En modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Interpellation 2024/25:436 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-19
- Överlämnad
- 2025-02-20
- Anmäld
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-03-14
- Svarsdatum
- 2025-03-18
- Besvarad
- 2025-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Den nuvarande pliktlagstiftningen är från 1993 respektive 2012 och är i många avseenden omodern och helt klart inte anpassad till den digitala utvecklingen och det ständigt förändrade medielandskapet. Mediernas utveckling och de stora förändringarna i hur publicering sker ledde till att den dåvarande regeringen 2019 fattade beslut om direktiv för en utredning med uppdraget att få fram en ny och mer ändamålsenlig lagstiftning. Detta hade då föregåtts av en utredning som regeringen gav Kungliga biblioteket i uppdrag att utföra 2017. Resultatet blev rapporten Plikten under lupp, där Kungliga Biblioteket varnade för vad som händer med ett pliktbibliotek om det insamlade materialet inte håller hög klass.
Utredningen Papper, poddar och … Pliktlagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) lämnade sedan förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie-, teknik- och formatoberoende och därmed långsiktigt hållbar. Utredningen föreslog att det övergripande syftet med lagen tydliggörs i en pliktmateriallag, som föreslås samlad oavsett medieform.
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och har bland annat till uppgift att samla in och bevara nästan allt som publicerats i Sverige utifrån rådande lagstiftning. KB:s insamlingsuppdrag utgår huvudsakligen från pliktlagstiftning från 1993, vilket medför stora problem och väldigt onödiga kostnader för myndigheten för löpande digitalisering av nya dagstidningar, som tekniskt sett skulle kunna samlas in i digital form direkt från leverantören. Myndighetens uppgift att stödja forskning kan inte heller upprätthållas om pliktlagstiftningen inte ger möjlighet att samla in relevanta medieformer.
Det har nu gått fyra år sedan utredningen om hur en ny pliktlagstiftning skulle kunna utformas och tydliggöras i en ny samlad pliktmateriallag överlämnades.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
Avser ministern att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:436
Webb-tv: En modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:85
- Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 marsProtokoll 2024/25:85 Svar på interpellation 2024/25:436 om en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Protokoll från debatten
Anf. 88 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.
En effektiv insamling och ett effektivt tillhandahållande av publicerat material är av stor vikt för svensk forskning. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv. Den nuvarande pliktlagstiftningen är inte anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet, och det är därför viktigt med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.
Utredningen bakom betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.
Detta är ett juridiskt och tekniskt komplicerat ärende som bereds inom Regeringskansliet.
Anf. 89 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag får börja med att tacka för svaret, även om det var med en viss förundran jag kunde konstatera att det var identiskt med de svar jag fått skriftligt de senaste åren av både statsrådet Mats Persson och statsrådet Johan Pehrson i frågan. Jag är förundrad eftersom den här frågan ju knappast är någon brännhet politisk fråga som skulle kunna skapa konflikter. Tvärtom borde den vara intressant för utbildningsministern eftersom den i hög grad rör en viktig myndighet, Kungliga biblioteket, och den framtida forskningen.
Som jag skrev i min interpellation är nuvarande pliktlagstiftning från 1993 respektive 2012, vilket normalt inte på något sätt är ålderstiget. Men just i detta avseende är lagstiftningen väldigt omodern och helt oanpassad till den digitala utvecklingen och det ständigt förändrade medielandskapet och har så varit ett bra tag.
Den mediala utvecklingen och de stora förändringarna i hur publicering sker ledde fram till direktiv för en utredning med uppdraget att få fram en ny och ändamålsenlig lagstiftning 2019. Dessförinnan hade Kungliga biblioteket av dåvarande regering fått i uppdrag att göra en utredning, vilket utmynnade i en rapport som hette Plikten under lupp. Kungliga biblioteket varnade där för vad som händer med ett pliktbibliotek om det insamlade materialet inte håller måttet.
Sedan kom då utredningen Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial 2021, där utredaren lämnade ett gediget förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende. Man kan väl kort säga att förslaget är en rejäl utvidgning av vad som ska samlas in, bevaras och tillgängliggöras som pliktexemplar. Pliktmaterialutredningen föreslår också att pliktlagstiftningens syfte ska framgå av lagens inledande bestämmelse.
Det har ju gått några år sedan utredningen lade fram sitt förslag. Som jag tidigare sa har jag ställt frågor i ärendet men bara fått till svar att arbete pågår i Regeringskansliet. Det kan jag förstå, men det känns onekligen lite fattigt att det inte finns någon vision om arbetets fortskridande. Ny lagstiftning ska naturligtvis göras ordentligt, men jag ställer ju frågan eftersom jag vet att detta ställer till det för Kungliga biblioteket, som får lägga väldigt mycket tid på att tolka den gamla lagstiftningen och inte ges möjlighet att samla in det material som nutiden förser oss med. Det kommer också att bli svårt för myndigheten Kungliga biblioteket att stödja forskningen adekvat om pliktlagstiftningen inte ger möjlighet att samla in relevanta medieformer.
Min fråga står alltså fast. Finns det någon plan?
Anf. 90 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är som Ewa Pihl Krabbe säger: Detta är ingen stor politisk stridsfråga. Det är vi helt överens om. Det finns andra saker som skiljer våra två partier åt. I detta kan vi nog förenas om vikten av att en sådan här lagstiftning är väl fungerande, rättssäker, ändamålsenlig och långsiktigt hållbar.
Behovet av en modern och ändamålsenlig pliktlagstiftning har funnits under en längre tid. Vi vill säkerställa att lagstiftningen fungerar i praktiken och inte skapar några oönskade konsekvenser, exempelvis när det gäller upphovsrättsliga frågor – något som gör detta särskilt komplext – eller ställer helt nya tekniska krav på leverantörer. Utvecklingen här går ju väldigt fort. Därför är det viktigt att analysen får fortgå av hur utredningens förslag kan genomföras på ett sätt som tar höjd inte minst för just den upphovsrättsliga komplexiteten.
När det gäller pliktinsamlingen för framtiden är det bättre att det blir rätt än att det går fort. Det sista är det dock ingen risk att man kan bli beskylld för, och det har jag full förståelse för.
Vi följer beredningen noga. Det är komplicerat, vill jag understryka. Kungliga biblioteket har många viktiga uppgifter, till exempel den vi nu debatterar, och utför ett mycket angeläget arbete för att tillgängliggöra forskning för framtiden men också bevara vårt ständigt pågående utvecklande av vårt kulturarv.
Det frågades här om tidsplan. Jag hoppas att så snart som möjligt kunna återkomma med ett besked om just detta. Just nu pågår dock beredningen.
Anf. 91 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Varför behöver då regeringen beakta Pliktmaterialutredningens förslag? Jo, en av Kungliga bibliotekets uppgifter är att samla in och bevara morgondagens kulturarv, precis som statsrådet sa nyss. Utifrån nuvarande pliktlagstiftning saknas stöd för insamling av viktiga delar av nuvarande och kommande generationers publicering och konsumtion av medier och nyheter, till exempel publiceringar på sociala medier.
Om man tittar på hur kanalval för samhällsnyheter skiljer sig åt mellan dem som är födda på l900-talet respektive 2000-talet ser man stora skillnader. De som är födda efter millennieskiftet har inte tv-kanaler som förstahandsval som befolkningen i stort, utan de tar främst del av samhällsnyheter i sociala medier. De använder också traditionella medier i betydligt lägre utsträckning än de som är födda på l900-talet. Faktum är att sociala medier sammantaget är den enda nyhetskälla som fler födda på 2000-talet använder jämfört med dem som är födda på 1900-talet.
Facebook är den tjänst på sociala medier som flest svenskar konsumerar samhällsnyheter på, följt av Instagram, Youtube och Twitter. Och av oss som är födda på l900-talet använder endast 1 procent Tiktok för samhällsnyheter.
En ny lagstiftning ger också långsiktiga samhällsekonomiska besparingar och innebär en anpassning till samhällets digitalisering. Om Kungliga biblioteket kan få laglig tillgång till digitala tryckfiler undviker man en framtida både kostsam och onödig digitiseringsprocess av böcker, tidskrifter, vardagstryck med mera, och processen kan då koncentreras till det historiska materialet.
En annan vinst är att forskningen ges förutsättningar att förstå exempelvis hur information och desinformation sprids i samhället, kan synliggöra påverkanskampanjer, fake news, och vidare också ta del av digitala versioner av sådant som bara samlas in som fysiska böcker, exempelvis eböcker.
Så därför, fru talman, är det viktigt med en ny pliktlagstiftning.
Anf. 92 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning. Lagstiftningen bygger på att vi har tagit del av de erfarenheter som finns från andra länder där man har kommit något längre, och sedan har den anpassats till svenska förhållanden och vår rättsliga kontext.
Vi fortsätter att leta efter en reglering som snarare blir rätt från början än att man senare ska behöva justera den igen. Vi kan då balansera de motstående intressena på olika sätt. Upphovsrätten reglerar hur digitalt material får samlas in, lagras och tillgängliggöras. Här finns en avvägning mellan rättighetshavarnas intressen och samhällets behov av långsiktigt bevarande och forskningsåtkomst.
Jag kan inte nog betona hur komplex frågan om pliktinsamling är i samspelet mellan den svenska nationella lagstiftningen och EU:s upphovsrättsregler för att få lagen på plats på ett ändamålsenligt sätt.
Även om det finns önskemål kan jag inte ge en exakt tidsram, men arbetet pågår inom Regeringskansliet.
Anf. 93 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag vill bara avsluta med att citera årsredovisningarna från de senaste åren.
I 2023 års årsredovisning står följande: ”KB:s insamling speglar för närvarande inte dagens medielandskap då insamlingen är begränsad av de materialtyper som omfattas av nuvarande pliktlagstiftning.”
I årsredovisningen för 2024 står följande: ”För att KB ska klara uppgiften att utgöra en nationell forskningsinfrastruktur och verka för en demokratisk samhällsutveckling behöver dock pliktlagstiftningen revideras.”
Jag ska inte trötta statsrådet med fler detaljer. Jag hoppas bara att det framgår att landet behöver en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning snart – fast helst i går.
Anf. 94 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag kan understryka att det här inte är en fråga som tröttar, utan det här är en ytterst angelägen fråga för det viktiga uppdrag och arbete som Kungliga biblioteket utför i detta avseende.
Jag har återigen tittat på det regleringsbrev som regeringen har gett för innevarande år för Kungliga bibliotekets arbete för att stärka skyddet för informations- och cybersäkerhet samt för att titta på det angelägna uppdraget att arbeta tillsammans med andra myndigheter för att uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige. Ett tidigare uppdrag där Kungliga biblioteket har ett särskilt ansvar kommer att redovisas under året, nämligen det om bibliotekstjänster runt om i hela landet.
Det här är komplexa frågor. Jag hoppas att vi, utan att kunna ange en exakt tidsram, kan återkomma snarast möjligt för att få fram rutiner för att effektivare använda de omfattande hundratals miljoner som Kungliga biblioteket får i anslag från denna kammare varje år för detta viktiga och angelägna uppdrag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.