Anf. 18 Jytte Guteland (S)
Fru ålderspresident! Tack till statsrådet för den redogörelsen!
Jag har tre svar utifrån det som statsrådet nu tog upp. För det första: Det är inte vi som skäller; det är experterna. För det andra: Vi har en egen politik, och vi är tydliga med den. För det tredje: Vi samarbetar väldigt gärna med er, men ni har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Det är outgrundligt varför ett liberalt parti väljer att göra det. Vi står upp för liberala demokratiska värderingar, och det gör inte det auktoritära partiet Sverigedemokraterna.
För det första är det alltså inte vi som skäller på regeringen; det är experterna. Klimatpolitiska rådet är bara en av alla de myndigheter som har varit kritiska. Också Naturvårdsverket, IVL, Energimyndigheten och Transportmyndigheten och även miljörörelsen brett och forskare brett har sagt att regeringens linje ökar utsläppen och hotar Sveriges trovärdighet. Flera av dessa har också sagt att det är ett trendbrott i svensk klimatpolitik, att man tvärbromsar, att man vänder om – ja, liknelserna är många. Det är alltså inte så som regeringen försöker göra gällande att en ambitiös klimatpolitik ligger fast med nuvarande regering.
På den tiden när Socialdemokraterna styrde hade vi en ambitiös klimatpolitik. Då låg vi i framkant, också globalt. Det räckte inte, men vi var där och hade möjlighet att nå målen till 2030. Med den nuvarande politiken har vi inte det.
För det andra har vi en egen politik. Det verkar vara det nya att klimatministern vill att vi ska styra Sverige. När det gäller vår politik är vi tydliga med att vi visst har en rad åtgärder som gör att vi kan nå 2030-målen. Vår politik spänner också långt utöver det.
Vi har reduktionsplikten; det är ett exempel. Där har vi försökt hitta en balans mellan klimatnytta och pris vid pump. Det är en hållbar lösning som gör att också producenterna får långsiktiga förutsättningar och inte det här flippfloppandet som nuvarande regering har. Till skillnad från er sänkning och ert jojoåkande upp och ned vill vi ta ansvar både för möjligheten för svenska folket att tanka och framför allt för att klimatpolitiken ska vara möjlig.
Vi har också en större klimatbudget. Den här regeringen har ju minskat budgeten med 31 procent sedan 2022. Vi har riktiga klimatsatsningar där regeringen har tagit bort en rad, inte minst det som möjliggör elektrifiering med miljöbonusar och annat. Regeringen har i praktiken sparat på klimatområdet. Vi har i stället valt att utveckla vår politik under oppositionstiden.
För det tredje skulle vi oerhört gärna samarbeta med er i stället för att ni väljer att samarbeta om klimatpolitiken med Sverigedemokraterna. I den här kammaren har vi vid flera tillfällen räckt ut handen till klimatministern och bett om breda överenskommelser, men vi har fått noll svar på detta. I stället söker klimatministern stöd från den majoritet som man har valt med Sverigedemokraterna som grund, och de attackerar klimatpolitiken.
Men jag vill inte vara grälsjuk. Jag vill självklart att regeringen ska lyckas eftersom det är viktigt för klimatet, så jag ger klimatministern ännu en möjlighet att visa upp vad som skulle kunna vara vägen framåt för att vi ska nå klimatmålen till 2030 och ha möjlighet till klimatneutralitet senast 2045.
Anf. 19 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Ja, det vore väldigt bra om vi kunde diskutera innehållet i klimatpolitiken och diskutera hur politiken ska utvecklas och ta sig framåt. Men än en gång hör vi hur ledamoten Guteland föredrar att påpeka att jag vill att oppositionen ska redogöra för sin politik och påstå att jag därför inte har någon egen politik.
Faktum är att den här regeringen är ganska tydlig klimatpolitiskt. Vi ser det som helt avgörande för klimatomställningen i Sverige, där vi ska fasa ut fossila bränslen, att det finns någonting att ersätta de fossila bränslena med.
Man kan ansluta sig till Miljöpartiet och det Amanda Lind säger med jämna mellanrum. Sedan tar hon möjligen avstånd från det, men det är det här med nedväxt och att ersättningen för att lyckas nå klimatmål är att svenska industrier och företag ska lägga ned. Men såvida man inte tror på det behöver man ersätta de fossila bränslena med någonting.
Fru ålderspresident! Beroende på vem jag står här i kammaren och debatterar mot hör jag antingen förnybar energi eller fossilfri energi. Det är lite beroende på vilken socialdemokrat som står i talarstolen eftersom det är så otroligt svårt för dem att förhålla sig till frågan om kärnkraft i Sverige. Det är inte minst en sådan sak som skapar instabilitet i vårt klimatpolitiska arbete – att det största partiet i Sveriges riksdag inte vet vad det tycker.
Ytterligare en sådan fråga, fru ålderspresident, är den ledamoten själv lyfte fram nu. Reduktionsplikten var det första hon nämnde som ett konkret klimatpolitiskt verktyg för att nå målen. Men när Socialdemokraterna under ett halvår styrde ensamma i Sverige ville man inte fortsätta på Miljöpartiets klimatpolitik och höja reduktionsplikten, utan då pausade man den. Det var alltså år 2022. Så fort man fick möjligheten från Socialdemokraternas sida pausade man sitt främsta klimatpolitiska verktyg. Och nu när man sitter i opposition slår man sig för bröstet och menar att man ska höja reduktionsplikten.
Fru ålderspresident! Jag menar att det inte blir särskilt trovärdigt när den som inte klarade av att axla det tunga ansvaret när man satt vid makten plötsligt påstår att man kommer att höja reduktionsplikten och med kraft driva igenom en progressiv bränslepolitik. Jag tycker att det blir ganska svårt att förlita sig på det.
Vi hörde också nyligen att Miljöpartiet och Amanda Lind gick ut med nya krav på kraftigt höjd reduktionsplikt och att bränslepriserna ska öka. Är det politik som Socialdemokraterna delar, eller har man en egen linje? Det fick vi inga svar på i fredags, och jag utgår från att vi inte får några ytterligare svar på det.
Skälet till att jag ställer de här frågorna ganska ofta, fru ålderspresident, är helt enkelt att jag inte får svar på hur man förhåller sig till sin koalitions bränslepolitik. Vi hör ju hur Miljöpartiets språkrör säger sig vara övertygad om att Socialdemokraterna står bakom detta, och då innebär det kraftigt höjda bränslepriser.
Må så vara att detta är hur Socialdemokraterna vill lyckas med klimatomställningen, men så är det inte för den liberala, borgerliga regeringen. Vi väljer att fortsätta stå i framkant globalt, inte minst genom att ha de största klimat- och miljöbudgetarna bortsett från 2022. Det året var det enda året som Sverige hade en klimat- och miljöbudget som var större än Tidöregeringens budgetar, och som kammaren borde vara väl medveten om, fru ålderspresident, var det alltså M-SD-KD-budgeten som styrde Sverige 2022.
Det är helt enkelt falskt att påstå att vi sänker budgetarna kraftigt i jämförelse med den tidigare regeringens. Den enda budget för klimat och miljö, utgiftsområde 20, som någonsin varit större än våra Tidöbudgetar är den M-SD-KD-budget som Socialdemokraterna fick styra med eftersom man inte fick igenom sin egen budget här i kammaren.
Anf. 20 Jytte Guteland (S)
Fru ålderspresident! Jag tackar klimatministern för svaren.
Fortfarande finns det ett mycket större intresse från statsrådet att tala om oppositionen än om den egna politiken. Den här interpellationsdebatten handlar ju om att experter brett, över hela spektrumet, beskriver att regeringen missar alla klimatmål.
Om jag hade varit i statsrådets kläder hade jag varit betydligt mer bekymrad över att myndigheter och Expertsverige säger att man har bromsat klimatpolitiken och missar alla klimatmål än över hur S klarar att hålla samman oppositionspolitiken. Men det är ju klassiskt att ägna mer tid åt retoriskt spel än åt innehåll i politiken.
Från vår sida har vi varit tydliga med hur vi vill att exempelvis reduktionsplikten ska se ut. Jag beskrev att den måste vara en balans mellan klimatnytta och hållbara bränslepriser. Det regeringen gör med flippfloppande och en reduktionsplikt som hoppar upp och ned och inte är förutsägbar försätter både svenska folket och klimatet i ett betydligt besvärligare läge.
Om man är tydlig med vilken väg producenterna kan ta och vilka förväntningar man har på en marknad finns det bättre förutsättningar för stabila priser som är långsiktigt hållbara. Det flippfloppande vi ser när det gäller bränslepriserna kommer också att vara rent skadligt för svenska folkets plånböcker.
Tittar vi bredare på klimatpolitiken i stort är det svårt att förstå varifrån klimatministern får sina beräkningar. Kanske är det från samarbetet med Sverigedemokraterna – jag hoppas inte det. Det låter väldigt märkligt när statsrådet själv verkar tro på att den egna klimatbudgeten skulle vara ambitiösare än den som den socialdemokratiskt styrda regeringen hade före regeringsskiftet. Det finns ju ingen annan som säger det.
Anf. 21 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru ålderspresident! Man får ju inte visa upp rekvisita i talarstolen, men jag kan visa dig tabellerna efter vår debatt, Jytte Guteland, om du inte har kunnat läsa i statsbudgeten och i regeringens underlag hur budgetarna har sett ut. Det är glasklart. Vem som helst som tittar på denna debatt kan också gå in och läsa siffrorna i statsbudgetarna. Det finns ingen socialdemokratisk budget som har vunnit i kammaren och som Socialdemokraterna har styrt på som har varit större på klimat- och miljöområdet än Tidöregeringens klimat- och miljöbudgetar.
Jag förstår genuint om ledamoten själv inte har förstått detta, givet det höga tonläget och den polariserande debatt man för med den här regeringen om klimatpolitiken. Jag förstår att man inte begriper hur det någonsin skulle kunna vara möjligt att våra budgetar är större. De är större därför att vi väljer att bygga ut många av de satsningar som varit framgångsrika och som inte minst mitt parti Liberalerna varit med och plockat fram och drivit på för i det tidigare samarbetet.
Det som fungerar satsar vi stenhårt på. Aldrig någonsin har Klimatklivet varit så stort som under den här regeringen. Aldrig har Industriklivet varit så stort som under den här regeringen. Vi plockar fram mycket ny politik som vi implementerar på olika sätt. Vi arbetar väldigt engagerat med att se till att exempelvis tillståndsprocesserna förenklas så att man inte sätter käppar i hjulen för alla de verksamheter runt om i hela vårt avlånga land som nu försöker ställa om och då behöver nya tillstånd. Vi arbetar väldigt engagerat inte bara med kärnkraftsfrågan utan också med vindkraftsfrågan. Vi ger stöd till kommunerna för landbaserad vindkraft och stöd för att bygga om systemet med havsbaserad vindkraft.
Det är alltså väldigt mycket som händer, fru ålderspresident. Jag kommer inte på något sätt att skämmas eller oroa mig över Sveriges taktpinne i klimatfrågorna. Vi hade lägst utsläpp per capita 2023 med den här regeringens politik. Vi hade lägst utsläpp per GDP 2023 med den här regeringens politik. Medan mina kollegor vill fasa ut kol, olja och gas bygger vi kärnkraft och vindkraft i Sverige. Det är så man ställer om på riktigt, fru ålderspresident.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.