Undantag för små plastflaskor i ny EU-förordning
Interpellation 2024/25:520 av Mattias Ottosson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-12
- Överlämnad
- 2025-03-13
- Anmäld
- 2025-03-14
- Sista svarsdatum
- 2025-03-27
- Svarsdatum
- 2025-04-08
- Besvarad
- 2025-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Den nya EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) ger medlemsländer möjlighet att införa ett undantag från retursystemet för plastflaskor under 100 milliliter om deltagande i systemet inte är tekniskt genomförbart.
Samtidigt har regeringen tydligt kommunicerat att Sverige vid genomförande av EU-lagstiftning ska hålla sig till miniminivån och undvika överimplementering. Eftersom detta undantag är en del av EU-förordningen borde det vara självklart att Sverige utnyttjar denna möjlighet – annars skapas en onödig konkurrensnackdel för svenska företag.
Nu har Naturvårdsverket fått i uppdrag att föreslå hur PPWR ska implementeras i Sverige, inklusive om ett undantag ska införas. Men den första delredovisningen sker först den 1 december 2025, och slutredovisningen först den 1 juni 2027. Det innebär att svenska företag kan behöva vänta minst två år till innan det ens finns ett besked i frågan. Under tiden skapas stor osäkerhet för företag och investerare, och svenska företag hamnar i en klar konkurrensnackdel jämfört med länder där undantaget redan används.
Frågan är varför svenska företag ska behöva vänta i flera år på ett besked om ett undantag som redan nu är möjligt att införa enligt EU-förordningen – särskilt när regeringen samtidigt säger sig vilja hålla sig till miniminivån vid införande av EU-lagstiftning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
- Avser statsrådet att förändra Naturvårdsverkets uppdrag så att möjligheten till undantag för små plastflaskor prioriteras i Naturvårdsverkets delredovisning senast den 1 december 2025 så att näringslivet inte riskerar att drabbas av fortsatt osäkerhet och marknadsmässiga nackdelar?
- Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att svenska företag inte ska behöva vänta i minst två år på ett besked om ett undantag som redan nu är möjligt att införa enligt EU-förordningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:520
Webb-tv: Undantag för små plastflaskor i ny EU-förordning
Dokument från debatten
- Tisdag den 8 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:97
- Protokoll 2024/25:97 Tisdagen den 8 aprilProtokoll 2024/25:97 Svar på interpellation 2024/25:520 om undantag för små plastflaskor i ny EU-förordning
Protokoll från debatten
Anf. 87 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Mattias Ottosson har frågat mig om jag avser att förändra Naturvårdsverkets uppdrag så att möjligheten till undantag för små plastflaskor prioriteras i Naturvårdsverkets delredovisning senast den 1 december 2025 och att näringslivet därmed inte riskerar att drabbas av fortsatt osäkerhet och marknadsmässiga nackdelar. Mattias Ottosson har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att svenska företag inte ska behöva vänta i minst två år på ett besked om ett undantag som redan nu är möjligt att införa enligt EU-förordningen.
Låt mig inleda med att säga att vi delar synen på att näringslivet inte ska drabbas av osäkerhet och marknadsmässiga nackdelar.
Den 27 februari i år gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket att föreslå hur det svenska regelverket ska kompletteras och anpassas till Europaparlamentets och rådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 1 december i år gällande de artiklar som ska börja tillämpas senast tre år från förordningens ikraftträdande. Resterande delar ska redovisas senast den 1 december 2026.
Bestämmelser som rör retursystemet börjar tillämpas senare än tre år efter ikraftträdande, vilket innebär att dessa ska ingå i den sistnämnda redovisningen. Det framgår dock i uppdraget till Naturvårdsverket att den första delredovisningen kan omfatta förslag kopplade till artiklar som ska börja tillämpas senare om myndigheten gör bedömningen att det är nödvändigt.
Regeringen är tydlig i uppdraget med att Naturvårdsverket ska beakta hur implementering över miniminivån kan undvikas samt att myndigheten ska analysera och vid behov lämna förslag på nationella undantag där det är möjligt. Det framgår också att myndigheten ska utnyttja möjligheten för nationella undantag om det bedöms vara lämpligt av konkurrensskäl, administrativa skäl eller kostnadsmässiga skäl. Det gäller särskilt när bestämmelser bedöms få oproportionerliga konsekvenser för svenska företag och myndigheter eller i övrigt svenska förhållanden.
I uppdraget ingår också att Naturvårdsverket ska inhämta information från berörda näringslivsrepresentanter och intresseorganisationer. Verket ska också beakta hur omotiverade regelbördor kan motverkas och hur administrativa kostnader och andra kostnader för företag och myndigheter inte ska öka mer än nödvändigt.
Mot bakgrund av detta finns det inte skäl för mig som statsråd att ändra på Naturvårdsverkets uppdrag.
Anf. 88 Mattias Ottosson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret på interpellationen!
Jag inleder med att säga att vi delar uppfattningen när det gäller det som statsrådet säger i sitt svar: ”Låt mig inleda med att säga att vi delar synen på att näringslivet inte ska drabbas av osäkerhet och marknadsmässiga nackdelar.” Det är klokt. Samtidigt avslutar hon sitt svar med att säga: ”Mot bakgrund av detta finns det inte skäl för mig som statsråd att ändra på Naturvårdsverkets uppdrag.” Det innebär ändå att de problem som företag upplever på grund av det här kommer att finnas kvar och att regeringen inte är beredd att skynda på den process som enligt mig egentligen redan borde vara avklarad.
Det interpellationen handlar om, och det som är viktigt, är att svenska företag och svenska företagare ska ha bra möjligheter att utveckla sina produkter. Varför är då det viktigt? Det tror jag att jag och statsrådet också är överens om. Det handlar om att företag växer, anställer folk och bidrar till det allmänna. Det är så vi bygger välfärd, och det är så vi bygger utveckling i landet.
Jag har lyft frågan för att det finns ett företag i min valkrets som har drabbats av det här problemet. Det är inte så att de vill att den här typen av flaskor ska kastas på soptippen och ligga där, utan flaskorna finns redan med i ett system där man återvinner dem.
Problemet är att det pantsystem som vi har i Sverige i dag inte kan hantera sådana här små flaskor. Returpack, mer känt som Pantamera, är tydliga med att det här är en alltför liten produkt och att de inte kan bygga om sina system så att de kan hantera den. Men det finns ändå ett sätt att återvinna plasten. Det är viktigt att Sverige har samma spelregler som man har i övriga Europa och att våra företag kan konkurrera på ett bra sätt.
Det är med anledning av det jag upprepar min fråga: Varför väntar regeringen med undantaget? Det låter ju ändå på statsrådets resonemang som att detta är viktigt och att vi skulle kunna ha ett sådant här undantag.
Avslutningsvis: Svenska företag straffas trots att undantaget är tillåtet enligt EU-förordningen. Det handlar om att plastflaskor upp till 100 milliliter som rent tekniskt inte kan finnas i systemet kan undantas. Trots detta har inte Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att prioritera frågan i sin första delredovisning. Samtidigt säger regeringen i andra sammanhang att vi ska undvika den här typen av överimplementering. Det är något vi inte ska nyttja, och det är inte bra för Sverige och svenska företag.
Jag upprepar därför min fråga: Hur rimmar det med regeringens linje att hålla sig till miniminivån att man aktivt väljer bort ett undantag som just ingår i denna miniminivå?
Anf. 89 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Tack till ledamoten för tillfället att diskutera denna fråga!
Ledamoten har även ställt skriftliga frågor om detta som har fått svar vid tidigare tillfällen. Jag får därför börja med att tacka för det stora engagemanget i det här arbetet. Regeringen är väldigt nöjd med utvecklingen av lagstiftningen PPWR och hur förhandlingen gick till. I slutet av förhandlingen lyckades vi, efter hårt arbete med hög politisk involvering, få flera ordentliga framsteg som svensk industri är betjänt av.
Det gäller många olika delar. Det som får mest uppmärksamhet är möjligen pappersförpackningarna, som är väldigt utvecklade i vårt land. Också i flera andra nordiska länder är det en tradition man håller sig till, medan man i andra länder har mer av glasflaskor. Det är viktigt att lagstiftningen inte riktar in sig på olika delar.
Det vi diskuterar i dag är att Naturvårdsverket har fått ett uppdrag att föreslå hur PPWR ska implementeras i Sverige. Utan att gå in alltför mycket på det tekniska: När man implementerar en EU-lag, oavsett vilken det gäller, föregås implementeringen från regeringens sida ofta av en analys från lämplig berörd myndighet.
Det betyder att det vore oansvarigt att införa undantag utan att myndigheten har fått analysera själva frågan. Det gäller även om jag står här i kammaren och tydligt redogör för regeringens linje, som är att Naturvårdsverket ska beakta hur en överimplementering eller en implementering över en miniminivå kan undvikas. Det gäller även om jag exempelvis lyfter att myndigheterna ska utnyttja möjligheten för nationella undantag om det bedöms lämpligt av konkurrensskäl och annat som vi har redogjort för i uppdraget.
Regeringen är tydlig gentemot myndigheten med den inriktning vi pekar på i detta arbete. Men vi menar också att myndigheten ska få göra sitt arbete på det sätt som man så väl brukar lyckas göra, nämligen att utreda och analysera vad konsekvenserna blir för svensk industri och för Sveriges måluppfyllnad gentemot PPWR.
Att föregå den bedömningen redan nu, utan ett underlag om vilka konsekvenser det skulle medföra, menar regeringen helt enkelt är ansvarslöst, och det är därför vi undviker det. Vi låter myndigheten arbeta på med sitt underlag. Vi är tydliga i underlaget med att man noga ska se över hur implementering över miniminivå kan undvikas och hur man kan nyttja möjligheten för nationella undantag så att vi undviker administrativa, kostnadsmässiga eller konkurrensmässiga nackdelar, särskilt gällande bestämmelser som bedöms få oproportionerliga konsekvenser för svenska företag.
Tittar vi på vårt pantsystem och våra förutsättningar att hantera förpackningar i Sverige kan vi konstatera att just dessa småflaskor är i en särskild kategori och inte går att panta i vårt vanliga system. Vi ser fram emot Naturvårdsverkets analys av frågan innan vi går vidare från regeringens sida.
Anf. 90 Mattias Ottosson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för fortsatt diskussion och samtal om detta!
Jag får ändå känslan av att statsrådet har en ambition och tycker att detta är viktigt och bör genomföras eftersom det är bra för svenska företag. Jag tycker dock att den tidsplan som är uppsatt är helt orimlig. Det kan dröja flera år innan ett beslut eller ett besked kommer. Under den tiden kan företag slås ut. Det kan vara svårt att få investerare att gå in i ett bolag när man inte riktigt vet vart frågan ska ta vägen. Det kan vara små, familjeägda företag som har det väldigt tufft. De kanske inte har ett stort kapital bakom sig utan bara sin egen insats. Då skapar detta problem.
Naturvårdsverkets första delredovisning kommer den 1 december 2025, alltså i slutet av det här året. Men det som rör regelverket i returdelen kommer att redovisas först i december 2026, och det är ju två år bort. Då ska man ta ställning till de här småflaskorna som inte fungerar i vårt retursystem, så det är först då det beskedet kommer.
Jag tycker att regeringen lite grann gömmer sig bakom Naturvårdsverket. Regeringen har ju makten att styra det här uppdraget så att Naturvårdsverket skulle kunna ge ett sådant besked redan i december 2025, även om jag kan tycka att det också är sent. Jag tror att det är nödvändigt. Då kan företag förutse vad som kommer att hända och anpassa sin produktion och det jobb man gör utifrån det beslut som ska tas.
Varför ska vi hålla på och gömma oss bakom Naturvårdsverket? Politik är ju att vilja, och det är regeringen som fattar beslut. Här känns det också som att regeringen och oppositionen har samma uppfattning i frågan, nämligen att detta borde komma fram så fort som möjligt så att svenska företag kan utvecklas, anställa fler och bidra till den tillväxt vi vill ha.
Jag får väl upprepa frågan: Varför ska svenska företag behöva vänta minst två år på besked om detta undantag – som redan är möjligt att införa, enligt den EU-förordning vi har, genom att regeringen ger det uppdraget till Naturvårdsverket och sätter tryck för att snabba på processen? Det låter lite överbyråkratiskt i mina öron och inte så bra för svenskt näringsliv.
Anf. 91 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! ”Överbyråkratiskt” lät verkligen som ett ord som jag direkt vill ta avstånd från skarpt. Faktum kvarstår, fru talman: Om ledamoten vore statsråd och hade suttit med denna ordning hade även ledamoten behövt förhålla sig till att myndigheterna ska analysera hur vi tillämpar förordningar innan vi börjar annonsera vad som ska ske. Det är den ordning som råder, helt enkelt.
När det gäller nu gällande lagstiftning finns det tydliga villkor för att ansöka om dispens och annat hos Naturvårdsverket. Och de krav i EU-förordningen som interpellanten vill att regeringen ska besluta om undantag från har alltså ännu inte trätt i kraft. Självklart vill man annonsera så tidigt som möjligt för att skapa trygghet för industrin, men det är viktigt att ha med sig i tidslinjen att förordningen faktiskt ännu inte har trätt i kraft. Vi behöver ha grund för de beslut vi fattar i regeringen, och de grunderna kommer ofta ur analyser från våra myndigheter.
Jag vill på inget sätt undvika transparens och gömma mig bakom min myndighet. Tvärtom menar jag att regeringen väldigt tydligt här redogör för hur vi resonerar i frågan. Vi menar att Naturvårdsverket ska beakta hur implementering över miniminivå kan undvikas. Man ska också tolka de olika delarna av vårt utredningsuppdrag till Naturvårdsverket som regeringens inriktning och prioriteringar vid genomförandet av den här EU-lagstiftningen. Vi skriver in dessa formuleringar i uppdraget för att de är styrande för de förslag som myndigheten senare ska lämna.
Jag förstår frustrationen över att ännu inte kunna se i spåkulan vad resultatet blir. Men arbetet bör föregås av analyser. Det är så vi arbetar, och det är så jag menar att vi fortsatt bör arbeta.
Och som sagt: De krav i EU-förordningen som interpellanten vill att regeringen ska besluta om undantag från har alltså ännu inte trätt i kraft.
Anf. 92 Mattias Ottosson (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för den fortsatta debatten!
Jag får lite känslan av att regeringen säger en sak men gör någonting annat. Regeringen har ju gått till val på och driver också linjen att vi ska försöka hålla oss till EU:s miniminivå så mycket som möjligt, men det gäller tydligen inte i det här fallet. Jag upplever ändå att det på något sätt missgynnar svenska företag, och det tror jag inte att vare sig statsrådet eller jag är speciellt förtjust i.
Uppenbarligen har andra EU-länder infört detta undantag. Då är det förstås svårt för svenska företag att konkurrera på ett bra sätt med dem. Det skapar den här osäkerheten, som jag talade om tidigare: Är man beredd att satsa på framtiden? Den kan knäcka ett företag och skapar naturligtvis oro bland de anställda.
Jag känner mig fortfarande ganska bekymrad. Min uppfattning är att beslut skulle kunna fattas nu och att vi inte behöver vänta. Sedan är det klart att jag är friare i min roll som riksdagsledamot än vad statsrådet är, men jag menar ändå att hon skulle kunna ge Naturvårdsverket i uppdrag att skynda på detta så att man skulle kunna lägga fram det tidigare. Jag hävdar att det går med det regelverk och det system vi har i dag.
Lycka till, säger jag till regeringen. Jag hoppas verkligen att man kan få fram det här snabbare. Jag tror att det är bra för svensk tillväxt och svenska jobb att vi kan komma fram med detta undantag och fortsätta arbeta med det.
Anf. 93 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Det var ju mycket olyckligt att detta var interpellantens sista inlägg. Den information jag har fått till mig är att EU-förordningens krav inte har börjat tillämpas än. Inget land har alltså utformat sin lagstiftning utifrån EU-förordningen. Sedan finns det flera länder vars returlagstiftning är utformad på så vis att små flaskor inte omfattas, men det är inte samma sak som att genomföra undantag från en lagstiftning som ännu inte implementerats i något av EU-länderna. Det är alltså oklart om man har tagit fram lagstiftning som inte omfattar små flaskor för att medvetet undanta dessa flaskor eller om det bara bygger på att lagstiftningen togs fram under en tid när små flaskor inte förekom på marknaden – det är ju ett hyfsat nytt fenomen, så att säga.
Eftersom detta var ledamotens slutanförande får dock frågan om vilka länder som har undantag från en lag som ännu inte implementerats någonstans hänga i luften.
Om man oroar sig över hur angelägen den här regeringen är om att visa svensk tillväxt omsorg och hänsyn och varje dag arbeta för att stärka svenska företags villkor har man nog inte lagt märke till mycket av det regeringen arbetar med. Vi har sedan första dagen på jobbet arbetat hårt för sådant som bättre elförsörjning till svensk industri och förenklade tillståndsprocesser.
Vi är också så pass tydliga vi kan vara i det specifika uppdraget till Naturvårdsverket, nämligen att man helt enkelt ska undvika implementering över miniminivå samt att man ska analysera och vid behov lämna förslag om att genomföra nationella undantag. Det, skulle jag säga, är så tydlig man kan vara givet de förutsättningar vi har. Jag är övertygad om att ledamoten egentligen delar den bilden. Men det är bra att vi får en debatt om hur vi tillsammans kan fortsätta agera för förbättrade villkor för svenska företag och för svensk tillväxt. Det uppskattas alltid, i alla fall av en liberal.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.