Vindkraftspengarna
Interpellation 2024/25:428 av Malin Larsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-02-17
- Överlämnad
- 2025-02-18
- Anmäld
- 2025-02-19
- Sista svarsdatum
- 2025-03-11
- Svarsdatum
- 2025-03-18
- Besvarad
- 2025-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Den 19 september överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 som innehåller en ersättning för vindkraft till kommuner. Dagen efter presenterade finansdepartementet en fördelning av vindkraftspengarna i budgeten. Fördelningen redovisades per län och kommun, och av tabellen framgår det att Västernorrlands kommuner totalt ska få 62,5 miljoner kronor i ersättning för vindkraft.
Inga pengar har ännu betalats ut till kommunerna, och det visar sig att den faktiska ersättningen inte är fastställd. Jag riktade därför en skriftlig fråga om detta till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Hon lämnade över frågan till energi- och näringsminister Ebba Busch. Svaret som gavs både till medierna och på den skriftliga frågan var: ”Svaret är att utformningen av ersättningen till kommunerna inte är riktigt klar och att frågan bereds i Regeringskansliet. Regeringen återkommer med besked när beslut är fattat.” Svaret väcker såklart oro hos de kommuner som väntar på vindkraftspengarna – de kommuner som faktiskt tagit ansvar, gått före och byggt ut vindkraft.
Frågan är nu om informationen från finansdepartementet i september 2024 går att lita på. Kan kommunerna räkna med att minst dessa pengar kommer att betalas ut till dem under året? Det är dessa presenterade siffror som kommunerna redan har räknat med för att klara sin välfärd och undvika uppsägningar.
Utifrån detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Stämmer den information som lämnats av finansdepartementet angående incitamentsersättning, både vad gäller vilka kommuner som omfattas och beloppen, och kommer ersättningen till kommunerna att betalas ut under 2025?
- Avser ministern och regeringen att ytterligare utveckla incitamentsersättningen för vindkraft?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:428
Webb-tv: Vindkraftspengarna
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:85
- Protokoll 2024/25:85 Tisdagen den 18 marsProtokoll 2024/25:85 Svar på interpellation 2024/25:428 om vindkraftspengarna
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Malin Larsson har frågat mig om den information stämmer som lämnats av Finansdepartementet angående incitamentsersättning, vad gäller både vilka kommuner som omfattas och beloppen, och om ersättningen till kommunerna kommer att betalas ut under 2025 samt om jag och regeringen avser att ytterligare utveckla incitamentsersättningen för vindkraft.
Svar på interpellationer
I budgeten för 2025 har riksdagen på regeringens förslag avsatt 340 miljoner kronor att fördela till kommuner där det finns vindkraft. Regeringen har inte för avsikt att låta dessa medel brinna inne. De medel som finns avsatta för 2025 kommer att betalas ut till kommunerna under 2025.
Den preliminära prognos som Finansdepartementet kommunicerade i september förra året byggde på tidiga uppskattningar och på den statistik för vindkraft i drift som finns sammanställd av Energimyndigheten. Det innebar bland annat att kommuner beräknades ha vindkraft baserat på var anslutningspunkten till elnätet finns i stället för på i vilken kommun de faktiska vindkraftverken finns. Detta behöver naturligtvis justeras så att utgångspunkten för fördelningen blir var vindkraftverken faktiskt är belägna. Jag kan inte i dag säga när detta arbete är klart – vi är nu i mars månad 2025 – eller hur stor justeringen kommer att bli jämfört med prognosen för enskilda kommuner, men på nationell nivå är siffran densamma som då, 340 miljoner kronor.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 gjort en bedömning av utbyggnadstakten för de kommande tre åren. Den innebär en beräknad ökning av ersättningen till kommunerna till 370 miljoner kronor för 2026 och 400 miljoner kronor år 2027.
Regeringen arbetar med att ta fram ett vindkraftspaket, som syftar till att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft genom stärkta incitament och ökad acceptans. Stödet till kommunerna är det första steget i detta paket. Därutöver förbereder regeringen insatser för att genomföra de tre kompensationsförslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden, SOU 2023:18. Om de förslagen genomförs kommer lokalsamhället att kunna få del av intäkterna från en vindkraftspark, de närboende få rätt till andel av intäkten och ägare av intilliggande fastigheter få rätt till inlösen av fastigheten till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade uppförts.
Anf. 2 Malin Larsson (S)
Fru talman! Jag har alltså ställt denna interpellation eftersom våra kommuner väntar på sina utlovade vindkraftspengar.
I höstas vid en pressträff presenterade ministern tillsammans med klimat- och miljöministern ett nytt stöd för landbaserad vindkraft. Dagen efter att budgetpropositionen hade presenterats publicerade Finansdepartementet listor på hur mycket varje kommun skulle få. Kommunerna kunde då ta med detta i sina egna budgeter för 2025.
Kommunerna i Västernorrland har under lång tid tagit ett stort ansvar för hela Sveriges energiförsörjning. Våra älvar har försett Sverige med energi under årtionden, och senare har det expanderats till att omfatta en stor del av den vindkraft som i dag finns i landet – vindkraft som producerar energi som i stor utsträckning levereras till andra delar av landet. Intrånget är stort, och de kommuner och medborgare som tar ansvar för landets energiförsörjning är väl värda denna kompensation.
Än så länge har dock inga pengar betalats ut till kommuner som låtit bygga vindkraft. I mitt hemlän Västernorrland väntar samtliga kommuner på en sammanlagd ersättning på 62,5 miljoner kronor. Ånge, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner har högst installerad vindkraftseffekt, och de tre kommunerna väntar på runt 15 miljoner kronor var.
Det svar som gavs till medier och som svar på min tidigare skriftliga fråga var att utformningen av ersättningen till kommunerna inte är riktigt klar och att frågan bereds i Regeringskansliet, trots att man redan presenterat beräkningar och belopp till varje kommun.
Detta väcker såklart oro hos de kommuner som väntar på vindkraftspengarna – kommuner som faktiskt tagit ansvar, gått före och byggt ut vindkraft. Frågan är nu om den information som kom från Finansdepartementet i september 2024 går att lita på. Kan kommunerna räkna med att minst dessa pengar kommer att betalas ut under året? Det är ju de presenterade siffrorna som kommunerna redan har räknat med för att klara sin välfärd och undvika uppsägningar.
Planeringsförutsättningarna för berörda kommuner sätts ur spel om de ändras under året. Med hänsyn tagen till att välfärden inte har prioriterats de senaste åren är detta ett gott tillskott för kommuner som har det tufft ekonomiskt.
Nu har ministern svarat att den information som lämnats av Finansdepartementet inte riktigt stämmer angående incitamentsersättning och att den måste justeras men att pengarna kommer att betalas ut under 2025, vilket är bra. Men som jag nu tolkar ministerns svar kan kommunerna alltså räkna med det angivna beloppet om vindkraftverken finns i kommunen. Stämmer det?
Ministern säger här att man inte riktigt vet exakt hur det kommer att bli eller hur många som berörs. Men jag undrar ändå om det inte finns någon form av uppskattning om hur stort felet har blivit, hur stort belopp som måste justeras och hur många kommuner som i så fall berörs av det.
Anf. 3 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Tack till Malin Larsson för relevanta följdfrågor till en mycket viktig interpellation!
Jag vill börja med att understryka det och, fru talman, kvittera det som Malin Larsson säger här. Jag har stor förståelse för att det är många kommuner som väntar på det här.
Frågan handlar om hur vi ska öka incitamentet för att man ska vilja säga ja till vindkraft trots det ingrepp som det innebär i naturen och i många bostadsområden i många kommuner. Är man med och tar det här ansvaret – som Malin Larsson pekar på att många kommuner, inte minst i Västernorrland, har gjort – ska man känna att det ses och att det premieras.
Frågan om hur vi ska skapa incitament har diskuterats under många års tid, och nu äntligen har vi ett besked om ett grundupplägg för hur detta ska beräknas för kommunerna. Vi har satt en prislapp. Det finns avsatta medel. Det ska betalas ut under det här året. Men då vill man veta när och exakt på vilken grund. Grunderna i modellen är ju klara.
Jag förstår frustrationen, men under den presentation som vi gjorde i höstas från regeringens sida var vi tydliga med att vi kommer att återkomma med detaljer om upplägget. Sedan gavs det ett beräkningsexempel på vad det skulle kunna innebära för kommuner som redan har vindkraft, där man utgick från underlaget från Energimyndigheten.
Men sunt förnuft måste också råda. Jag tror att det är få som skulle uppskatta en modell där man utgår från var anslutningspunkten är i stället för var den faktiska vindsnurran står.
Med det sagt: Frustrationen kommer att behöva kvarstå ett tag till i fråga om när man får pengarna och exakt hur mycket det blir. Vi kommer, precis som vi sa i höstas, att återkomma i detalj om detta.
Anf. 4 Malin Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack till ministern för svaren så här långt!
Oavsett om det var ett exempel eller inte presenterade Finansdepartementet exakta belopp till varje kommun – vad varje kommun skulle få.
I Västernorrland är det framför allt tre av våra kommuner som väntar på vindkraftspengarna. Det är Örnsköldsvik, Sollefteå och Ånge.
Ånge kommun har länge varit en attraktiv kommun för landbaserad vindkraft. Flera stora vindkraftsparker har byggts, och det fortsätter att projekteras, planeras och byggas. De stora energimängder som produceras genom vindkraften möjliggör också stora satsningar, som genomförs, på hållbar industriell symbios och vätgasproduktion i Ånge kommun.
Vätgasproduktionen kommer att förlänga den lokala värdekedjan, vilket ger Ånge kommun bättre förutsättningar för en positiv samhällsutveckling med fler lokala arbetstillfällen. I längden blir det då också en mer levande plats att verka och bo på.
Elintensiv industri av den storlek som nu planeras och byggs i Ånge kommun kräver en väl utbyggd infrastruktur och planering. Under det senaste decenniet har förberedelser skett successivt i Ånge, men hela utvecklingsarbetet startade med etableringarna av vindkraften i kommunen.
Nyindustrialiseringen i Ånge kommun kommer att innebära stora möjligheter för lokal värdebehållning i form av nya arbetstillfällen och utbyggnad av samhället. De nya etableringarna innebär direkta arbetstillfällen både i form av anställningar och i form av uppdrag för underleverantörer.
Vi har tidigare här i kammaren debatterat incitamenten för att få mer vindkraft på plats. Det är en otroligt viktig fråga runt om i landet. Uppförandet av vindkraftverk påverkar boende, markägare, friluftsliv och kommunerna.
Jag bor själv i Västernorrland. Att vindkraftsfrågan engagerar har jag själv sett på nära håll – många gånger. Jag har sett den oro, de konflikter och de farhågor som kan uppstå när vindkraften diskuteras och etableras. Men i dag ser jag också alltmer de möjligheter, den framtidstro, den tillväxt och de jobb som vindkraften med sin efterfrågade förnybara el bidrar till.
Många av våra kommuner i länet, där vi har en stor utbyggnad av förnybar energi, ser i dag en framtid med nya etableringar och med nya gröna jobb som kommer på grund av att det finns stor och säker tillgång till förnybar energi via både vindkraften och vattenkraften.
Men det kommunala vetot stoppar många vindkraftsprojekt. Det behövs incitament. Det behövs pengar som kommer och som kommunerna kan budgetera med.
Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen, möta det osäkra omvärldsläget och stärka industrins konkurrenskraft.
Utifrån detta vill jag fråga ministern: Anser ministern att den landbaserade vindkraften ska byggas ut kraftigt, och vilka åtgärder ser ministern som viktigast att prioritera för att snabbt öka tillgången till billig el?
Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Sveriges stora problem är inte att vi har brist på el. Vi har ett väldigt stort elöverskott. Sverige är ett av de länder i EU som har det minsta importbehovet. Men kritiska dagar har vi importbehov eftersom vi inte har tillräckligt med el jämnt fördelat under året.
Det handlar om tillgänglig effekt, el som finns tillgänglig för våra tunga industrier och våra företag och som de kan ansluta till. Det hjälper inte att vi vissa dagar har ett massivt överskott. Det går då utanför vårt lands gränser, för det finns inget vettigt sätt att lagra all den elen. Den elen går på export. Andra dagar behöver vi i stället importera.
Häremellan har vi då företag som tvingas säga nej till företagsetableringar och kommuner som tvingas säga nej till nya fabriker och nya arbetstillfällen eftersom vi har en kraftproduktion som är alldeles för väderberoende.
Med det sagt: Regeringen gör nu mycket för att på kort, medellång och lång sikt se till att vi får loss mer elproduktion men också mer effekt av den el som produceras. Det betyder att vi banar väg för både mer vindkraft och mer kärnkraft. Dessa står inte emot varandra.
Jag har precis landat efter att jag varit i Bryssel. Jag var på energiministerrådsmöte med mina ministerkollegor i EU. En del länder står fortfarande i den här kampen mellan olika kraftslag. Sverige har i alla fall med den här regeringen lämnat den kampen mellan kärnkraft och vindkraft. Alla goda krafter behövs nu.
Jag tycker att det bästa beviset på detta är alla de åtgärder som den här regeringen nu klarar att göra för att bana väg för vindkraft. Det mäktade inte en rödgrön regering med. Men jag vet att det finns en stor samsyn mellan regeringen och till exempel Socialdemokraterna, som Malin Larsson representerar.
Det handlar om incitamentet för vindkraftsutbyggnad, som vi talar om nu. Det handlar om att premiera dem som redan har och om att öka incitamenten för att säga ja framåt. Det handlar om kompensation till närboende och om lokal nytta av vindkraft. Det handlar om höjd fastighetsskatt för vindkraft, som då också kan föras vidare.
Vi har gjort mycket för att snabba upp prövningsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Frågan om det går att göra mer tillsammans med försvaret för att försvaret ska kunna säga ja till fler havsbaserade vindkraftverk har vi kört i botten. Vi har nu gett uppdrag om att öka incitamenten brett. Det kan handla om ekonomiska incitament och bredare incitament för att vindkraftsbolagen ska leverera mer effekt av all den el som produceras av vindkraften.
Man kan titta på detta på kort sikt. Om vi inte ska göra som många andra länder – reversera och börja importera olja och gas igen, vilket Sverige inte vill – behöver vi få loss mer vindkraft. Men det ska vara vindkraft som kan ge mer tillgänglig el där det behövs och när det behövs. Den ska inte bara gå på export.
Jag tycker att Ånge är ett utmärkt exempel. Det är ett gott exempel på dialog mellan kommun, boende och bolag. Det arbete man har vad gäller vätgas är också ett gott exempel. Vi har också exempel på västkusten, där man nu tittar på möjligheter att lagra energin som produceras från vindkraften i form av vätgas, vilket innebär att den kan användas på ett helt annat sätt, mer jämnt fördelat under året. Nog händer det mycket på området.
Fru talman! För att jag ska ha svarat tydligt på den andra frågan från interpellanten säger jag: Ja, vi är beredda att göra mer för att öka incitamenten här, och det ligger inom ramen för bland annat det uppdrag som vi redan nu har gett när det gäller hur vi kan få ut mer effekt av el från vindkraft.
Anf. 6 Malin Larsson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaren och för debatten.
Det är i Ånge det händer, och det är vindkraften som möjliggör den utvecklingen. Dessutom både planeras och byggs det nu i Ånge för lagring kopplat till vindkraften. Det händer alltså många bra saker.
När vi socialdemokrater var i regeringsställning tillsatte vi incitamentsutredningen. Nuvarande regering strök dock viktiga delar ur den. I höstas lade vi socialdemokrater också fram en rad nya förslag på reformer för att öka produktionen av billig el och förbättra villkoren för vindkraftsutbyggnad. Utöver ersättningen för redan byggd vindkraft, som vi pratar om här i dag, innebär vårt förslag att kommunerna skulle få 250 000 kronor om året för ett normalstort modernt vindkraftverk. Det är betydligt mer pengar än regeringen har presenterat.
Vindkraften är den elproduktion som kan byggas ut i störst skala de närmaste tio åren för att Sverige ska klara den elektrifieringsvåg och klimatomställning vi befinner oss i. Vi vill ha hit nya industrier, och vi vill ställa om. Då behövs den elen.
Jag hoppas att vi kan lita på energiministern när det gäller att pengarna kommer så snart som möjligt och även att dessa vindkraftspengar är ett första steg mot en mer rättvis fördelning av värdena från landets kraftproduktion. Det behövs nämligen mer. Det måste till medel som gagnar bygderna, och vi behöver få spelregler så att såväl kommuner som investerare och boende som berörs vet vad som gäller.
Vad kommer ministern nu att inrikta sig på för att förbättra incitamenten och villkoren för utbyggnad av vindkraft och för att Sverige ska ha stabila, långsiktiga och rättssäkra processer?
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Sverige har nu de lägsta elpriserna på fyra år. Men om man frågar svenska folket tror jag att få skulle säga på uppstuds: Jo, jag märker att det är mycket billigare den här vintern jämfört med den tidigare vintern och dessutom mycket billigare jämfört med vintern innan dess.
På sin elräkning ser man nämligen att man nu inte bara betalar ganska mycket för elen, även om vi har bland de lägsta elpriserna i hela EU och mycket lägre elpriser än för fyra år sedan, utan också får betala ganska mycket för elnätet. En väderberoende kraftproduktion kräver väldigt mycket mer elnät. Det ska vi också vara medvetna om när vi bygger helheten i ett elsystem.
Om vi trycker in en massa baskraft, alltså vattenkraft och kärnkraft, kan vi dock utnyttja befintliga elnät mycket mer effektivt. Det är nämligen skillnad på elproduktion och elproduktion. Den intermittenta kraftproduktionen och baskraften fungerar på helt olika sätt i systemet. Den ena är synkron, och den andra är asynkron – detta är fysik, inte politik. Det är därför vi behöver ha de kraftslagen ihop i systemet.
Har man mer baskraft i systemet kan man lättare flytta elen från punkt A till punkt B, från där den produceras till där den behövs. Då behöver vi inte lägga lika många miljarders miljarder på elnät. Det behöver visserligen också ske, men då inte i samma dramatiska takt. Detta vill jag trycka på med viss emfas.
Det avslutande, viktiga svaret är att de två nya uppdrag som vi har gett för att stärka intermittent kraftproduktions bidrag till ett robust energisystem är viktiga. Hur ser vi till att ge incitament som inte bara premierar en massa el som kommer och går när den vill utan också ger effekt, så att vi kan stå starka i en tuff tid oavsett om det är i Västernorrland eller andra delar av Sverige?
Jag tackar för interpellationen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.