Merkostnader under svinpestrestriktionerna
Interpellation 2024/25:385 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-31
- Överlämnad
- 2025-02-03
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-18
- Besvarad
- 2025-02-18
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
När Jordbruksverket deklarerade att stora delar av norra Västmanland var drabbade av svinpest, och därmed en smittad zon, tvingades mängder av privatpersoner, företag, kommunala verksamheter och andra organisationer förändra sin verksamhet. Snabbt och resolut ändrades rutiner, och extra skyddsåtgärder vidtogs för att den farliga smittan inte skulle spridas till resten av landet.
Regeringen har upprepade gånger hänvisat alla dem som drabbats av merkostnader på grund av svinpesten att söka ersättning hos Jordbruksverket. Nu visar det sig att många företag och andra organisationer inte fått de pengar de ansökt om.
Jag vill därför fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att företag och andra organisationer ska ersättas för sina merkostnader som uppstått på grund av en statlig myndighets beslut om restriktioner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:385
Webb-tv: Merkostnader under svinpestrestriktionerna
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:72
- Protokoll 2024/25:72 Tisdagen den 18 februariProtokoll 2024/25:72 Svar på interpellation 2024/25:385 om merkostnader under svinpestrestriktionerna
Protokoll från debatten
Anf. 57 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att företag och andra organisationer ska ersättas för de merkostnader som uppstod på grund av en statlig myndighets beslut om restriktioner.
Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen. Sverige kunde tack vare dessa insatser friförklaras från smittan den 25 september 2024. Jag kan konstatera att bekämpningen gick på rekordtid ur ett internationellt perspektiv, och jag ser detta som en stor framgång för Sverige och landets smittskyddsarbete.
Epizootilagen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder kan innebära konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns bestämmelser om ersättning i epizootilagen.
Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning. Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken. Den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser. Regeringen följer den prövning som pågår.
Den verksamhet som ideella föreningar bedriver i skog och mark är betydelsefull både för privatpersoner och för samhället i stort eftersom den skapar gemenskap och stärker naturvärdena. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 avsattes därför 7 miljoner kronor för att mildra konsekvenserna för berörda kommuner och civilsamhället i dessa kommuner.
Regeringen gav under 2024 Tillväxtverket i uppdrag att analysera de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet i Fagersta och Norberg till följd av utbrottet av afrikansk svinpest. I redovisningen av uppdraget drar Tillväxtverket utifrån litteraturstudier, analys av statistik och intervjuer med berörda ett antal slutsatser, bland annat att det – utifrån tillgängliga underlag – inte finns någon märkbar påverkan på näringslivet som helhet. Vid sidan om möjligheten att ansöka om ekonomisk ersättning har det också funnits möjlighet för företag att ansöka om andra typer av stöd, men detta är en möjlighet som har utnyttjats i liten utsträckning eller inte alls. Rapporten och dess rekommendationer bereds just nu inom Regeringskansliet.
Jag är otroligt glad över att utbrottet kunde bekämpas så snabbt och därmed innebar konsekvenser som kan antas vara betydligt mildare än om smittan i stället hade fortsatt att spridas. Det kan ses som ett kvitto på den goda samverkan mellan myndigheter, kommuner, företag, föreningar och andra aktörer – inte minst jägare – som ingår i den svenska modellen.
Anf. 58 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Det är inte första gången statsrådet och jag står här och debatterar ersättning till dem som drabbats av svinpestrestriktionerna. Jag har också debatterat detta med näringsministern. Vi socialdemokrater menar att det inte räcker med att hänvisa till epizootilagen, eftersom den inte ger ersättning till alla dem som har drabbats, som inte kunnat bedriva verksamhet och som tvingats vidta extraordinära åtgärder under dessa restriktioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet och jag är helt överens om att samverkan i samband med denna smitta och bekämpningen av den har varit väldigt lyckosam. Fantastiska insatser har gjorts, men det har också kostat på. Jag och Socialdemokraterna anser att de som har haft stora kostnader i samband med de restriktioner som staten har ålagt olika aktörer i norra Västmanland ska ha rätt att få ersättning för sina omkostnader. Här är jag och statsrådet dock tydligen inte överens.
Fru talman! Vafabmiljö är ett kommunalförbund som bedriver samhällsviktig verksamhet genom avfallshantering. Vafabmiljö ansvarar bland annat för avfallsanläggningen Sänkmossen i Fagersta, där man tror att grisar kan ha smittats när de ätit avfall.
Vafabmiljö vidtog mängder av åtgärder när svinpesten bröt ut. Bland annat stängde man den avfallsanläggning jag nyss nämnde. Man aktiverade också sin krisledning, styrde om transporter till andra avfallsanläggningar, sanerade fordon och byggde staket runt hela anläggningen. Man gjorde det bra och snabbt. Jag tror att detta var en stor anledning till att smittan kunde begränsas så snabbt, men när Vafabmiljö i efterhand ansökte om ersättning från Jordbruksverket fick man nobben gällande de flesta av sina utlägg.
Fru talman! Precis som lagstiftningen stipulerar är Vafabmiljö ett taxefinansierat kommunalförbund. Varför ska taxekollektivet – alltså avfallskunderna, det vill säga alla som bor i Västmanland, Heby och Enköping – stå för kostnader som har uppstått efter en statlig myndighets begäran? Det förstår inte jag, och jag vill gärna att statsrådet svarar på det.
Precis som statsrådet sa i sitt svar vet vi alla att smittskyddsarbetet var lyckat tack vare snabba åtgärder och bra samverkan. Då är det väl inte mer än rimligt att pengarna kommer tillbaka till de aktörer som har stått för detta arbete.
Vi västmanlänningar är tacksamma för Jordbruksverkets snabba åtgärder. Vi tackar också Vafabmiljö för deras snabba åtgärder, precis som vi tackar de jägare, företagare, kommuner, föreningar och privatpersoner i norra Västmanland som tillsammans gjorde arbetet. Vi menar dock att alla som följde statens restriktioner och därmed fick extra kostnader ska kompenseras för sina utlägg och annan ekonomisk skada.
Taxekollektivet får nu stå för den allra största delen av kostnaderna för att förbundet följde statens restriktioner. Vad tänker statsrådet göra åt det?
Anf. 59 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Som jag sa i mitt första svar har vi ju lagstiftning som ska reglera dessa delar. Som ledamoten vet ska jag inte gå in i enskilda fall. I vissa fall pågår också prövning av den lagstiftning vi har.
Som ledamoten och jag pratade om förra gången vi diskuterade detta har Jordbruksverkets beslut fått olika typer av påverkan som det är olika enkelt att koppla samman direkt med beslutet. Förfarandet är ganska enkelt om man behövde avliva djur eller inte fick bruka sin åker under en viss tid. Det är svårare på andra områden, där det är mer oklart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför har min uppmaning hela tiden varit att den som upplever att den har drabbats av kostnader eller uteblivna intäkter på grund av de beslut som fattats med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest ska ansöka om stöd hos Jordbruksverket. Om man inte är nöjd med beslutet och fortsatt anser att kostnaderna eller de uteblivna intäkterna är en direkt följd av myndighetens tidigare beslut finns det ju möjlighet att få saken prövad. Vi har ett regelverk som vi använder, och någon annan ordning tror jag inte att ledamoten heller vill ha.
Med detta sagt: Vid varje sådant här tillfälle av kris, och det får man väl ändå kalla det när vi för första gången får in en sådan här allvarlig sjukdom i vårt land, måste vi dra lärdomar. Därför vi har gett uppdraget till Tillväxtverket och även konstaterat att vi behöver öka medlen till Jordbruksverket för bland annat veterinär fältverksamhet vid denna typ av händelser.
Men grunden är den lagstiftning vi har, det vill säga att man ska få sin sak prövad av myndigheten, och om man inte är nöjd med denna prövning har man möjlighet att klaga på beslutet.
Anf. 60 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Att den som inte är nöjd med Jordbruksverkets beslut och inte har fått kompensation för sina utlägg kan få fallet prövat i rätten har vi hört förut. Så är det givetvis, men då undrar de småföretag som har drabbats och även kommunalförbundet Vafabmiljö vem som ska stå för kostnaden för denna rättsliga prövning. Den kostar också pengar. Som fåmansföretagare riskerar man ju att stå med ytterligare kostnader som man inte kompenseras för. Denna risk är få beredda att ta när de inte har ekonomiska muskler utan tvärtom kämpar med de konsekvenser restriktionerna fick och utebliven ersättning för de utlägg de har haft.
Fru talman! Jag tror att statsrådet, jag och de flesta andra bedömare i Sverige är överens om att det här var första gången Sverige hade ett utbrott av afrikansk svinpest men förmodligen inte den sista. Frågan är när det sker igen och var någonstans. Det vi vet är att om smittspridningen hade varit större hade kostnaderna med stor sannolikhet varit betydligt högre. Varför skulle företag, kommuner, föreningar och kommunalförbund nästa gång det blir ett utbrott av afrikansk svinpest anstränga sig för att bidra till att begränsa smittspridningen, följa restriktioner och göra allt de kan för att stoppa smittan när de nu ser att de inte får kompensation för sina kostnader? Det undrar jag. Är statsrådet medveten om att man här sätter en standard att vi vid nästa utbrott, oavsett var i Sverige det sker, riskerar att företag, kommuner, föreningar och kommunalförbund inte följer statens restriktioner och uppmaningar för att de vet att de riskerar att stå med svartepetter, få ta notan och inte bli kompenserade?
Fru talman! Socialdemokraterna står för en annan politik. Vi vet att det är regeringen som har budgetverktyget och förmågan att om epizootilagen inte är tillräcklig göra andra satsningar som kan kompensera dem som har tagit ansvar, hjälpt till och fått extra kostnader. Med vår politik tar Sverige sig an utmaningar gemensamt, kraftsamlar och hjälps åt, och alla ska kunna lita på att de blir kompenserade för det.
Hur tänker sig statsrådet att andra avfallskollektiv ska agera nästa gång afrikansk svinpest bryter ut i Sverige?
Anf. 61 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Först och främst räknar jag med att alla avfallskollektiv, eller hur man tar hand om avfallet i kommunen, har sett över sina anläggningar så att denna typ av sopor eller matavfall inte är tillgängliga, vilket de inte ska vara, för om det nu kom därifrån vill vi inte se liknande händelseförlopp någon annanstans.
Låt mig också påminna om att utöver epizootilagens ersättningar, som de facto har betalats ut, har regeringen skickat 7 miljoner till två kommuner, som dessa har kunnat använda för att mildra effekterna. Man kan givetvis också hitta system inom den kommunala förvaltningen för att kompensera exempelvis föreningsliv eller andra aktörer som har haft betydande kostnader.
Jag vill också påpeka att regeringen tog flera beslut under pågående bekämpning i syfte att öka myndigheternas förutsättningar att hantera utbrottet men också för att dra lärdom av det som skett. Några exempel är en ändring i Jordbruksverkets regleringsbrev som möjliggjorde utbetalning av ersättning till en bredare grupp aktörer och uppdraget till Trafikverket att uppföra stängsel runt själva kärnområdet. Tillväxtverket fick också i uppdrag att analysera de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet, och Naturvårdsverket fick ett uppdrag om vildsvinsförvaltningen. I det senare ingick bland annat att dokumentera vissa erfarenheter från bekämpningen av detta utbrott.
Även om jag är väldigt stolt över Sveriges framgångsrika arbete med att bekämpa denna smitta ska vi inte glömma att det även innebar en stor ansträngning för flera delar av samhället, och därför är det viktigt att analysera de åtgärder som vidtogs och givetvis dra lärdomar inför eventuella nya sjukdomsutbrott, något både regeringen och myndigheterna just nu arbetar med. Det pågår ett forskningsprojekt på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att förbättra hanteringen av framtida utbrott, och Jordbruksverket och SVA har tagit stöd av MSB för att utvärdera hanteringen.
Tillväxtverket lämnar två rekommendationer i sin rapport. Den ena är att med hänsyn till olika branschers särart utreda utbudet av stöd och behovet av ytterligare stöd vid epizootier. Den andra är att ge i uppdrag till en eller flera aktörer att skapa en samlad överblick över vilka olika stöd och insatser som kan sökas vid epizootier och skapa metoder och arbetssätt så att denna information också kommer ut till berörda företag. Jag har hört direkt från drabbade företag att de inte hade tillgång till all information, så det behöver vi se till att de får. Rapporten bereds just nu inom Regeringskansliet.
Anf. 62 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tycker att det är magstarkt av statsrådet att säga att kommunerna kan stå för ersättning till föreningar och andra som har drabbats när statsrådets regering har underlåtit att inflationssäkra statsbidraget och därmed undandragit 6 miljarder kronor från kommunsektorn. Kommunerna blöder och går på knäna, men regeringen sänker i stället skatten för dem med högst inkomst. Pengarna finns, så regeringen hade kunnat kompensera föreningar, Vafabmiljö och företag som drabbats av svinpest om man hade velat. Men jag hör att statsrådet inte vill det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hör också att statsrådet inte har något annat besked till västmanlänningar, Hebybor och Eskilstunabor än att det är taxekollektivet som kommer att få stå för de kostnader Vafabmiljö hade i samband med att man följde svinpestrestriktionerna och gjorde det regeringen och alla andra bad att man skulle göra för att stoppa smittan. Det är ett beskt besked att ta med hem.
Det är också ett beskt besked till alla dem som någon gång framöver kommer att behöva fundera på vad de ska göra när afrikansk svinpest bryter ut igen i Sverige.
Detta var inte vad jag hade förväntat mig, men jag inser att jag inte kommer att få något annat besked.
Anf. 63 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Jag uppmanar ledamoten att i efterhand gå in och lyssna på debatten och höra vad jag säger, inte vad ledamoten vill höra. Dessa kommuner har fått ett extra bidrag på grund av sin situation. Det var det jag pratade om, ingenting annat. Jag betackar mig för att få ord lagda i min mun.
Låt oss konstatera att Socialdemokraterna verkar ha hur mycket pengar som helst till allt utom att se till att vanliga människor har mer pengar kvar i plånboken. Vi står för en annan politik. Vi driver inte en socialdemokratisk politik; vi är inte en socialdemokratisk regering. Vi ser att det finns ett värde i att människor får behålla mer av sin lön, men det verkar Socialdemokraterna inte se.
Vi har också en lagstiftning i botten, som i flera fall har fungerat bra. Men som jag har sagt några gånger under den här debatten ser vi naturligtvis till att de erfarenheter som vi tar med oss från det här utbrottet ska göra saker och ting ännu bättre. Som jag alldeles nyss sa, fru talman, har Tillväxtverket fått ett sådant uppdrag och även lämnat rekommendationer, och detta bereds just nu i Regeringskansliet.
Jag vill upprepa för eventuella lyssnare på den här debatten att om man har drabbats och inte är nöjd med det beslut man har fått finns möjligheten att få beslutet prövat. Det är den ordning vi har, och jag tror inte att Socialdemokraterna egentligen klarar av att driva någon annan ordning än den. Det tror jag skulle bli väldigt stökigt.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.