Lantmäteriet
Interpellation 2024/25:525 av Denis Begic (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-13
- Överlämnad
- 2025-03-14
- Anmäld
- 2025-03-18
- Sista svarsdatum
- 2025-03-28
- Svarsdatum
- 2025-04-01
- Besvarad
- 2025-04-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Under 2024 uppdagades allvarliga säkerhetsbrister inom Lantmäteriet, där sekretessbelagda handlingar riskerade att lämnas ut utan korrekt prövning. Regeringen informerades redan i mars om dessa brister, men inga konkreta åtgärder vidtogs förrän myndigheten i maj själv beslutade att stänga ned sina digitala tjänster.
Denna nedstängning har förvärrat redan existerande problem med långa handläggningstider och höga kostnader inom Lantmäteriet. Fastighetsägare och företagare har uttryckt frustration över att myndigheten agerar som en bromskloss för samhällsutvecklingen.
Trots att regeringen varit medveten om dessa problem under en längre tid har inga proaktiva åtgärder vidtagits för att stärka säkerheten eller underlätta för de aktörer som drabbats av nedstängningen och de långsamma processerna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Vilka konkreta åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att säkerställa att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet inte upprepas?
- Hur avser statsrådet och regeringen att adressera de långa handläggningstiderna och höga kostnaderna?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:525
Webb-tv: Lantmäteriet
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:93 Tisdagen den 1 aprilProtokoll 2024/25:93 Svar på interpellation 2024/25:525 om Lantmäteriet
Protokoll från debatten
Anf. 49 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Denis Begic har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att säkerställa att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet inte upprepas. Vidare har Denis Begic frågat mig hur jag och regeringen avser att adressera de långa handläggningstiderna och höga kostnaderna.
Jag vill inleda med att beklaga att Lantmäteriets nedstängning av de digitala tjänsterna har lett till långa väntetider för de användare som har drabbats. Som en följd av nedstängningarna har Lantmäteriet varit tvunget att manuellt hantera förfrågningar om tillgång till förrättningsakter. Nedstängningen har inneburit ett omfattande merarbete både vad gäller sekretessprövning av innehållet i specifika akter och vad gäller det bredare arbetet med att genom direktåtkomst tillgängliggöra så mycket som möjligt av den viktiga information som finns i akterna.
Under hösten 2024 rekryterade Lantmäteriet 20 medarbetare till en ny funktion som arbetar med sekretessprövningar. Utöver det har 17 årsarbetskrafter omfördelats för arbetet med att tillgängliggöra den för samhällsbyggnadsprocessen viktiga information som finns i förrättningsakterna. Lantmäteriet har meddelat att man kraftsamlar med fokus på att utlämning av arkivakter ska ske skyndsamt, oberoende av om de lämnas ut manuellt eller via digitala tjänster, med målet att utlämnande ska ske inom 48 timmar.
Den 23 januari 2025 lämnade Lantmäteriet in en skrivelse till Regeringskansliet där myndigheten hemställde om att dess förvaltningsanslag ska ökas med 30 miljoner kronor under 2025 för utveckling av myndighetsinterna it-system och för att fler personer ska kunna anställas för att manuellt granska akter. Förra tisdagen kunde jag presentera att regeringen föreslår att medel avsätts för detta ändamål i vårändringsbudgeten. Den 3 mars hemställde myndigheten även om motsvarande summa för 2026−2028.
I regleringsbrevet för budgetåret 2025 gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att redovisa arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen för att främja en god förvaltningskultur. Uppdraget har delredovisats och ska slutredovisas den 16 februari 2026. Regeringen kommer även att vidta åtgärder för att se över och förstärka förutsättningarna för Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet. Regeringen har därtill tillsatt en vikarierande generaldirektör i väntan på tillsättningen av en ny ordinarie generaldirektör. Vilka ytterligare åtgärder som kan komma att bli aktuella att vidta från regeringens sida får jag återkomma till.
Lantmäteriets förbättringsarbete när det gäller förenkling och service är en prioriterad fråga, och den togs därför upp i myndighetsdialogen 2024. I Lantmäteriets årsredovisning anges att handläggningstiderna överlag minskade under 2024, främst på grund av att kötiderna reducerades. Kötid är det begrepp som används i årsredovisningen för den tid som förflyter från att ett ärende inkommer till Lantmäteriet till att ärendet tilldelas handläggare och därmed börjar handläggas. Tiden mellan att handläggningen påbörjas och att ett beslut tas benämns i årsredovisningen produktionstid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lantmäteriets bedömning är sammantaget att handläggningstiderna inom förrättningsverksamheten är för långa och att förbättringar behöver göras för att förkorta produktionsledtiderna. Regeringen följer noga frågan om handläggningstider och kostnader för fastighetsbildningsärenden.
Anf. 50 Denis Begic (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Det är naturligtvis välkommet att regeringen nu föreslår anslag till Lantmäteriet för att hantera den akuta situation som myndigheten befinner sig i. Men låt oss vara ärliga: Detta är en reaktion på ett haveri som har pågått alldeles för länge. Det är ett haveri som inte bara har drabbat tusentals människor och företag utan också visar hur regeringen inte tar sitt ansvar.
Lantmäteriet är en av våra mest samhällskritiska myndigheter. Det handlar inte bara om kartor och ritningar utan även om samhällsbyggnad och, i förlängningen, Sveriges säkerhet. När denna myndighet misslyckas, som den nu har gjort, får det ringar på vattnet långt utanför myndighetens kontorsväggar. Byggprojekt blir inte av. Företag läggs ned. Privatpersoner kan inte genomföra en enkel tomtreglering utan att vänta i ett år, och de får dessutom betala dyrt för det. Någonting är riktigt fel när privatpersoner inte ens får tydliga svar på varför fakturor på hundratusentals kronor skickas.
Det allvarligaste, herr talman, är dock att vi har en myndighet som upprepade gånger har varnats internt om allvarliga säkerhetsbrister. Handlingar som omfattats av försvarssekretess har funnits fritt tillgängliga för nedladdning. Regeringen informerades om detta redan i mars förra året, men ändå valde man att inte göra något. För mig är detta inte bara passivt utan också vårdslöst.
Det är viktigt att påpeka att det var först i maj – efter interna påtryckningar och efter att delar av styrelsen flaggat för att det kunde handla om brott mot säkerhetsskyddslagen – som Lantmäteriet stängde sina digitala tjänster. Det skedde inte efter ett ingripande från regeringen utan trots regeringens passivitet. Det tog ytterligare ett halvår innan regeringen ens började tala om resurser eller åtgärder. Under denna tid växte problemen för företag, kommuner och privatpersoner, och osäkerheten ökade.
Man skulle kunna kalla detta senfärdighet, men för mig framstår det som tjänstefel. Det är inte godtagbart att förlita sig på att en myndighet som är föremål för säkerhetsgranskning, och vars generaldirektör till slut tvingades lämna myndigheten, själv ska avgöra om regeringen behöver agera.
Herr talman! Jag har ställt frågor till statsrådet under det gångna året. Jag har fått undvikande svar. Regeringen har hela tiden hänvisat till att man följer utvecklingen. Men när det handlar om Sveriges säkerhet och en av de viktigaste myndigheterna i samhällsbyggnadskedjan räcker det inte att följa, utan då måste man leda. Man måste agera när varningarna kommer. Det är inte valfritt.
Att regeringen nu skjuter till resurser är ett steg i rätt riktning, men detta får inte dölja det faktum att man lät månader passera utan att ta tag i problemet. Det är inte bara Lantmäteriet som måste ta ansvar, utan det måste också statsrådet och regeringen göra. Därför är min fråga varför statsrådet och regeringen inte agerade tidigare.
Anf. 51 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Denis Begic har helt rätt: Regeringen borde ha agerat mycket mer kraftfullt när man fick reda på vad som hänt. Det är faktiskt ofattbart, eller väldigt svårt att förstå, att regeringen inte agerade. Problemet är att det var den socialdemokratiska regeringen som inte agerade. Redan 2018 flaggades det för denna lantmäteriskandal. Även 2019, 2020, 2021 och 2022 flaggades det för de här problemen. Det är faktiskt svårt att förstå varför Denis Begic ställer en interpellation till den här bostadsministern när det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som inte agerade.
Vi kommer alla ihåg skandalen med Transportstyrelsen. Jag vet inte om Denis Begic har tillgång till internet, men om han har det kan han läsa Expressens fantastiska redogörelse för de exakta tidpunkter då detta kom fram. Internrevisionen slog larm om och om igen, men märkligt nog hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen tydligen ingen uppföljning av Lantmäteriet. Om man hade haft det hade man antagligen agerat på något sätt under den mandatperiod då Socialdemokraterna styrde.
Jag tycker att infrastruktur-och bostadsministerns svar var föredömligt. Det redogjorde för vad denna regering gör för att reda ut alla problem som finns på Lantmäteriet.
Jag roade mig med att googla lite grann och titta på vilka beslut regeringen har fattat för att förbättra Lantmäteriet. Det är så många beslut att min tid inte kommer att räcka till, men jag nämner några av dem. Det handlar bland annat om bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten, koordinatbestämda fastighetsgränser, digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, kraftfulla resursförstärkningar till Lantmäteriet från regeringen och elektroniska överlåtelser. Dessutom är ett bostadsrättsregister för alla bostadsrätter på väg fram. Äntligen har vi en regering och ett statsråd som tar de här frågorna på allvar!
Min fråga till Denis Begic är: Varför gjorde inte Socialdemokraterna detta? År 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 kom larmrapporter om Lantmäteriet, men ingen som helst uppföljning gjordes. Jag tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna skriver att detta problem kom upp 2024 och att regeringen inte agerar. I sex år hade ni chansen att agera, men ni gjorde inte det.
Tack, ministern, för att ni tar den här frågan på allvar! Tack för att ni förbättrar Lantmäteriet! Socialdemokraterna ställde till eländet, men nu håller det på att lösas.
Anf. 52 Kjell Jansson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för att han tar tag i problemet med Lantmäteriet. Det är ett stort bekymmer, som jag har egna erfarenheter av sedan många år tillbaka.
Ett flagrant exempel finns på Högmarsö i Stockholms skärgård. Här bor en gammal pensionär, och en granne har tagit upp att det går en stig över hans tomt. Felet är från början Lantmäteriets, men den gamle mannen har nu debiterats 1,1 miljoner av Lantmäteriet för att man ska få ordning på detta. Jag tycker att myndigheten borde ta på sig ansvaret i sådana här fall och själv reda upp det i stället för att debitera en stackars gammal pensionär för att han råkar bo på fel fastighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta problem har vi ärvt av S-MP-regeringen. Socialdemokraterna borde ha tagit itu med detta för länge sedan, för det har blivit värre de senaste 20 åren, ända sedan Joakim Olén slutade som generaldirektör. Det har inte gått fort, men det har successivt gått åt fel håll hela tiden – och precis som ledamoten Beckman redovisade har flera revisionsrapporter varit allvarliga. Det är alltså jättebra att regeringen tar tag i detta.
Anf. 53 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Interpellanten ställer i huvudsak två frågor: Vilka konkreta åtgärder har regeringen vidtagit för att säkerställa att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet inte upprepas? Hur avser regeringen att adressera de långa handläggningstiderna och höga kostnaderna?
Jag har i debatten redan svarat på dessa frågor, men låt mig upprepa att vi i årets vårändringsbudget avsätter exakt lika mycket som Lantmäteriet självt säger sig behöva innevarande år för att hantera den uppkomna situationen. Det är detta behov Lantmäteriet under den vikarierande generaldirektörens ledning hittills har pekat på, och nu svarar regeringen på det kort efter myndighetens hemställan. Detta möjliggör för Lantmäteriet att anställa fler för den manuella hanteringen av ärenden och utökar möjligheten att anpassa it-system och annat så att man kan hantera de viktiga akterna på ett så säkert sätt som möjligt. Arbetet med sekretessprövning och säkerställande av att akter går till rätt myndighet, organisation eller person behöver stärkas. Detta är alltså ett viktigt besked regeringen ger i vårändringsbudgeten.
Vidare gav regeringen i regleringsbrevet myndigheten i uppdrag att redovisa hur arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen genomförs, hur en god förvaltningskultur främjas och hur detta arbete framskrider. Detta delredovisades första gången i februari och ska delredovisas igen i maj. Slutredovisning sker den 16 februari 2026.
För att gå till botten med de särskilt viktiga informationssäkerhets- och sekretessfrågorna avser regeringen att fatta beslut om att utse en extern och oberoende granskare av hur dessa frågor bäst bör hanteras framöver.
Regeringen är därutöver alltid beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
De åtgärder som har vidtagits svarar dock mot den situation som är här och nu, där mycket förstås handlar om att detta ska ske på ett säkert sätt samtidigt som handläggningstiderna minskas, mot bakgrund av de mycket viktiga funktioner som finns i Lantmäteriets akter och verksamhet, precis som interpellanten har pekat på.
Ledamoten Beckman tog upp flera andra åtgärder regeringen har vidtagit och som syftar till att få en betydligt bättre fastighetsbildningsverksamhet, som också är uppdaterad till dagens möjligheter med koordinatbestämda fastighetsgränser. Det finns en hel lista med åtgärder, och Beckman var inne på ett par av dessa. Dessa åtgärder hänger ihop med handläggningstider och Lantmäteriets funktion. Verksamheten är här definitivt eftersatt, men regeringen vidtar nu de åtgärder som krävs för att Sverige ska få en bättre lantmäteriverksamhet. Arbete i hög hastighet pågår alltså, herr talman.
Anf. 54 Denis Begic (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar statsrådet och även de två moderaterna; det visar att debatten är viktig.
Jag har fått veta av människor runt om i landet att de har fått fakturor på uppemot 100 000 kronor från Lantmäteriet, och ledamoten Jansson berättade ju om den gamle mannen. Ingen av dessa har fått något tydligt svar på vad pengarna går till. Det är inte ovanligt att dessa människor bollas runt mellan avdelningar utan att någon kan ge ett besked. Detta är inte bara orimligt; det är rättsosäkert.
I ett uppmärksammat fall som rapporterades av TV4 tvingades Lena från Västerbotten att betala nära 91 000 kronor för en enkel klyvning av mark där gränserna redan var fastställda. När Lena påpekade att Lantmäteriet hade gjort fel lades de tillkommande kostnaderna på henne. Trots att myndigheten hade gjort fel debiterades alltså Lena igen. Hennes ord var tydliga: Jag känner mig rånad av en svensk myndighet.
Detta var inget undantag. Lantmäteriet upplevs i dag som en bromskloss i samhällsbyggandet. TV4 berättar också om Olov och Jennie i Norrbotten som väntat i över två år på att få sin mark avstyckad – ett ärende Lantmäteriet självt säger borde ta sex månader. Under tiden fortsätter fakturorna att strömma in, med timkostnader på mellan 900 och 1 700 kronor beroende på handläggare.
Herr talman! Är detta en hållbar modell för myndighetsutövning? Det tycker inte jag. Är det rimligt att privatpersoner måste begära ut tidkort, analysera fakturor och kontakta jurister för att förstå varför de får betala tiotusentals kronor till staten?
På Lantmäteriets egen hemsida står att handläggningen av spridningstillstånd, som är en helt grundläggande funktion, just nu tar upp till 55 arbetsdagar, alltså nästan tre månader. Det gäller dessutom bara ärenden som inkommit sedan november förra året. Vad gäller bygglovsärenden är väntan ofta upp till ett år eller mer, vilket jag har fått höra från privatpersoner, kommuner och företag jag har haft kontakt med.
Som om detta inte vore nog skjuts nu återöppnandet av de digitala tjänsterna upp sex till nio månader. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men här är man tillbaka på 80-talet.
Handläggningstiderna ökar trots att det kommer in färre ärenden. Hur är det möjligt? Vad säger detta om ledning, om prioriteringar och om regeringens ansvar?
Herr talman! Detta är inte längre en administrativ utmaning; det är ett haveri. Det påverkar möjligheten att bygga bostäder, starta företag och äga och bruka mark. Det slår mot landsbygden, mot kommuner och mot framtidstro. Många har hört av sig till mig och frågat: Känner ministern något som helst ansvar för detta och för de människor som drabbas?
Därför frågar jag: Anser statsrådet verkligen att Lantmäteriet är en myndighet som levererar i takt med sina uppdrag? Om inte, vad gör regeringen åt det?
Anf. 55 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! År 2014 kom en rapport från Riksrevisionen som granskade Lantmäteriets olika sätt att sätta taxor. Den följdes sedan upp ett antal år senare. Det betyder att Socialdemokraterna hade 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022, alltså åtta år, på sig att styra upp Lantmäteriet. Det misslyckades man bevisligen med, för vi hör ju att ledamoten Denis Begic inte är nöjd med hur Lantmäteriet fungerar.
Jag noterade också att Denis Begic inte kommenterade det faktum att hans regering varken agerade 2018, 2019, 2020, 2021 eller 2022 trots omfattande larmrapporter på Lantmäteriet. Detta påminner väldigt mycket om hur Socialdemokraterna hanterade skandalen på Transportstyrelsen, något som kan ha skadat Sverige i grunden. Hur mycket vet vi dock inte.
När det gäller Lantmäteriet och funktionen för Lantmäteriet delar jag Denis Begics åsikt. Lantmäteriet är otroligt viktigt i samhällsbyggnadsprocessen. Allt startar nämligen i en tomtreglering.
Jag kommer ihåg ett företag i Ljusdal som berättade för mig hur de ville expandera sin verksamhet. De hade gjorde klart med grannarna att de kunde köpa tomten och skulle börja bygga, men då tog det två år för Lantmäteriet att klyva tomten. I två år förhindrades en utbyggnad som var viktig för näringslivet i Ljusdal.
Frågan, Denis Begic, är: Varför gjorde regeringen ingenting? Man fick en Riksrevisionsrapport 2014 som beskrev alla problem på Lantmäteriet, så hur kunde vi förlora åtta år? En förklaring kan vara att ni bytte bostadsminister varje år. Jag kommer inte ihåg och kan inte ens rabbla dem, och jag tror inte att någon här vet vilka som var bostadsminister under de åtta åren. Ni bytte regelbundet mer än en gång per år, så där fanns inget fokus och ingen systematik.
Jag tror att den bostadsminister som är här nu har suttit längst i modern tid, och då händer det också saker. Vi ser fram emot att Lantmäteriets funktion ska förbättras.
Anf. 56 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag tror att det råder ganska stor samsyn i kammaren om Lantmäteriets viktiga funktion. Det råder också samsyn i kammaren om att det behöver fungera bättre.
Den fråga som Denis Begic ställde, om Lantmäteriet levererar i takt med sina uppdrag, kan man inte svara ja på. Det är därför vi i regleringsbrevet till Lantmäteriet har gett ett mycket tydligt uppdrag att stärka arbetet med styrning och kontroll. Det är därför vi har aviserat att en extern oberoende granskare ska utses som ska titta på hur de frågor som rör informationssäkerhet och sekretessfrågor bör hanteras framöver. Det är därför vi har en rekryteringsprocess för en ny generaldirektör till Lantmäteriet, och en vikarierande generaldirektör har också tillsatts, som arbetar för fullt.
Jag vill påminna ledamoten om ansvarsprincipen. Myndigheterna har ett långtgående ansvar. Det tar regeringen förstås på fullaste allvar. Vi är fullt införstådda med de problem som finns. Jag tackar för de beskrivningar som har lämnats. Det behöver bli en mer effektiv verksamhet, och Lantmäteriet behöver fortsätta att effektivisera den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lantmäteriet pekar i sin årsredovisning på att produktionsledtiderna behöver förkortas, och som ledamöterna i denna kammare vet är en av regeringens prioriteringar i samhällsbyggnads- och bostadspolitiken att korta ledtiderna.
De svar som jag tidigare lämnade här i kammaren ger också svar på frågan i Denis Begics inlägg.
Anf. 57 Denis Begic (S)
Herr talman! Jag förstår att det behövs ett par extra moderater för att skrika lite extra om saker och ting här i kammaren och om vad som har hänt och inte hänt med Lantmäteriet.
Som statsrådet vet har jag KU-anmält honom för hanteringen. Jag kan säga att det inte var ett lättvindigt beslut. Det var ett beslut som jag fattade efter månader av frågor som jag kände att jag inte fick svar på och efter att ha bevittnat hur regeringen gång på gång gömt sig bakom svaret att Lantmäteriet har ett uppdrag.
Jag vill nämna att statsrådet i mars 2024 fick information om Lantmäteriets säkerhetsbrister. I maj, efter många interna påtryckningar, fattades beslut om nedstängning. Trots att det rörde försvars- och samhällskritiska data och myndighetsutövning som är av yttersta vikt gjorde regeringen ingenting.
Jag har fått undvikande svar. Jag hoppas att Lena, Olov, Jennie och alla andra som drabbats skriver direkt till statsrådet och berättar om sina erfarenheter, precis som de har skrivit till mig och berättat. Kanske kan det ge lite insikt om hur illa både myndigheten och regeringen har hanterat frågan.
Statsrådet nämnde tidigare att det inte behövdes något agerande mellan mars och december 2024, då generaldirektören fick gå. Då måste man ställa frågan: Var ligger ansvaret?
Herr talman! Vi behöver tydlighet, vi behöver ansvarstagande och vi behöver ett lantmäteri som fungerar. Om det inte händer något kommer det att drabba det svenska samhället och samhällsbygget väldigt hårt.
Jag ser fram emot att få höra vad KU kommer fram till. Oavsett om det är något bra eller dåligt kan vi kanske lära oss hur vi ska hantera de samhällsviktiga frågorna i framtiden.
Anf. 58 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! I den här interpellationsdebatten har Denis Begic inte fått några undvikande svar. De två frågor som interpellanten ställde i interpellationen har besvarats, och frågan om Lantmäteriet levererar i takt med sina uppdrag har besvarats.
Jag blickar framåt för att vi ska få en bättre fungerande lantmäteriverksamhet i Sverige, och jag har redogjort för vilka åtgärder som regeringen redan har vidtagit och planerar att vidta.
Det står förstås kammarens ledamöter fritt att ge sig in i den här interpellationsdebatten och peka bakåt på vad som borde ha gjorts för länge sedan. Det har inte jag ägnat mig åt i denna debatt, utan det viktiga nu är att det finns en samsyn kring Lantmäteriets viktiga funktioner och att de behöver bli betydligt bättre.
Nu har vi en regering som tar dessa frågor på allra största allvar. Vi kommer förstås att fortsätta det arbetet. Jag svarar gärna på frågor. Det har jag gjort i civilutskottet, och det kommer jag att göra i konstitutionsutskottet. Det är frågor som förtjänar att besvaras, och det är en myndighet som förtjänar att man debatterar, uppmärksammar och fokuserar på den. Jag tycker att det är viktigt att det görs nu, men som flera ledamöter har pekat på hade det kanske varit bra om det hade gjorts långt tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi arbetar nu för fullt med att säkerställa hanteringen av akter på ett sätt som tar både informationssäkerhet och sekretess i beaktande och som samtidigt tillgängliggör information som är nödvändig för hela samhällsbyggnadsprocessen. Det arbetet kommer att fortsätta.
Jag tackar Denis Begic och övriga ledamöter för engagemanget i den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.