Eftersupning
Interpellation 2024/25:338 av Gustaf Lantz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-21
- Överlämnad
- 2025-01-22
- Anmäld
- 2025-01-23
- Svarsdatum
- 2025-02-11
- Besvarad
- 2025-02-11
- Sista svarsdatum
- 2025-02-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Varje år dödar trafiken hundratals svenskar, och mer än vart fjärde dödsfall i trafiken har koppling till alkohol eller droger. Trots detta kan bilister som påträffats fulla eller höga efter en trafikolycka gå ostraffade för sitt livsfarliga beteende genom att hävda eftersupning.
År 1997 fattade riksdagen beslut om en nollvision i trafiken. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige.
I dag är det olagligt att lämna en olycksplats eftersom det försvårar uppklarandet. På samma sätt sätter eftersupning käppar i hjulet för utredningen, eftersom det är svårt för åklagaren att bevisa den exakta tidpunkten då alkoholen eller drogerna intogs.
Att svensk rätt inte tillåter smitning men däremot eftersupning har inte stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Denna skevhet riskerar att underminera förtroendet för rättsväsendet i sin helhet. Nyligen rapporterade Smålandsposten om att en person som tagit stora mängder amfetamin påstod sig ha gjort detta i panik efter en inträffad olycka. Han friades av tingsrätten med denna invändning.
I Norge har eftersupning varit förbjudet sedan 1959, och erfarenheterna från landet visar att lagen varit effektiv och sällan ifrågasatt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Delar ministern åsikten att eftersupning borde förbjudas, och avser regeringen att vidta några åtgärder för att kunna gå till riksdagen med ett sådant förslag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:338
Webb-tv: Eftersupning
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:68
- Protokoll 2024/25:68 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2024/25:68 Svar på interpellation 2024/25:338 om eftersupning
Protokoll från debatten
Anf. 31 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag delar åsikten att eftersupning borde förbjudas och om regeringen avser att vidta några åtgärder för att kunna gå till riksdagen med ett sådant förslag.
Jag får först bara understryka att jag förstås är väl medveten om att påståenden om eftersupning kan utgöra ett betydande problem vid utredningar om misstänkta rattfylleribrott. För att komma till rätta med den brottslighet vi nu talar om är det förstås av stor betydelse att man kan lagföra de brotten. Det kan inte heller uteslutas att ett väl utformat straffansvar för eftersupning skulle kunna bidra till fler lagföringar.
Till bilden hör att den här frågan har utretts tidigare. År 2013 gjorde en utredare bedömningen att ett straffansvar för eftersupning inte borde införas. Det anfördes olika skäl för det - dels att en sådan kriminalisering skulle vara oförenlig med en grundläggande princip i vår straffrätt, nämligen att det inte är straffbart att dölja sin egen brottslighet, dels att straff inte bedömdes som tillräckligt effektivt för att motverka efterförtäring och efterbruk, som det heter. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen instämde uppenbarligen i de argumenten eftersom man inte gick vidare med frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta säger jag inte i polemiskt syfte utan bara för att beskriva att lika intuitiv som man kan uppfatta att frågan är, lika komplicerad verkar den vara när man tittar närmare på den i praktiken. Det är i alla fall uppenbart att om en sådan reglering ska bli verkningsfull måste den utformas på ett bra sätt, där man också beaktar grundläggande principer i vår rättsordning.
Vad som krävs för att man ska åstadkomma detta är sannolikt ett fortsatt ganska gediget analysarbete. Det finns ingen konkret plan för det i dagsläget, men jag utesluter inte att arbeta vidare med frågan framåt. Jag välkomnar att den i dag har lyfts av Gustaf Lantz.
Anf. 32 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Jag är en obotlig optimist. Jag hör justitieministern säga att han inte stänger dörren för att ta tag i den här gamla surdegen, som jag faktiskt tycker att den är.
Justitieministern stänger alltså inte dörren för att göra någonting åt eftersupning och att göra det brottsligt. Det tycker jag är klokt, av två anledningar. Den första är att förslaget faktiskt kan rädda liv. Den andra är att det faktiskt kan avlasta rättsväsendet. Detta tycker jag är viktigt att ha i tanken.
Jag tror att det är provocerande inte bara för mig och justitieministern utan också för gemene man att människor som ertappas berusade vid ratten efter en trafikolycka kommer dragandes med ursäkten att de kom på att dricka efteråt. Det låter ganska otroligt. Men det når ofta upp till graden av rimligt tvivel i våra domstolar - ingenting sagt om det.
Vi måste också se den här frågan i ljuset av vilket stort problem alkoholen och drogerna utgör i trafiken. Mellan 2012 och 2022 omkom över 1 500 personer i trafiken. Hos 39 procent av dessa uppmätte man alkohol eller narkotika i blodet.
Det är alltså helt avgörande för att komma till rätta med antalet döda i trafiken att vi också adresserar de här frågorna. Och precis som justitieministern säger är det viktigt att de som är ute på vägarna med alkohol i kroppen lagförs.
I en utredning från 2013, där man tittat på frågan, konstaterade man att den här invändningen gjordes i uppemot 10 procent av fallen av rattonykterhet. Det är inte bara ett problem när den görs. Det ställer också särskilda krav på rättsväsendet i fråga om att kunna hantera den här typen av invändningar. Man måste ta ett blodprov och två urinprov och analysera dem och se en fallande kurva. Det är bökigt när det gäller själva provtagningen, och man belastar polisen med onödig tid och onödiga kostnader. Invändningarna gör också att det blir fler domstolsförhandlingar än annars. Man skulle kunna tänka sig ett strafföreläggande och att domstolen så att säga inte behöver bli indragen i detta. Nu får vi fler förhandlingar utifrån att denna möjlighet finns.
Men det finns en annan väg att gå. I Norge har man sedan 1959 haft ett mycket framgångsrikt förbud mot eftersupning. Då finns inte samma incitament för någon som ertappas full eller drogpåverkad i en bil att påstå att man har intagit detta efteråt eftersom det finns ett annat brott som man har gjort sig skyldig till.
Jag tycker att förslaget inte bara handlar om att man inte, så att säga, ska ha en enkel väg ut från en rattfylla. Det är faktiskt ett rimligt krav att ställa på människor att man inte ska dricka om man har varit inblandad i en trafikolycka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har åkt med Uppsalapolisen. Då fick jag lära mig att den vanligaste dödsorsaken för poliser är trafikolyckor. Att då poliser i sin arbetsmiljö ska behöva ta hand om onyktra personer, oavsett om de har druckit före eller efter, tycker jag är orimligt i sig.
Jag hoppas att regeringen äntligen tar tag i den här frågan.
Anf. 33 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack till Gustaf Lantz för möjligheten att få diskutera de här väldigt viktiga frågorna! Det råder ingen som helst tvekan om att det är ett väldigt stort samhällsproblem att så många människor omkommer i trafiken varje år. Det är slående och naturligtvis bedrövligt att en så stor andel av dessa människor omkommer i olyckor där alkohol eller narkotika på olika sätt är inblandat. Det är klart att vi på en rad olika sätt måste flytta fram positionerna för att komma åt det problemet.
Jag välkomnar att Gustaf Lantz lyfter just denna aspekt av frågan. Det är som sagt kanske inte i första hand den här regeringens senfärdighet i frågan som gör att vi står här, eftersom den utredning som vi diskuterar kom med sina förslag 2013. Det fanns åtminstone åtta år för den föregående socialdemokratiska regeringen att hugga tag i frågan, som det heter. Men med det sagt tycker jag ändå att det är viktigt och bra att den lyfts. Att Gustaf Lantz nu lyfter frågan gör också att utredningen från 2013 kommer fram i dagsljuset.
Jag tycker att det är intressant att höra om erfarenheterna från Norge. Jag säger ärligt att det inte finns en pågående process eller plan för hur frågan ska hanteras, men jag tycker att det är välkommet att den nu lyfts på det här sättet. Jag utesluter inte att vi hittar ett format för att också göra en mer uppdaterad analys av frågan.
Jag får samtidigt passa på att lyfta fram att det är viktigt att vi gör en lång rad andra saker för att se till att alkohol- och narkotikapåverkade förare upptäcks och lagförs och att straffen för den brottsligheten motsvarar brottens allvar.
Jag kan lyfta fram en mycket närliggande fråga. Regeringen har tagit fram ett lagförslag som ger polisen möjlighet att göra rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken utan att det finns misstanke om brott. Det innebär, konkret, stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken. Den här lagen träder glädjande nog i kraft redan den 1 mars i år.
Dessutom är det så att inom ramen för den pågående utredningen om den stora reformen vad gäller straffen - som ska komma med sina förslag under våren - ingår också en bred översyn av de straff som kan bli aktuella när det gäller denna typ av lagbrott.
Sammantaget flyttar vi fram positionerna, inte minst genom det jag nu beskrev. Jag tycker också att det är utmärkt att vi får en förnyad diskussion om den fråga som Gustaf Lantz har lyft fram i dagens interpellationsdebatt.
Anf. 34 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Jag tycker att detta med ögonundersökningar på plats är utmärkt. Att det faktiskt kommer var också något som polisen i Uppsala uttryckte en väldig tacksamhet över. Det är jättebra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska dock inte låta det stå i vägen för att bli optimala. Jag måste ändå reagera lite på det man konstaterade i utredningen, nämligen att ett införande av det här brottet skulle vara oförenligt med den grundläggande straffrättsliga principen att det inte är straffbart att dölja sin egen brottslighet.
Jag tänker på smitningsbrottet, alltså att avvika från en olycka om man har blivit påkörd eller har kört på någon annan. Det får man inte göra. Det om något är väl att ha en skyldighet att faktiskt reda i en situation där du själv så att säga kan vara brottslig. Det är en väldigt konstig princip om man skulle tycka att det var okej för den som har orsakat olyckan att sticka iväg, men inte för den som har blivit påkörd.
Det här prövades efter utredningen, och det gjordes en invändning där man ifrågasatte om smitning stod i konflikt med denna princip. Då konstaterade svensk domstol att det inte gör det. Detta är nu praxis.
Jag menar att kravet på en människa att hålla sig nykter efter en trafikolycka är mindre inskränkande än kravet på att vara kvar på platsen. Jag tycker att det argumentet väger väldigt lätt, och jag tror att det finns långt mycket viktigare principer.
Detta är en princip man i så fall har brutit mot sedan 1959 i Norge, och det har ju inte blivit något ramaskri ute i den fria världen för det.
Jag skulle dock vilja återgå till att det här är en mycket speciell möjlighet att faktiskt avlasta rättsväsendet. Det är få nya brott som faktiskt har den effekten. Möjligheten till invändningen "jag drack efter olyckan", och att den invändningen används, orsakar väldigt mycket merarbete. Det blir provtagningar och domstolsförhandlingar. Låt oss ge rättskedjan möjlighet att ägna sig åt det den behövs absolut mest till.
Vi är inte i ett sådant läge i Sverige i dag att vi kan göra det onödigt svårt för våra poliser, domare och åklagare. Vi ska självklart hålla på rättsstatens principer, och det tycker jag att man kan göra när man har ett förbud mot eftersupning.
Jag tycker också att man ska se denna fråga som något som handlar om legitimiteten för hela rättsordningen. För några veckor sedan fick vi läsa i tidningarna om en person som stoppades av polisen och ertappades med rester av narkotika i bilen. Han sa att han hade hetstagit all denna narkotika efter att polisen stoppat honom, innan polisen hade hunnit fram till bilen. Det här framstår som väldigt märkligt och väldigt olämpligt.
Självklart döms man då för narkotikabrott, men problemet är att det inte blir den koppling till körningen och trafiksituationen som gör att polisen automatiskt kan ta körkortet.
En väldigt viktig del av detta är att vi faktiskt inför en lagstiftning som resolut kan ta körkorten från dem som kör höga eller fulla på våra vägar och utsätter andra för livsfara. Där tycker jag att det finns ett väldigt starkt argument för en sådan här ordning.
Anf. 35 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag vill återigen bekräfta att det samhällsproblem som Gustaf Lantz lyfter upp verkligen är stort och reellt. Det handlar förstås om att vi alla vill värna om medborgarna, som i alldeles för hög grad exponeras för sådana här risker i trafiken. Alltför många människor omkommer, och av dem omkommer i sin tur alltför många i olyckor där det förekommer alkohol och droger hos den som orsakar olyckan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker också att det i sammanhanget är viktigt att värna om polisen - vilket även Gustaf Lantz gör - som också utsätts för dessa risker i sitt viktiga uppdrag. När det gäller rättsväsendet tycker jag att arbetsbelastningsfrågorna är relevanta även om de förstås också illustrerar att invändningen om eftersupning naturligtvis inte ger trumf. Den kan man naturligtvis överbevisa, och det sker också i hög grad.
När det gäller den principiella frågan redogjorde jag för utredningens två argumentationslinjer. Den ena var den mer principiella om att var och en ska ha rätt att dölja sin egen brottslighet. Den andra gällde mer praktiska komplikationer. Jag är förvisso en varm supporter av denna princip.
Jag tror att var och en kan uppleva att det också finns andra viktiga principiella värden i samhället även när det gäller brottsbekämpningen och legitimiteten i rättsordningen. Dessa måste naturligtvis också in i den här ekvationen. För min del handlar det inte så mycket om de principiella frågorna utan kanske snarare de praktiska.
I ljuset av det som lyfts fram i den här diskussionen tycker jag att vi ska fundera på hur det möjligtvis går att föra dessa frågor framåt. Det har som sagt gått tolv år, eller något sådant, sedan den senaste utredningen gjordes. Den norska erfarenheten fanns ju rimligen på plats även när den utredningen togs i mål. Det vore intressant att se hur man förhöll sig till den norska erfarenheten redan i den utredningen.
Jag kanske också får efterforska skälen till att den socialdemokratiska regeringen under åtta år inte valde att gå vidare trots utredningen. Jag ska inte utesluta att det fanns goda skäl också för det ställningstagandet.
Med allt detta sagt tycker jag att det är utmärkt att frågan aktualiseras även på detta sätt. Låt oss hitta ett format för att diskutera detta vidare.
Anf. 36 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Det låter hoppfullt. Justitieministern verkar ha förstått värdet av ett förbud mot eftersupning.
Tyvärr är det så med droger att det inte går att konstatera när de har intagits. Vi vet mycket bättre i alkoholforskningen hur alkoholen fungerar. När det gäller droger är det svårare att motbevisa en sådan omständighet. Däremot kan vi konstatera om någon har tagit droger, och det är jättebra att det kommer nya verktyg på plats för poliserna.
Jag tänker att det vore fantastiskt att få avgå som justitieminister och känna att "jag avskaffade danstillstånden, och jag införde eftersupning som ett nytt brott i svensk lagstiftning". Det är sådant som ingen annan justitieminister har mäktat med. Det är sådant som någon som tar tag i surdegar skulle kunna lösa.
Jag skulle vara väldigt glad över att kunna säga till de poliser jag åkte med i Uppsala förra veckan att justitieministern tagit till sig deras tankar och det de tycker är viktigt - fast jag är socialdemokrat. Låt oss i en tid av polarisering ändå lyssna på varandra och göra saker som faktiskt gör Sverige bättre och som gör att polisen kan ägna sig åt det de ska göra, i stället för att vänta på att någon ska kissa.
Jag tycker att det är rimligt att låta domstolar ta hand om frågor om skuld där de prövar något annat än om någon har kommit på idén att dricka efter en trafikolycka. Jag tycker att det är rimligt att det räknas som ett brott både att dricka före och att dricka efter att du har smällt in i ett träd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den här debatten gjorde mig upprymd och glad, och jag hoppas på en fortsättning. Med det vill jag tacka för en mycket bra debatt!
(Applåder)
Anf. 37 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Det gläder mig mycket att Gustaf Lantz är glad.
När jag väl avgår som justitieminister efter valet 2030 och vid den tidpunkten lämnar över till en yngre moderat förmåga hoppas jag att vi ska kunna blicka tillbaka på en tid som varit framgångsrik i många olika avseenden och även på detta område. Jag hoppas dock att vi långt innan den tidpunkten ska ha flyttat fram positionerna rejält.
Vi tar diskussionen om det vi pratat om i dag vidare och ser om det finns ett lämpligt sätt att hantera den frågan framåt. Tills vidare gläds vi åt det viktiga steg som tas redan den 1 mars i år. Då får vi en lagändring på plats som gör det möjligt att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken på ett mycket bättre sätt än i dag. Det blir då möjligt att göra rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken utan att det finns en misstanke om brott.
Redan det är en viktig framgång på det här området, men det finns säkerligen mycket mer att göra för att värna medborgarnas trygghet och säkerhet i trafiken, liksom för all del många andras - exempelvis polisers - trygghet och säkerhet i trafiken.
Jag tycker att vi kan avrunda med att konstatera att inte bara Gustaf Lantz utan även jag är glad för att vi fick möjlighet att diskutera det här i dag. Vi återkommer till frågorna på ett lämpligt sätt framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.