Risk för högerextrem infiltration av Försvarsmakten och hemvärnet
Interpellation 2024/25:596 av Hanna Westerén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-09
- Överlämnad
- 2025-04-10
- Anmäld
- 2025-04-11
- Sista svarsdatum
- 2025-04-30
- Svarsdatum
- 2025-05-16
- Besvarad
- 2025-05-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
I slutet av mars kunde vi ta del av nyheten om att stiftelsen Expo noterat ökad aktivitet i den högerextrema sfären. Expo skriver att aktiviteten i ett historiskt perspektiv är låg men att det likväl skett ett trendbrott under 2024. Under föregående år genomfördes aktiviteter i 140 av landets kommuner, jämfört med 118 året innan. En markant ökning skedde i Stockholms län. I samband med att årsrapporten släpptes sa rapportens författare, så här:
”Det är en alarmerande utveckling. Vi har inte sett den här tillströmningen av unga till extremhögern på många år. Kombinationen av att de här idéerna blir mer normaliserade och att flera av de mest extrema grupperna försöker hålla sig under myndigheternas radar innebär nya utmaningar för alla som på olika sätt arbetar med att förebygga våldsbejakande extremism.”
Det som också poängterades i samband med att den här nyheten kom är risken för infiltration av Försvarsmakten. Så har skett i andra länder i samband med upprustning: ”Risken finns att det sker i Sverige om man inte är uppmärksam inom Försvarsmakten, kanske framförallt i hemvärnet. Här finns en möjlighet för personer från den högerextrema miljön som går igång på vapen, disciplin och det militära, att infiltrera staten”, menar Expo. I samma årsrapport framkommer även att antalet rasideologiska organisationer är 29 till antalet, en historiskt hög siffra.
I tider av höjd beredskap är det extra viktigt att se om sitt hus och freda de organisationer som har till uppgift att försvara Sverige och den svenska demokratin. De högerextrema, rasideologiska, våldsbejakande organisationerna har alltså ökat sin aktivitet under föregående år, i tider av höjd beredskap, och Expo varnar för risken för infiltration av Försvarsmakten och hemvärnet.
Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson:
Hur säkerställer ministern och regeringen att Försvarsmaktens viktiga arbete för Sverige och den svenska demokratin inte undergrävs av odemokratiska krafter, som alltså har haft en ökad aktivitet under föregående år?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:596
Webb-tv: Risk för högerextrem infiltration av Försvarsmakten och hemvärnet
Dokument från debatten
- Fredag den 16 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:117
- Protokoll 2024/25:117 Fredagen den 16 majProtokoll 2024/25:117 Svar på interpellation 2024/25:596 om risk för högerextrem infiltration av Försvarsmakten och hemvärnet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Svar på interpellationer
Herr talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag och regeringen säkerställer att Försvarsmaktens viktiga arbete för Sverige och den svenska demokratin inte undergrävs av odemokratiska krafter.
Våldsbejakande extremism ska oavsett ideologisk eller religiös hemvist aldrig accepteras inom Försvarsmakten. Försvarsmakten ska verka för en arbetsmiljö som är inkluderande och fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Myndigheten har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot alla former av ovälkommet beteende. All personal inom Försvarsmakten har – oavsett om den är anställd, totalförsvarspliktig eller frivillig – rätt till en arbetsmiljö som präglas av likabehandling och som är fri från påverkan från olika extremistiska rörelser.
Våldsbejakande extremism och andra samhällsomstörtande krafter är ett hot mot den svenska demokratin. Att motverka att sådana krafter infiltrerar totalförsvarsviktig verksamhet som Försvarsmakten bedriver är därför av stor betydelse för Sveriges säkerhet. Försvarsmakten har likt andra myndigheter ansvar för sitt eget säkerhetsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Detta innebär bland annat att arbeta med personalsäkerhet, där målet är att förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig.
Jag har fullt förtroende för Försvarsmaktens säkerhetsarbete likväl som att myndigheten bedriver ett målinriktat och strukturerat arbete för likabehandling och för att skapa en arbetsmiljö som är fri från trakasserier och våldsbejakande extremism.
Anf. 2 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Jag uppskattar verkligen det gedigna svaret på mina frågor till försvarsminister Pål Jonson. Jag vill understryka att jag också har förtroende för Försvarsmakten och hemvärnet – de verksamheter som är särskilt omnämnda i min interpellation.
Syftet med interpellationen var inte att underminera eller misstänkliggöra vare sig verksamheterna i fråga eller regeringens företrädare här i kammaren. Min interpellation är sprungen ur genuin oro för vår gemensamma säkerhet.
I tider av ofred, oro och stora risker för yttre påverkan är det av yttersta vikt att ha ordning i sin hemmiljö. Jag finner det mycket oroande att det nu är ökad rörelse bland högerextrema organisationer, såväl i fråga om antal som nivå på aktiviteter. Detta sker ju i en tid när vi måste sträva efter mer sammanhållning och ännu större respekt och omsorg för, och om, varandra.
Försvarsmakten och hemvärnet har ansvar för att försvara våra territoriella gränser och vår demokrati – eller som försvarsministern själv uttryckte det i en tidigare interpellationsdebatt med min gruppledare Peter Hultqvist: Detta är särskilt viktigt eftersom all personal inom Försvarsmakten har en uppgift i att skydda Sverige och vårt sätt att leva.
De organisationer som nu vädrar morgonluft och växer i antal på den här regeringens skift är ett hot mot demokratin och vårt sätt att leva. Hela deras verksamhet syftar till att förgöra demokratin och allt vad alla människors lika värde beträffar. Det har också förekommit incidenter.
Jag anser att det här är en signal att ta på största allvar. De högerextrema våldsbejakande organisationerna växer i antal, och risken att man försöker infiltrera Försvarsmakten och hemvärnet ska inte underskattas. Detta sker alltså i en tid som över hela den politiska skalan refereras till som den farligaste sedan andra världskriget.
Av den anledningen hade jag nog förväntat mig ett lite större mått av oro eller sense of urgency än det jag hör i försvarsministerns svar. Försvarsministern och jag delar, som jag sa, ett grundmurat förtroende för Försvarsmakten och hemvärnet. Det är inte där problemet ligger.
Interpellationen handlar om hotet och om risken för infiltration. Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson: Vad anser försvarsministern kan göras inom ramen för hans eget ansvarsområde för att mota tillväxten av högerextrema våldsbejakande organisationer och de risker dessa medför? Finns det något ytterligare som kan göras för att gemensamt värna våra försvarsorganisationer och minska risken för infiltration och uppenbara sårbarheter?
Anf. 3 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för interpellationen! Jag ska försöka dela upp svaret enligt samma upplägg som jag har i repliken.
Jag börjar med det viktigaste först. Är det angeläget att följa det här området? Utan tvekan är det så, av ett antal skäl. För det första har ju Försvarsmakten i någon mån ett våldsmonopol. Det innebär naturligtvis ett stort ansvar i och med att man hanterar explosiva varor och handeldvapen, och man hanterar olika typer av kvalificerade frågor som omgärdas av försvarssekretess.
Den andra delen, som man också behöver vara medveten om, är att totalförsvaret och det militära försvaret blir en allt större del av vårt samhälle. Det är en verksamhet som växer i stor omfattning. Det gäller både de ekonomiska resurstilldelningarna, materiel och inte minst personal.
Vi ser nu en utvidgning av värnpliktssystemet. Vi ser fler anställda soldater, fler specialistofficerare och fler officerare. Det kommer alltså att bli en större del av samhället, och rent proportionellt ökar då de här riskerna. Det är den ena dimensionen.
Den andra dimensionen gäller om det i dag finns några tecken på systematiska brister när det gäller att våldsbejakande personer söker sig in i Försvarsmakten och är framgångsrika i det arbetet. Vi har inga sådana indikationer. Det finns ingen sådan statistik. Det har funnits enskilda fall, och det kan säkert dyka upp nya enskilda fall.
Jag tror att det här är konsekvensen av två saker som Försvarsmakten bedriver. Försvarsmakten bedriver ett systematiskt värdegrundsarbete på olika nivåer. Man slår fast att saker som mångfald är en tillgång för Försvarsmakten. Man tillskriver också väldigt tydliga budskap när det kommer till att ta avstånd från extremistiska och våldsbejakande inslag. Man är hård när det gäller detta.
Det andra är det arbete som Försvarsmakten bedriver när det kommer till säkerhetsskyddsarbete, som också är systematiskt och omfattande. En av de saker vi har infört i relativ närtid är att vi säkerhetsprövar bland annat värnpliktiga. Det är naturligtvis viktigt för att kunna identifiera risker med individer som söker sig till Försvarsmakten, men på förekommen anledning uppenbarligen inte är lämpliga.
Kombinationen av ett systematiskt värdegrundsarbete och ett högt säkerhetsskyddsarbete – som har blivit ännu viktigare – gör att all statistik pekar på att detta inte förekommer systematiskt. Med detta sagt är det här ett område som man kommer att behöva jobba med över tid. Det gäller inte minst värdegrundsarbetet. Man måste hela tiden se till att det sker och att det genomsyrar Försvarsmakten på alla nivåer.
Med det sagt har jag ett högt förtroende för att vi också i en internationell jämförelse har mindre problem än många andra länder i det här avseendet. Jag uppfattar som sagt att Försvarsmakten driver ett gediget och systematiskt arbete för att minska de risker som finns med att människor med våldsbejakande extremism kommer in och har samröre med Försvarsmaktens verksamhet.
Anf. 4 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Stort tack till försvarsministern för redogörelsen!
I den debatt på samma tema som genomfördes mellan försvarsministern och Peter Hultqvist för något år sedan konstaterades att det inte råder några större skillnader mellan våra partier på det här området, och det förefaller alltjämt vara så. Det Pål Jonson föredrar här i kammaren är också alldeles utmärkt; det är självklart oerhört viktigt med det höjda säkerhetsskyddet.
Det har dock gått ett och ett halvt år sedan den debatten, och precis som försvarsministern själv konstaterar har säkerhetsläget skärpts ytterligare. Totalförsvaret växer också till allt fler delar av samhället, och sedan debatten mellan Peter Hultqvist och Pål Jonson genomfördes har väldigt många människor sökt sig till olika delar av hemvärnet och Försvarsmakten.
Att många vill delta i försvaret av Sverige är enastående då vi är beroende av att många vill delta i försvaret av Sverige i en utmanande tid. Vi vill ju faktiskt att alla i någon mån och på något sätt ska delta i försvaret av Sverige. Men vi får inte tumma på efterlevnaden av likabehandlingsplanen och det där nålsögat för att få bli en del av verksamheten, och jag tycker mig också höra från Pål Jonson att det inte tummas på detta.
Tillväxten av våldsbejakande extremism sker dock inte i ett vakuum. Med makt följer ansvar, och ansvaret faller tungt på varje regering att hålla rent från skadliga element i dessa för Sverige så oerhört viktiga verksamheter. De högerextrema, våldsbejakande organisationerna förefaller frodas i Sverige, men de växer också till sig runt om i Europa. Det är inte heller någon hemlighet att försvarsorganisationer utgör en särskild lockelse för våldsbejakande extremism.
Där tänker jag att försvarsminister Pål Jonson har viktiga verktyg till sitt förfogande. Pål Jonson säger att Sverige förefaller vara mer framgångsrikt än många andra länder i att mota den här typen av verksamhet. Men Pål Jonson säger också att det har funnits de som har haft större problem än vi, och de har säkert också tvingats ta till andra metoder. Därför undrar jag vilka exempel Pål Jonson skulle vilja lyfta fram på hur vi ytterligare skulle kunna skärpa arbetet för att hålla de våldsbejakande organisationerna långt borta från försvaret av Sverige.
Anf. 5 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! När det gäller den bredare problembilden i samhället kopplat till våldsbejakande extremism har vi en relativt god kartläggning genom det arbete som NCT gör. De bedriver ett systematiskt arbete där de tittar på hur problembilden ser ut.
Min intention här är inte att bredda debatten till en allmänpolitisk debatt om våldsbejakande extremism, men det är klart att Försvarsmakten är en del av samhället och att den, precis som Hanna Westerén säger, påverkas av generella trender. På NCT pekar man på att det största hotet kopplat till våldsbejakande extremism utgörs av ensamagerande som kan komma från antingen islamistiska eller högerextremistiska miljöer. Det är alltså den analys som görs kopplat till själva problembilden.
Den andra dimension är vad regeringen gör för att motverka detta, och här vet Hanna Westerén att regeringen i januari 2024 lade fram en nationell strategi för att intensifiera arbetet mot våldsbejakande extremism. Strategin har fyra delar: att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, att förhindra terroristattentat, att skydda samhällets människor och funktioner samt att hantera situationen under och efter attentat.
Det är alltså en rätt så bred ansats, och jag tror att det kommer att krävas både rätt så breda penseldrag och ett rätt så systematiskt arbete på inte bara ett enskilt departement utan inom hela Regeringskansliet – och framför allt i hela samhället – för att bekämpa våldsbejakande extremism. De delarna är alltså också viktiga för att minska risken att Försvarsmakten ska drabbas av att människor med de här tendenserna söker sig till Försvarsmakten.
Det vi ändå kan konstatera är att Försvarsmakten personellt har vuxit mycket under de senaste åren och att vi inte har systematiskt fler fall av det här än vad vi har haft tidigare. Det tycker jag inger hopp om att det arbete som Försvarsmakten bedriver också är relativt framgångsrikt. Rent statistiskt skulle man ju kunna föreställa sig att vi skulle få fler fall av det här slaget inom Försvarsmakten, men jag tror att framför allt det arbete man gör kopplat till den nya säkerhetsskyddslagen och säkerhetsprövningarna är ett bra vaccin mot problemet.
Anf. 6 Hanna Westerén (S)
Herr talman! Jag känner till det som Pål Jonson refererar till.
Strategin nämns särskilt. Den är från 2024, och de siffror jag lyfter fram i min interpellation härrör ju från 2025. Tillväxten av högerextrema och våldsbejakande organisationer sker i detta nu, år 2025. Det må vara så att det inte finns fler fall, men organisationerna växer i antal. Risken och hotet att de infiltrerar Försvarsmakten och hemvärnet består.
Med det sagt vill jag tacka försvarsminister Pål Jonson för dagens debatt. Jag tycker att den är viktig, och jag kommer att fortsätta följa den här utvecklingen – inte primärt för att jag vill jaga regeringen, som det brukar kallas, utan för att jag finner det outsägligt viktigt att i en utmanande tid hålla försvaret av Sverige rent från skadliga element. Det handlar om skadliga element som riskerar både vår inre och vår yttre säkerhet och, som tidigare har nämnts, vår ovärderliga demokrati.
Jag menar att de siffror jag hänvisar till i min interpellation stämmer till eftertanke. Det säger mycket om vår samtid att organisationerna i fråga blir fler och ökar sin aktivitet inte bara här hemma i Sverige utan också runt om i Europa. Det oroar mig, och det borde oroa försvarsminister Pål Jonson. Den typen av inre hot som vi diskuterar i dag har vi inte råd med i den utmanande tid vi nu upplever.
Tack för debatten!
Anf. 7 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för interpellationsdebatten.
Det finns naturligtvis flera sätt att mäta detta. Expo gör ett arbete, och NCT gör ett arbete. Jag noterar också att Hanna Westerén använder ett mått, nämligen att titta på om det här utvidgas till fler kommuner. Det är i 140 kommuner som man har sett fall av detta. Det andra måttet är antal aktiviteter, som också har ökat men inte proportionellt lika mycket som antalet kommuner har ökat. Det finns dock alltid skäl att hålla noggrann koll på våldsbejakande extremism då den utgör ett hot mot vårt samhälle och mot vår demokrati.
Avslutningsvis vill jag bara säga att Försvarsmakten har en unik ställning när det gäller just det viktiga arbete man har i att skydda demokratin. Jag vet att Försvarsmakten därför arbetar extra hårt med värdegrundsarbetet. När det gäller att sörja för arbetsmiljön är det rent tekniskt ett myndighetsansvar, men det finns alltid skäl att följa detta inte minst från riksdagens horisont. Det handlar om att säkra att vi har ett så bra vaccin som möjligt mot den här typen av verksamhet så att den inte kommer in i Försvarsmakten och därmed sänker vår försvarsförmåga och det stora, breda stöd som i dag finns i samhället för Försvarsmaktens viktiga verksamhet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.