Bidrag till allmänna samlingslokaler
Interpellation 2024/25:388 av Kristoffer Lindberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-03
- Överlämnad
- 2025-02-04
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
I regeringens budgetproposition, utgiftsområde 17, anslag 13:2 framgår att de statliga bidragen till allmänna samlingslokaler ska vara oförändrade, det vill säga 52 164 000 kronor per år under åren 2025, 2026 och 2027.
Av dessa 52 164 000 kronor framgår av regeringens regleringsbrev till Boverket att 4 980 000 kronor får användas som organisationsbidrag till de tre lokalhållande centralorganisationerna Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar för deras arbete med exempelvis information, rådgivning och utvecklingsarbete. Investeringsbidragen om 28 382 000 kronor kan sökas av alla allmänna samlingslokaler runt om i Sverige, liksom verksamhetsutvecklingsbidraget om 18 802 000 kronor.
I 7 § förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler framgår att Boverket särskilt ska prioritera de ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler för ungdomar och allmänna samlingslokaler i områden med socioekonomiska utmaningar. Boverket får också särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service.
Skillnaden mellan begreppen ”ska” och ”får” blir tydlig när man ser till Boverkets tillämpning av denna förordning. Konsekvensen har blivit att verksamhetsutvecklingsbidraget inte längre beviljas till allmänna samlingslokaler på Sveriges landsbygder, trots de ändringar den tidigare regeringen gjorde i förordningen år 2021 för att möjliggöra verksamhetsutvecklingsbidrag för samlingslokaler på landsbygderna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Avser regeringen att ändra i skrivningarna i 7 § förordningen om bidrag till allmänna samlingslokaler så att Boverket kan bevilja verksamhetsutvecklingsbidrag även till samlingslokaler på Sveriges landsbygder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:388
Webb-tv: Bidrag till allmänna samlingslokaler
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
- Protokoll 2024/25:75 Fredagen den 21 februariProtokoll 2024/25:75 Svar på interpellation 2024/25:388 om bidrag till allmänna samlingslokaler
Protokoll från debatten
Anf. 28 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Kristoffer Lindberg har frågat mig om regeringen avser att ändra i skrivningarna i 7 § förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler så att Boverket kan bevilja verksamhetsutvecklingsbidrag även till samlingslokaler på Sveriges landsbygder.
Fördelningen av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler styrs av bestämmelser i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Syftet med statsbidraget till allmänna samlingslokaler är främst att bidra till att tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället, kulturlivets behov av lokaler både för att sprida kultur och för skapande aktiviteter och spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet. Statsbidrag får lämnas i form av organisationsbidrag, investeringsbidrag och verksamhetsutvecklingsbidrag.
Enligt förordningen får särskilt ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service prioriteras. Förordningen anger även att ansökningar som avser lokaler i områden med socioekonomiska utmaningar ska prioriteras.
Det är Boverket som prövar frågor om och betalar ut statsbidraget enligt förordningen. Besluten fattas av ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten som benämns Samlingslokaldelegationen.
Antalet inkomna ansökningar till Boverket om statsbidrag till allmänna samlingslokaler ökade från år 2023 till år 2024. Under 2023 beviljades 58 av 244 ansökningar om investeringsbidrag respektive 20 av 59 ansökningar om verksamhetsutvecklingsbidrag.
Vidare beviljades organisationsbidrag till de tre samlingslokalorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt riksorganisationen Våra Gårdar. Enligt uppgifter från Boverket har verksamhetsutvecklings- och investeringsbidraget haft ett högt söktryck under åren.
Likt föregående år söktes medel i högre grad från områden med socioekonomiska utmaningar, och detta gällde särskilt verksamhetsutvecklingsbidraget. Även andelen sökande som bedriver ungdomsverksamhet har varit särskilt hög när det gäller verksamhetsutvecklingsbidraget. Sökt belopp uppgick till cirka 73 miljoner kronor, varav 19,7 miljoner kronor beviljades i bidrag. Verksamhetsutvecklingsbidraget har främst gått till projektledning, utbildningsinsatser, resor och inköp av inventarier men även till anpassning av lokaler.
Jag delar Kristoffer Lindbergs uppfattning att bestämmelser om statsbidrag till allmänna samlingslokaler inte bör vara utformade på ett sådant sätt att de försvårar att statligt stöd kan beviljas till samlingslokaler i svenska landsbygder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inom Regeringskansliet genomförs för närvarande en översyn av de förordningar som styr statligt stöd till det civila samhällets organisationer med anledning av bland annat införandet av det nya demokrativillkoret. I översynen ingår även att se över andra bestämmelser i förordningarna. Det kan bland annat avse frågan om det i nuvarande förordning finns bestämmelser som innebär att samlingslokaler i Sveriges landsbygder inte kan beviljas verksamhetsutvecklingsbidrag.
Anf. 29 Kristoffer Lindberg (S)
Fru talman! Runt om i vårt land finns en imponerande mängd allmänna samlingslokaler som ägs och drivs av föreningslivet. Inte sällan har de sitt ursprung i de svenska folkrörelserna.
De föreningsdrivna allmänna samlingslokalerna är en stor tillgång över hela landet. Festligheter, teaterupplevelser, körsång, dansuppvisningar, film- och biokvällar, föreningsmöten, konserter och träffar för motorburen ungdom – i de allmänna samlingslokalerna händer verkligen allt.
I regeringens budgetproposition framgår att de statliga bidragen till allmänna samlingslokaler ska vara 52 miljoner kronor per år. Som ministern beskrev delas de 52 miljoner kronorna sedan upp i tre delar i regeringens regleringsbrev till Boverket.
Ungefär hälften utgörs av ett investeringsbidrag, och drygt en tredjedel utgörs av ett verksamhetsutvecklingsbidrag. En mindre del avsätts som organisationsbidrag till de tre lokalhållande riksorganisationerna Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar.
Vad är då problemet, fru talman? Jo, det är den nuvarande skrivningen i förordningen om bidrag till allmänna samlingslokaler. Där framgår att Boverket särskilt ska prioritera de ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler för ungdomar och allmänna samlingslokaler i områden med socioekonomiska utmaningar. Boverket får också särskilt prioritera ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i områden som saknar närhet till offentlig och kommersiell service.
Skillnaden mellan begreppen ”ska” och ”får” blir tydlig när man ser på Boverkets tillämpning av förordningen. Konsekvensen har blivit att verksamhetsutvecklingsbidraget inte längre beviljas allmänna samlingslokaler på Sveriges landsbygder, trots de ändringar som den tidigare regeringen gjorde i förordningen år 2021 just för att komma åt problematiken, som man såg redan då.
Den nuvarande skrivningen innebär att det i praktiken endast är samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta områden som får ta del av resurserna. Självfallet behövs resurser till lokalerna i dessa områden väldigt väl, men det ska inte ske på bekostnad av lands- och glesbygdernas samlingslokaler.
Som exempel kan nämnas att bygdegårdsföreningar, alltså samlingslokaler som är medlemmar i Bygdegårdarnas Riksförbund, inte har fått något verksamhetsutvecklingsbidrag från Boverket sedan 2018.
För att tydligare gestalta den problematik som jag vill belysa: År 2024 beviljades 15 samlingslokaler statligt stöd. Dessa 15 var nästan uteslutande samlingslokaler i större städer – endast 1 samlingslokal på landsbygden fick ta del av det statliga stödet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På många mindre orter är bygdegården den enda mötesplatsen. Föreningarna drivs i huvudsak ideellt, och förutom det ideella engagemanget behövs finansiellt stöd för att kunna utveckla verksamheten. Landsbygder har ofta en begränsad kommunal service och sämre utbyggd infrastruktur, och då blir denna lokala mötesplats avgörande för en meningsfull fritid.
Statsbidraget bör ge alla allmänna samlingslokaler samma möjligheter att få stöd, men så ser det i praktiken inte ut i dag. Detta är en orimlig orättvisa som behöver rättas till.
Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed utifrån den översyn som ministern nämnde i sitt svar. Avser regeringen att ändra skrivningarna i 7 § i förordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler så att Boverket kan bevilja verksamhetsutvecklingsbidrag även till samlingslokaler på Sveriges lands- och glesbygder?
Anf. 30 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Först vill jag börja med att säga att det verkligen är angeläget med samlingslokaler, bygdegårdar, Folkets Hus, idrottsanläggningar och annat i Sverige. Det är en viktig del av den infrastruktur som vi behöver för alla mänskliga möten och all verksamhet som gör livet värt att leva och som tillhandahålls på ett fantastiskt sätt av många ideella organisationer.
Det är inte svårt att säga att man älskar dessa lokaler när man vet vad de fylls med för verksamhet och hur de möjliggör det ideella engagemanget, som är starkt och blomstrande i vårt land. Ibland när man lyssnar på debatten får man intrycket att det knappt finns, men det finns hur mycket som helst och lever i allra högsta grad. Det är en otroligt angelägen sak att se till att det finns goda förutsättningar för detta. Det är därför det här stödet finns – för att möjliggöra mer av det.
I det här sammanhanget vill jag säga att jag gärna vill att lokaler i allmänhet används lite mer som allmänna samlingslokaler. Jag tycker att vi har för många lokaler i Sverige som står tomma på kvällar och helger och som skulle kunna fyllas av liv. Det kan vara idrottshallar, matsalar och den typ av lokaler som finns i skolornas hägn och som jag inte tycker nyttjas på ett tillräckligt bra sätt.
Det är bland annat därför vi har bett Centrum för idrottsforskning att titta på om vi kan hitta goda exempel på hur man kan öppna upp fler lokaler på ett säkert, tryggt och bra sätt och sprida den typen av goda exempel över landet så att det kan ske i större utsträckning än i dag.
Därtill vill jag gärna lyfta fram att vi har avsatt ett nytt statsbidrag på 25 miljoner kronor årligen under perioden 2025–2027 till det civila samhällets organisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling. Det är alltså ett särskilt riktat stöd just till civilsamhället för att de ska jobba med att hålla landsbygden levande på ett sådant fantastiskt sätt.
Värt att nämna är också det årliga bidraget om 10 miljoner kronor till icke-statliga kulturlokaler, som också hanteras av Boverket och som beslutas av Samlingslokaldelegationen, utöver det stöd som vi diskuterar just nu.
Kristoffer Lindberg nämnde den förändring som gjordes 2021. Då förändrades dock inte den delen av förordningen, utan den har varit oförändrad. Det är inte vi som har ändrat det här, men nu gör vi en översyn för att se och identifiera saker som kan vara hindrande på olika sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har samma ambitioner som Kristoffer Lindberg. Bra ansökningar om samlingslokaler ska naturligtvis kunna komma i fråga för olika aktörer, också de som finns på landsbygden. Jag uppfattar att det inte finns något hinder för detta i dag, men det kan likväl vara så att det finns skäl att se över olika formuleringar.
Låt oss ta det här i ett sammanhang när förordningarna ändå ses över, vilket vi gör nu. Det finns många paragrafer där, och det finns säkert skäl att diskutera så att det fungerar så bra som möjligt. Det är vi alltid öppna för.
Anf. 31 Kristoffer Lindberg (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
För bygdegårdsrörelsen ser utvecklingen i dag ut på det här viset: Bygdegårdsföreningar har inte fått något verksamhetsutvecklingsbidrag från Boverket sedan 2018. Bygdegårdsföreningar vittnar om att även investeringsstödet har påverkats negativt, om än i mindre utsträckning. Utöver detta fick också den centrala nivån, Bygdegårdarnas Riksförbund, det centrala anslaget halverat från 2017 till 2023.
En annan aspekt som behöver lyftas upp i denna debatt tror jag är 1 § i förordningen, som definierar allmänna samlingslokaler: ”Med allmän samlingslokal avses i denna förordning en lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.”
Det är en ganska bred tolkning. Sett till de föreningar som under de senaste åren har beviljats statsbidrag utifrån just denna förordning går det att ha ett resonemang och ställa sig frågan om inte begreppet börjar tolkas lite väl brett. Det finns ju flera andra satsningar och stöd till civilsamhället som inte regleras av den här förordningen. Ministern får gärna kommentera det.
Samlingslokaler på landsbygd och i glesbygd är ju viktiga ur flera aspekter. Inte minst fyller de en viktig funktion i den kulturella infrastrukturen, som egna arrangörer men även som arenor och möjliggörare för dem som söker platser för publika framträdanden. De utgör en hörnsten i svenskt kulturliv och bidrar till att göra konst och kultur med både bredd och spets tillgänglig i hela Sverige.
Samlingslokalernas betydelse inom demokratiuppbyggnaden ska inte heller underskattas. Föreningslivet i Sverige skapar tillit och kanaler för människors engagemang och intressen. Det har en avgörande roll för civilsamhällets förutsättningar att verka. Ofta är ju samlingslokalerna navet i bygden. Gemenskapen byggs och folkhälsan stärks genom våra allmänna samlingslokaler. Många fungerar också som vallokaler vid allmänna val, som vaccinationscentraler under pandemier och så vidare.
Fru talman! Samlingslokalernas funktion som mötesplatser runt om i vårt land gör dem också till en viktig resurs i samhällets krisberedskap och vårt civilförsvar, vilket inte minst har identifierats i Försvarsberedningens rapport Kraftsamling. Vid exempelvis större och längre strömavbrott, skogsbränder eller eftersök av försvunna personer är det inte sällan de allmänna samlingslokalerna som blir knutpunkten för samhällets samlade insatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förutom den problematik som begränsningarna i förordningen innebär för samlingslokaler på landsbygd och i glesbygd finns också utmaningen med nivån på statsbidraget i förhållande till ambitionen att fler ska kunna ta del av detta bidrag. När regeringen nu väljer att låta stödet till samlingslokaler fortsätta ligga still på samma nivå, 52 miljoner, innebär det i praktiken en urgröpning över tid.
Vi socialdemokrater har föreslagit att ytterligare 50 miljoner ska avsättas för de allmänna samlingslokalerna. Det är en fördubbling jämfört med nuvarande budget. Det har blivit nedröstat här i riksdagen, vilket jag beklagar.
Vi ser behovet och betydelsen av de allmänna samlingslokalerna, och det tror jag att regeringen också gör. Mina följdfrågor blir därför: Är ministern beredd att höja anslaget till de allmänna samlingslokalerna i kommande budgetar? Och ser ministern något behov av att tydliggöra definitionen av allmänna samlingslokaler i första paragrafen i förordningen?
Anf. 32 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, Kristoffer Lindberg, för den här debatten!
Det är angeläget, tycker jag, att man synliggör betydelsen av en bra infrastruktur för civilsamhällets förutsättningar. Det tycker jag är utmärkt att man gör.
Jag kan spontant tycka att man inte ska snäva in definitionen för mycket, för då begränsar man också vad som är civilsamhället och vad som är möjligheterna i detta. Jag känner en viss tvekan inför den paragrafändringen. Det är klart att man kan säga att huvudsyftet inte är förströelse, som det står nu. Men samtidigt är det också angeläget att vi har platser där man kan träffas och hänga lite mer förutsättningslöst.
Jag ser med oro på en utveckling där förströelse erbjuds av stora techbolag och det är Tiktok som står för våra barns och ungas förströelse, inte det mänskliga mötet. Där spelar civilsamhället en roll när det erbjuder den här typen av mötesplatser, som man kanske behöver facilitera i ökad utsträckning. Det är i alla fall mitt intryck när konkurrensen är så stor från algoritmerna.
Att börja snäva in det här tycker jag alltså att man ska vara lite försiktig med att göra i det här läget. Interpellanten kan ha rätt i att det kan finnas skäl att göra det, men jag ser inte att det är ett stort problem i dag att det är för brett definierat vad man anser vara syftet med allmänna samlingslokaler. Risken finns att man begränsar civilsamhällets möjligheter att bedriva verksamheter som just nu behövs.
Jag tycker att civilsamhället ofta är fenomenalt på att se vad det behövs för nya insatser som det offentliga inte har sett. Man är snabbast på bollen när det gäller att hitta vägar framåt för nya behov i samhället såväl som för de redan existerande.
Jag tycker också att det är bra att Kristoffer Lindberg lyfter fram civilsamhällets roll när det gäller beredskapsfrågorna. Ibland blir beredskap mycket en fråga om hårda saker – hur mycket vi har i lager, vad vi kan klara, hur länge vi har den och den varan till försörjning och sådant. Det är ju jätteviktiga frågor. Men tilliten – att känna sina grannar, att ha ett fungerande sammanhang, att ha naturligt upparbetade kontakter med sin omgivning – är oerhört viktig också ur ett beredskapsperspektiv. Därför är det bra att också det belyses.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill bara lyfta fram, eftersom vi pratar om resurser till lokaler och anläggningar, att regeringen i år har anslagit 130 miljoner kronor extra utöver ordinarie anslag till inte minst idrottsanläggningar, idrottsmiljöer och idrottslokaler, som ibland också kan nyttjas för andra ändamål, för att förbereda för fritidskortet. Det är extra medel som kommer ut, vilket jag sett vid besök på en lång rad ställen. Man har kunnat flytta till större lokaler, man har renoverat, man har rustat upp och man har byggt ut. Det har skett under innevarande år, så det är en ytterligare satsning som jag tycker att det finns skäl att lyfta fram i den här diskussionen.
Anf. 33 Kristoffer Lindberg (S)
Fru talman! Tack, ministern, för den här debatten!
Jag ska inleda med att säga att 130 miljoner till idrottslokaler tyvärr inte kommer bygdegårdarna till del.
För den som lyssnar på den här debatten kanske den framstår som aningen detaljerad. Det handlar om både förordningar och regleringsbrev och om anslagsposter och utgiftsområden. Det är inte möjligt att alla känner till alla detaljer i hur förordningen är utformad och hur det här ser ut. Därför är det tur att vi kan ha den här debatten och belysa frågan, för även om det blir på en detaljerad nivå är detta oerhört viktigt.
Det som det egentligen handlar om är ju att dagens ordning är orimlig och innebär att samlingslokaler utanför storstäderna missgynnas. Det kan man se om man tittar på hur beviljandegraden ser ut. Eftersom det har sett ut så i flera år gör det också avtryck i sökbilden vilka samlingslokaler man faktiskt söker för hos Boverket, eftersom man vet att man år efter år inte får det här bidraget.
Ibland blir det inte som det är tänkt, men då är det inte värre än att man får göra om och se om man kan göra på ett bättre sätt. Regeringen känner ju till den här frågan utifrån den här debatten, och jag vet att man har blivit uppvaktad av civilsamhället. Jag är glad att vi kan diskutera frågan i dag och hoppas att man kan se en lösning framför sig.
Jag vill understryka att anledningen till att vi socialdemokrater vill höja just det här anslaget med 50 miljoner är att samhället har mycket att vinna på en sådan förstärkning men också att det är alldeles nödvändigt för att kultur- och föreningslivet utanför storstäderna ska kunna fortsätta vara starkt.
Med en förhoppning om en förbättring, ett ökat anslag till allmänna samlingslokaler och en förändring av rådande förordning vill jag tacka ministern för debatten.
Anf. 34 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, Kristoffer Lindberg, för den här diskussionen och debatten!
Som jag sa i mitt inledande svar genomför vi för närvarande en översyn av de förordningar som styr statligt stöd till civila samhällsorganisationer. Jag utesluter inte att också detta kan bli föremål för en översyn. Jag tackar för diskussionen och debatten om de här frågorna. De är oerhört angelägna.
Jag vill i sammanhanget också lyfta fram att det här stödet är oförändrat, ja, men att vi skjuter till 25 miljoner under treårsperioden som ligger framför oss i en särskild satsning på det civila samhällets organisationer just på landsbygden för att göra insatser för landsbygdsutveckling. Vi har också gjort satsningar under året på lokaler – inte specifikt på bygdegårdarna, korrekt, men på lokaler runt om i hela Sverige som används inte minst för idrottsändamål men som förstås också kan användas för andra ändamål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det i allmänhet är oerhört angeläget att det finns en bra infrastruktur för det civila samhällets organisationer, och jag är glad för att det finns ett stort engagemang för detta. Det är någonting som bygger Sverige starkt. Det är någonting som skapar det här samhällskittet som vi så väl behöver i dessa tider.
Det är inte i civilsamhällets organisationer eller i samlingslokalerna som hatet och polariseringen som vi ibland ser i samhället föds, utan där växer någonting annat: förståelse, respekt, de värden som vi vill se känneteckna vårt land och även en sådan sak som kärlek.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.