Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Näringsförbud när man begår brott

Interpellation 2024/25:330 av Peder Björk (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-01-15
Överlämnad
2025-01-16
Anmäld
2025-01-17
Sista svarsdatum
2025-01-30
Svarsdatum
2025-02-11
Besvarad
2025-02-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Näringsförbud när man begår brott(pdf, 87 KB)

Interpellationen

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt breder ut sig. Det är en brottslighet som undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på marknaderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet, inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivkriminalitet.

Riksdagen beslutade nyligen om proposition 2024/25:8 Bolag och brott. Det saknades dock viktiga delar i denna lagstiftning, bland annat rörande gängkriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att begå brott och som inte får det så svårt som det skulle kunna vara.

Det är också i allra högsta grad motiverat att se över straffskalan för penningtvätt och skattebrott i syfte att förstärka den avskräckande aspekten och att förtydliga hur samhällsskadlig den här kriminaliteten är. För en del ekonomiska brott kan även näringsförbud meddelas, men det finns anledning att se över både när det kan meddelas och längden på förbudet.

Mina frågor till justitieminister Gunnar Strömmer är därför följande:

 

  1. Avser ministern och regeringen att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalan för skattebrott?
  2. Avser ministern och regeringen att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalan för penningtvätt?
  3. Avser ministern och regeringen att ta initiativ till skärpt lagstiftning för möjligheten att meddela näringsförbud vid ekonomisk brottslighet utöver organiserad eller systematisk brottslighet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:330, Näringsförbud när man begår brott

Interpellationsdebatt 2024/25:330

Webb-tv: Näringsförbud när man begår brott

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 24 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalorna för skattebrott och penningtvättsbrott samt om lagstiftningen om näringsförbud bör skärpas för ekonomisk brottslighet utöver organiserad eller systematisk brottslighet.

Vi vet mycket riktigt att företag allt oftare används för brottsliga ändamål och utnyttjas systematiskt för att begå brott, inte minst inom den organiserade brottsligheten. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att skärpa synen på ekonomisk brottslighet och försvåra för kriminella att använda bolag för att begå brott. Ett exempel är att vi har gett Brå i uppdrag att närmare studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

Genom den proposition som Peder Björk nämner har nya åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag kommit på plats. Bland annat har en ny straffbestämmelse om företagskapning införts i brottsbalken. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse. Bolagsverket har också fått bättre möjligheter att stryka oriktiga uppgifter i företagsregistren och möjlighet att begära personlig inställelse för kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter.

Dessutom ser vi över näringsförbudet. I januari i år tog energi- och näringsministern emot förslag från en utredning om hur näringsförbudet kan skärpas. Enligt förslagen ska personkretsen utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Detta ska gälla även personer som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet. Till detta kommer att tiden för ett näringsförbud föreslås förlängas från högst 10 år, vilket gäller i dag, till högst 15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även beslutat att ge Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum och avsatt medel för detta i budgetpropositionen för i år. Syftet med detta är förstås att fördjupa samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Det här är en viktig åtgärd inte minst för att motverka penningtvätt.

Till detta kommer att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera hela påföljdssystemet. Översynen omfattar alla straffskalor, inklusive de som gäller skattebrott och penningtvättsbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj i år.

Dessa åtgärder, som har vidtagits på bred front, kommer att väsentligt bidra till att vi flyttar fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det gäller även den brottslighet som inte är organiserad eller systematisk.

Peder Björk (S)
Anf. 25 Peder Björk (S)

Fru talman! Det har på senare år uppmärksammats alltmer att företag också används för brottsliga ändamål, särskilt inom den grova organiserade brottsligheten. I dessa fall blir syftet med företaget helt enkelt att bryta mot regelverken för att tjäna eller tvätta pengar. Företagen kan bland annat användas för att undanhålla skatter och avgifter eller för att tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på helt felaktiga grunder.

I dessa fall går samhället miste om betydande skatteintäkter. Vanliga näringsidkare riskerar helt enkelt att slås ut av dem som fuskar eftersom de konkurrerar på samma marknad. Annan grov organiserad brottslighet som är kopplad till kriminella nätverk kan också använda dessa företag för att finansiera sin verksamhet med de ekonomiska vinster som kan tas ut ur de bolag som används som brottsverktyg.

Men, fru talman, ekonomisk brottslighet sker även på andra sätt, bortom gängkriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten. Skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt har vi tyvärr också sett breda ut sig. Detta är en brottslighet som undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten i samhället och hotar seriösa aktörer på olika marknader. Dessa olika typer av brott har inte sällan också koppling till organiserad kriminalitet men även till arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Den ekonomiska brottsligheten i Sverige uppskattas omsätta i storleksordningen 100-150 miljarder kronor. För att komma till rätta med detta och minska omfattningen av de nämnda problemen krävs en rad olika insatser på flera områden.

En sådan insats är att utöka möjligheterna till näringsförbud. Förenklat kan sägas att näringsförbud i dag kan meddelas då en person grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Det räcker alltså i normalfallet inte med att man fått ett bötesstraff för att man ska kunna få näringsförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet hänvisar till en utredning om utökade möjligheter till näringsförbud för organiserad och systematisk brottlighet - gott så, skulle jag vilja säga. Men min fråga till justitieministern i min interpellation är om han är beredd att utöka näringsförbudet bortom detta. Jag tycker, fru talman, att jag kanske inte riktigt fick svar på det. Justitieministern får alltså gärna utveckla sitt svar.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 26 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Tack, Peder Björk, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga!

Jag tycker att interpellanten fick ett utomordentligt fylligt svar. Och inte bara det - jag ställde dessutom i utsikt att det nu kommer att hända saker på detta område som är mycket efterfrågade. Vi flyttar fram positionerna när det gäller näringsförbudet så att det ska kunna användas i fler fall och träffa fler personer samt att det ska gälla under längre tid än vad som är fallet i dag.

En mycket välkommen reform när det gäller näringsförbudet är alltså på gång. Detta kan säkert vässas ytterligare under den pågående beredningen, och vi kan säkert också ta intryck av väl grundade förslag utifrån. Men att det äntligen kommer en offensiv reform genom det som vi nu arbetar med vad gäller näringsförbuden råder det ingen tvekan om.

Det andra är att jag är glad att höra socialdemokrater efterfråga höga straff. Det har inte alltid varit på det sättet. Jag har inställningen att straffen ska återspegla brottens allvar. Det råder ingen tvekan om att detta gäller även ekonomisk brottslighet av olika slag.

Jag vill kvittera det som interpellanten lyfter upp - betydelsen av att nu behålla ett brett perspektiv när det gäller att underminera den organiserade brottsligheten. Vi måste göra flera saker samtidigt: gå mot våldet, förstås, bryta rekryteringen av barn och unga och också strypa den kriminella ekonomin, som mycket riktigt, enligt polisens beräkningar, i dag bedöms omsätta omkring 100 eller 150 miljarder kronor.

Kan vi få bred support i riksdagen för detta och, för den delen, välgrundade förslag om hur olika reformer kan bli ännu spetsigare i olika avseenden välkomnar jag båda delarna. Att vi lyfter frågorna här i dag tycker jag är ett viktigt steg i det arbetet.

Peder Björk (S)
Anf. 27 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag tvivlar inte alls på justitieministerns vilja att komma åt de kriminella nätverken och den organiserade brottsligheten eller, för den delen, ekonomisk brottslighet kopplad till detta.

Däremot är jag lite förvånad över den något nedtonade retoriken rörande ekonomisk brottslighet i allmänhet och att man från regeringens sida inte använder de verktyg som faktiskt går att använda.

I november sa riksdagen faktiskt ja till propositionen Bolag och brott - för övrigt en proposition baserad på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till - och i det sammanhanget hade man haft möjlighet att till exempel justera revisionsplikten så att den även omfattar de mindre aktiebolag som i dag är undantagna, som utgör den stora majoriteten av aktiebolagen i Sverige. Detta är en åtgärd som har efterfrågats av Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I nästan alla andra politiska samtal vill ju SD-regeringen vara hård mot brott, och ingen åtgärd tycks vara för liten att genomföra. Men när det kommer till just revisionsplikt för mindre aktiebolag verkar detta inte gälla längre.

Ett annat exempel är att SD-regeringen har flyttat fram genomförandet av en statlig tjänst för leverantörskontroll vid offentlig upphandling, som nu inte kommer att införas förrän år 2028. Till detta kan också läggas att SD-regeringen inte täpper till uppenbara luckor för skatteflykt.

Fru talman! Min fråga till justitieministern är: Varför tycker inte SD-regeringen att det är lika intressant att ta tag i den ekonomiska brottslighet som inte är direkt kopplad till just gängkriminella?

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 28 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag noterar med viss värme och glädje att Peder Björk i sitt andra inlägg kom på att han i sitt första inlägg hade glömt bort den av partiet utskickade talepunkten att benämna regeringen som "SD-regeringen". Men han tog å andra sidan hand om den med råge i sitt andra inlägg.

Låt mig då berätta vad den moderatledda regeringen, som med stolthet och glädje samarbetar med Sverigedemokraterna här i riksdagen, gör på området. Nu genomför vi en offensiv som om den hade genomförts under de gångna åtta åren hade gjort att vi inte hade haft en kriminell ekonomi som omfattade runt 150 miljarder kronor. Äntligen vidtas nu en lång rad åtgärder som om de hade varit på plats tidigare inte hade försatt oss i den utsatta situation vi nu befinner oss i när det gäller den organiserade brottsligheten.

Det finns inga blinda fläckar i så måtto att det är något vi skulle avstå av politiska, ideologiska eller andra skäl. Det råder ingen som helst tvekan om att den ekonomiska brottsligheten, oavsett om den är en del av den organiserade brottsligheten eller om den bedrivs systematiskt på annat sätt, är ett väldigt stort samhällsproblem som vi måste angripa med full kraft.

Vad gäller revisionsplikten var det när det kom till kritan en ganska enkel sak som blev avgörande. Bedömningen blev att åtgärdens omfattning förutsatte en mycket stor skara revisorer som i dag inte finns i Sverige och att den enorma administrativa börda som skulle läggas på lejonparten skötsamma företagare inte stod i paritet till effekten.

Hur avvägningen har gjorts i grunden och hur den har förhållit sig till den mycket krassa verkligheten att det inte finns revisorer att uppbringa för uppgiften redogörs det utförligt för i propositionen, som i övrigt har tagit fasta på många goda förslag som tagits fram av den utredning som mycket riktigt tillsattes av den tidigare regeringen. Detta är helt i linje med vad vi brukar säga: Vi är beredda att lyssna på goda förslag oavsett varifrån de kommer. Dessutom innefattar propositionen andra åtgärder som är ägnade att kompensera för utebliven revision hos de allra minsta bolagen.

När det gäller detta med leverantörskontrollerna vill jag bara - utan att veta exakt vad som är skälen till att tidsplanen ser ut som den gör - omedelbart utesluta att det skulle ha att göra med något slags nonchalans i förhållande till problematiken. Det enda jag vet är att det är rätt komplicerat att få systemet på plats. Allt handlar om hur de myndigheter som ska ansvara för kontrollen bedömer att den går att genomföra på ett effektivt sätt. Att det är nödvändigt råder det ingen som helst tvekan om. Jag skulle till och med säga att det är en strategisk åtgärd som kommer att underlätta för alla andra aktörer i samhället att få information som gör det enklare för dem att göra informerade upphandlingar och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill komma tillbaka till de grundslag som vi nu gör när det gäller den ekonomiska brottsligheten, också den som inte bedrivs i organiserad form. Det handlar om näringsförbud och straffskärpningar och om att vi har säkerställt att de utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel också omfattar ekonomisk brottslighet. Detta är för övrigt inte ett resultat av utredningar som tillsattes av tidigare socialdemokratiska regeringar, men det är något som jag tycker är otroligt betydelsefullt om man ska kunna använda hela systemets kraft mot den ekonomiska brottsligheten.

För dagen tänker jag att det är utomordentligt fint att det finns så bred uppslutning när det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten och alla aspekter av den - våldet, ekonomin och rekryteringen - och insikten om att verktygen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet också måste utformas på ett sådant sätt att de kommer åt allvarlig samhällsfarlig brottslighet av ekonomisk karaktär som inte nödvändigtvis bedrivs i organiserad form.

Peder Björk (S)
Anf. 29 Peder Björk (S)

Fru talman! På tal om talepunkter: Justitieministern föll ju ganska snabbt tillbaka till sin talepunkt om att allt som händer nu är Socialdemokraternas fel, i stället för att ta ansvar för den situation som vi nu befinner oss i och se till att få verktyg på plats för att komma åt den ekonomiska brottsligheten.

Vad vi kan vara överens om är att vi måste få stopp på den ekonomiska brottsligheten. Det gäller alla dess former, även skatteflykt och skatteundandragande.

En välvillig tolkning, fru talman, av det faktum att flera saker inte kommer på plats är att SD-regeringen är lite saktfärdig. En mindre välvillig tolkning är att regeringen helt enkelt inte är villig att reglera vissa saker, av för mig outgrundliga orsaker.

Ett exempel är just detta med revisionsplikten när det gäller mindre aktiebolag. Jag tycker att justitieministern ska lyssna mindre på Svenskt Näringsliv och lite mer på Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Då kan vi få på plats ytterligare ett verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och också stoppa finansieringen av de kriminella gängen.

Till sist, fru talman: När det gäller näringsförbud ser jag gärna att justitieministern snabbt kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag utifrån den utredning som faktiskt har genomförts. Men jag hoppas också att regeringen är beredd att se över om näringsförbud kan meddelas även under andra omständigheter, så att vi på så sätt kan ta oss an ekonomisk brottslighet på bredden. Det är ju först då som tilltron till välfärdsstaten kan stärkas, tilliten i samhället kan öka och seriösa företag kan konkurrera under mer rättvisa villkor.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 30 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill naturligtvis dementera att min talepunkt skulle vara att Socialdemokraterna är skyldiga till allting på det här området. Men ganska mycket får man ändå säga att de har del i. Den påtagliga passiviteten under lång tid när det gäller bekämpningen av organiserad brottslighet har försatt oss i ett avgjort sämre läge i dag än vi skulle ha varit i om man med kraft hade tagit tag i problemen i ett tidigare skede. Det gäller våldet, rekryteringen av barn och unga och också den kriminella ekonomin.

Jag är beredd att lyssna på alla goda förslag. Jag gläds åt att det finns en bred uppslutning kring vikten av att föra arbetet framåt. Jag konstaterar också att riksdagen kommer att få glädjen att ta ställning till en lång rad reformer och åtgärder på det här området, som näringsförbud, skärpta straff, ökad kontroll i olika avseenden och utökade möjligheter att dela information på ett skarpt sätt. Riksdagen har redan nu, genom den moderatledda regeringens försorg, på sitt bord fått förslag som innebär att statens hela systemkraft när det gäller till exempel tvångsmedelsanvändning och det preventiva kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten.

Här håller jag helt och hållet med Peder Björk: Om vi inte kommer åt den kriminella ekonomin och de olika aktörer som för egen vinning, i organiserad form eller systematiskt på annat sätt, ägnar sig åt ekonomisk brottslighet av olika slag kommer vi inte att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Vi riskerar stora förluster i samhället, inte bara ekonomiskt och i osjyst konkurrens utan också i fråga om tilliten till, ytterst, våra demokratiska institutioner.

På den fronten är jag glad att vi är flera som kämpar vidare. Det kommer att finnas många möjligheter att göra detsamma även fortsättningsvis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.