Kostnader för barn- och ungdomsidrotten
Interpellation 2024/25:325 av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-14
- Överlämnad
- 2025-01-15
- Anmäld
- 2025-01-16
- Svarsdatum
- 2025-01-24
- Besvarad
- 2025-01-24
- Sista svarsdatum
- 2025-01-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Strax före julledigheten presenterade Riksidrottsförbundet nya siffror på att barns idrott blivit nästan dubbelt så dyr de senaste 20 åren. Det är en skrämmande utveckling, och vi vet att många barn och unga redan i dag rör sig för lite och att fler tvingas stå över sina aktiviteter på grund av föräldrarnas ekonomi.
Samtidigt för regeringen en ekonomisk politik som slår hårt mot stora grupper som ser priserna för mat, hyra, el eller andra avgifter öka. Höginkomsttagarna har dock kompenserats igenom inflationen med stora skattesänkningar, men det är dyrt att vara fattig.
Regeringens oförmåga att agera gör att många nu i januari ställs inför en brutal verklighet: att ställa mat på bordet, att betala hyra och räkningar eller att låta barnen anmäla sig till basketklubben.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vad ämnar ministern och regeringen göra för att ge fler barn en chans att idrotta, och hur ser regeringen till att pressa tillbaka kostnaderna inom idrotten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:325
Webb-tv: Kostnader för barn- och ungdomsidrotten
Dokument från debatten
- Fredag den 24 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:62
- Protokoll 2024/25:62 Fredagen den 24 januariProtokoll 2024/25:62 Svar på interpellation 2024/25:325 om kostnader för barn- och ungdomsidrotten
Protokoll från debatten
Anf. 15 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att ge fler barn en chans att idrotta och hur regeringen ser till att pressa tillbaka kostnaderna inom idrotten.
Jag instämmer i Mattias Vepsäs bild av att det är en skrämmande utveckling att kostnaderna för barns idrott har ökat kraftigt. Barns och ungas deltagande ska inte avgöras av storleken på familjens plånbok. Det är viktigt att idrottsutövning är tillgänglig för alla, och särskilt viktigt är barns och ungas idrottande.
Idrottens betydelse i sig, samt för såväl folkhälsan som känslan av samhörighet, är en grundbult i statens stöd till idrotten. Målet med regeringens idrottspolitik är bland annat att ge möjligheter för alla barn och unga att motionera och idrotta. Regeringen stöder idrottsrörelsen med ett årligt bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund på över 2 miljarder kronor. Till stor del kanaliseras stödet vidare till förbund och de 19 000 idrottsföreningar runt om i Sverige som bedriver olika former av idrottsverksamhet, inte minst för barn och unga. Detta bidrag gör skillnad för att idrottsrörelsen ska kunna hålla nere kostnaderna för idrottsaktiviteter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I områden där utanförskapet är stort är hushållens ekonomi ofta svagare än genomsnittet, och därmed tenderar ökade kostnader för att idrotta bli än mer kännbara. I dessa områden krävs även mer av idrottsrörelsen för att nå barn och unga. Regeringen beslutade 2023 därför om ett permanent stöd på 100 miljoner kronor per år till Sveriges Riksidrottsförbund för att ytterligare utveckla idrottsverksamhet i socialt utsatta områden. Vi kan redan nu se att medlen har lett till ökad idrottsverksamhet i dessa områden. Satsningen ger positiva resultat, vilket är glädjande.
Regeringen genomför en stor reform som handlar om att införa ett fritidskort för barn och unga. Syftet med fritidskortet är att främja barns och ungas förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Barn och unga ska inte behöva avstå från fritidsaktiviteter av rädsla för att belasta familjens hushållsekonomi. Ett stöd via fritidskortet som bara kan gå till fritidsaktiviteter konkurrerar inte med matkassen eller elräkningen. Fritidskortet kan därför vara mycket viktigt för att plånboken inte ska avgöra barns möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.
Regeringen har gett medel för förberedande och kapacitetsstärkande insatser inför att fritidskortet lanseras. Bland annat har Sveriges Riksidrottsförbund fått medel för att genomföra insatser som handlar om att stärka, tillgängliggöra och öka kännedomen om verksamheter för barn och unga i kommuner över hela landet med en stor andel barn i ekonomiskt svaga hushåll. Medel har även kunnat användas för att utbilda ledare samt att stärka möjligheterna för barn och unga med funktionsnedsättningar att hitta till och delta i fritidsaktiviteter. Regeringen har dessutom avsatt 130 miljoner kronor extra till Sveriges Riksidrottsförbund för anläggningar och idrottsmiljöer. Därtill har regeringen beviljat stöd till Fritidsbanken för att bland annat skapa ett brett och behovsanpassat utbud av fritidshjälpmedel och parasportutrustning.
Det är inte rimligt att föräldrar ska behöva prioritera mellan matkassen och ett barns fritidsaktivitet. Regeringens satsningar kommer att kunna göra skillnad för barn och unga runt om i landet så att fler barn och unga kommer in i idrottsrörelsen och stannar kvar.
Anf. 16 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Jag tackar Jakob Forssmed för svaret. Jag erkänner att det svar jag initialt fick från ministern är bra. I sak delar jag uppfattning om nästan allt som framfördes.
Det är framför allt en mening som jag tror är viktig att upprepa för alla dem som följer debatten från läktaren eller hemma framför tv:n eller skärmen: "Det är inte rimligt att föräldrar ska behöva prioritera mellan matkassen och ett barns fritidsaktivitet." Jag är glad över att ministern kommit till kammaren och uttrycker just denna mening. Särskilt viktigt att uttrycka detta är det just den här veckan, som är årets fattigaste vecka efter två år av rekordinflation och en enorm press på landets barnfamiljer, som har slitit för att klara sig igenom det ökade kostnadsläget.
Vi är inte ensamma om att påpeka att regeringen har misslyckats i just den delen. Man har lämnat barnfamiljerna ensamma. Kostnaderna har inte bara stuckit iväg för maten, utan det gäller även räntorna, hyrorna, energiräkningen, fritidsaktiviteterna och semesterkostnaderna. Det mesta har blivit dyrare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det senaste året har rapport efter rapport understrukit att klass och socioekonomisk bakgrund spelar allt större roll för om man har råd att delta i idrott eller om man har råd att låta barnen delta i fritidsaktiviteter. En tredjedel av landets låginkomsthushåll har redan i dag ställt in eller har svårt att betala för sådana aktiviteter.
Vi ser larmrapporter från pantbankerna - eller det är snarare ett slags vinstvarning. Det går väldigt bra för landets pantbanker. I dag kan vi läsa i Aftonbladet att de har fler kunder än någonsin och att de ser en ökning på 174 procent på tio år.
Vi går igenom en kris, och alla är inte igenom den. Efter den vecka vi precis har passerat väntar nu en helg med tomma bankkonton och kanske tom kyl för väldigt många som får lön först på måndag. Vi har precis firat en jul då allt fler har behövt ta lån. Jag såg en siffra som angav att ungefär 40 procent av låginkomsttagarfamiljerna behövde ta lån förra året för att klara utgifter som är nödvändiga för en familj. Det har också slagits rekord i att låna för att klara julfirandet.
Mot den bakgrunden uppkommer ändå följdfrågor.
Riksidrottsförbundet släppte en rapport i december där man pekade på att kostnaderna för barns och ungas förstaidrott har dubblerats de senaste 20 åren. Därför måste jag än en gång stryka under det ministern säger om att det inte är rimligt att föräldrar ska behöva prioritera mellan matkassen och barns fritidsaktivitet. Det är dock den realitet väldigt många barnfamiljer och föräldrar har i dag.
Regeringens inflationsbekämpning har lämnat vanligt folk åt sitt öde. Jag har beskrivit vilka uttryck det har tagit sig, och vi ser inte att lättnaderna kommer under det här året heller. Man har avfärdat Socialdemokraternas och andras förslag om att ge stöd. Vi får se när fritidskortet kommer att införas. Det har under ett par år beskrivits som den stora lösningen, men det är ännu inte här.
Hur kommer regeringen att agera för att i år - nu - se till att alla barn ska ha rätt att delta i idrott och fritidsaktiviteter?
Anf. 17 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Det är en bekymmersam situation för många i Sverige. Många familjer och barnfamiljer har det väldigt tufft. Inflationen är och har varit oerhört skadlig. Den har ätit upp reallöneökningar och gjort att de stöd man har fått har minskat i värde. Därför har regeringens inflationsbekämpning varit otroligt viktig för att vi nu kan trycka ned inflationen. Nu kommer effekterna av detta: räntor som sänks och reallöner som kanske för första gången på flera år kan öka, tack vare den inflationsbekämpande politiken. Energipriserna har sänkts, inte minst drivmedelspriserna. Allt detta underlättar för familjer.
Vi förlänger också under året det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget, en 25-procentig ökning av ordinarie stöd. Detta är angeläget att göra, liksom skattelättnader för personer som arbetar.
När det gäller idrotten specifikt tycker jag också att det finns mycket att göra. Jag har läst rapporten från Riksidrottsförbundet, och kostnadsökningarna är väldigt oroväckande. Jag tycker också att det finns ett ansvar för idrottsrörelsen att göra mer för att hålla nere kostnader. Måste man ha en tränings- eller informationsapp som kräver den senaste smartphonemodellen? Behöver man åka på cuper långt borta, utomlands, när barnen är små? Behöver man åka ut i Europa, eller kan man tävla mer mot grannarna? Det finns mycket sådant man kan göra för att se till att barn i praktiken kan vara med. Även om man klarar träningsavgiften finns det mycket kringkostnader. Behöver man skapa en kultur där man ska ha de senaste klubborna eller det dyraste materialet när man är liten?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det där behöver man fundera på och ta ansvar för, och jag vet att det pågår ett sådant arbete. Sisu Idrottsutbildarna, som regeringen också stöder, har tagit fram material för hur klubbar kan gå igenom detta rätt systematiskt, för att hålla nere kostnadsutvecklingen.
Jag har också initierat en debatt kring tidig toppning och selektering, som jag menar ibland, i vissa idrotter och vissa sammanhang när det gäller barnidrott, driver på lite av en hets. Man tror att man behöver ha extraträningar vid sidan om och att man behöver betala extraavgifter för att "hänga med i utvecklingen". Detta tycker jag också är viktigt att diskutera.
Fritidskortet kommer ju till hösten. Det innebär en förstärkning, inte minst för dem i ekonomiskt utsatta hushåll: 2 000 kronor per år att använda bara för en aktiv och meningsfull fritid. Det är fyra gånger så mycket som det belopp som alla får. Jag tycker att detta är viktigt, för jag vet att det kommer att göra skillnad.
Barnrättsorganisationer har lyft detta med mig - känslan som barn har: Jag slutar med min idrott och säger hemma att det har blivit tråkigt, när det i själva verket handlar om att jag som barn, 10, 11, 12- eller 13-åring, tar ansvar för familjens ekonomi och slutar med min fotboll, gymnastik, basket eller vad det nu handlar om. Jag tycker inte att det ska vara på det sättet.
Jag vill fråga Mattias Vepsä om detta. När vi nu gör detta, differentierat, för att ge ett särskilt stöd till dem som befinner sig i utsatthet säger partikollegor till Mattias Vepsä: Vi lovar att vi ska avskaffa detta om vi kommer till makten. Jag antar att det inte var så genomtänkt och att inte hela Socialdemokraterna står bakom det; det skulle förvåna mig om det var på det sättet. Men det kan redas ut här. Kommer ni att ta bort det här stödet, som vi nu inför?
Anf. 18 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! Jag vill återigen initialt säga att jag verkligen delar den bild som Jakob Forssmed målar upp och som flera av barnrättsorganisationerna pekar på i sina viktiga rapporter. Det finns beskrivet i både Rädda Barnens och Generation Peps genomgångar av hur det ser ut. Det är verkligen en hemsk utveckling, som ministern pekar på, när barn i dag känner att de behöver ta ansvar för att föräldrarna ska kunna ställa mat på bordet och kommer hem och säger att de inte längre vill spela fotboll, delta i dans eller vad det nu kan vara. Vi behöver göra mer för att få bukt med denna hemska utveckling.
Jag kan också här och nu ge ett tydligt löfte i en viktig fråga. Det handlar om den differentierade skattesänkning och den skattebonus som de allra rikaste delarna av vårt samhälle kunde casha in och som i dag ger ungefär 30 000-40 000 kronor per år - upp till 4 000 kronor i månaden, alltså. Det är ungefär vad fritidskortet skulle innebära på ett år i de mest utsatta stadsdelarna. Att rikta sig till de mest eftersatta stadsdelarna är i sig en bra sak, och vi behöver utreda och se vart det tar vägen. Men med vårt förslag om höjt barnbidrag och höjda studiemedel hade en genomsnittlig familj med två barn och två vuxna fått ungefär 5 000 kronor mer per år att röra sig med. Det hade kunnat ge en lättnad här och nu. Detta är ett förslag som flera andra av de nordiska länderna har genomfört, för två år sedan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fritidskortet kommer i höst. Effekterna av fritidskortet kommer om ett år, och det kan kanske ge lite lättnader under hösten. Men fakturorna för medlems, klubb- och tävlingsavgifter kommer nu i många idrotter, och för nästa års vintersport under hösten, givetvis. Det vi efterfrågar är fart här och nu, inte att saker kommer att hända på det här området.
Vi behöver växla upp, och vi behöver få bukt med den ojämlikhet och den utveckling vi ser. Jag tänker också att vi alla har ett ansvar och vill även när det gäller detta understryka det som ministern säger. Vi som deltar som ledare för barn- och ungdomsidrott behöver också ta ett ansvar och se till att vi pressar tillbaka den utveckling vi ser, med ökad individualism, ökat fokus på att kunna köpa sig extraträningar och tryck på att åka på bortaturneringar och annat.
När jag träffar idrottsföreningar här i min stad ser jag att vi delar uppfattningen att idrottsrörelsen kan göra mer och att vi från politiken kan underlätta för föreningar att ta del av de stöd som riktas till idrottsrörelsen i dag. Jag har varit ute och träffat föreningar i Kista, Rinkeby, Rågsved och Vårby gård, och man säger ganska unisont att man vill göra mer för att rekrytera fler barn och unga i dessa miljöer. Stödet behöver vara brett, för man har av flera olika skäl svårt att engagera barn och unga. Det kan handla om kulturella erfarenheter, att man inte är en del av det svenska föreningslivet, men också och framför allt om de ekonomiska möjligheter som föräldrarna har.
Jag får nästan spela tillbaka och ställa frågan samlat. Vi kan prata om en del av regeringens budget, men den samlade effekten av regeringens inflationsbekämpning har lett till fler konkurser än någonsin och ökad arbetslöshet. Vi ser hur allt fler har svårt att klara att sätta mat på bordet. Man behöver de facto välja mellan att sätta barnen i en fritidsaktivitet och att klara de nödvändiga utgifter man har här och nu. Hur kommer det sig då att regeringen avfärdar alla våra förslag som skulle underlätta för barnfamiljer här och nu, exempelvis höjt barnbidrag och höjda studiemedel, och i stället riktar en skattebonus till de allra rikaste i vårt land?
Anf. 19 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för engagemanget! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har ett stort engagemang för dessa frågor i Sveriges riksdag.
Mattias Vepsä efterlyste åtgärder här och nu. Vad gör vi då här och nu? Vi har alltså skapat ett särskilt stöd för utsatta områden, 100 miljoner kronor permanent. Det är alltså inte något projekt eller något tillfälligt utan ett permanent stöd, som vi redan nu ser ger mycket stora effekter.
Vad gör vi inom ramen för fritidskortet? Jo, innan det lanseras har vi gett stora medel till förberedande insatser i klubbar och förbund, till exempel för att de ska kunna köpa in utrustning som de kan låna ut till barn så att barn inte behöver köpa egen utrustning om de vill prova en ny idrott. Detta gör vi här och nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inflationsbekämpningen är oerhört viktig för att trycka ned de skenande priserna så att familjer kan få kontroll över sin ekonomi på olika sätt.
Jag noterar också att Mattias Vepsä säger att fritidskortet kanske kommer i höst men att vi behöver åtgärder här och nu. Men fritidskortet kommer ju i år. Och när vi nu skapar ett dedikerat, differentierat stöd, med extra mycket till dem som befinner sig i ekonomisk utsatthet, för att de inte ska behöva välja och det inte ska konkurrera med matkassen och elräkningen, säger en företrädare för Socialdemokraterna, Mattias Vepsäs partikollega: Det ska vi ta bort; det är ovärdigt. Jag får inget svar på om det ska tas bort eller inte, om Socialdemokraterna kommer till makten.
Man kan förstås diskutera metoden, men när vi nu gör detta, tydligt baserat på berättelser från barn om att de väljer bort idrotten för att den konkurrerar med ekonomin i övrigt där hemma, och försöker lösa det, hjälpa till och skapa ett system där barn får ett dedikerat stöd för detta, vad är då Socialdemokraternas besked i den frågan?
Anf. 20 Mattias Vepsä (S)
Fru talman! I sitt inledande svar pekar ministern på de 2 miljarder i statsbidrag som riktas till Sveriges idrottsrörelse. Det är ett bidrag som har sett ungefär likadant ut under tio års tid.
Under pandemin tillfördes ett antal hundra miljoner för att underlätta i väldigt svåra tider. Man hade kunnat tänka sig att det i rådande svåra tider vore viktigt att underlätta för vanligt folk och barnfamiljer att parera kostnaderna, men icke. Vi har sett en handlingsförlamning som saknar motstycke och som har gett stora negativa resultat.
Vad är då socialdemokratins svar för att få fler barn och unga att delta i idrottandet? Först och främst är vi inte oense om att det behövs särskilda insatser i eftersatta områden, utan vi har till och med periodvis föreslagit fördubblingar av pengarna till dem.
Vi vill också öka investeringarna för en grupp som vi inte har pratat så mycket om här, och det är de unga och andra personer som i dag är rörelsehindrade och som inte kan delta i samma idrott som vi. Det handlar om paraidrotten.
När vi har sett att de pengar som har avsatts i budgeten för fritidskortet, både under första och andra året och nu återigen, inte har använts har vi även varit snabba med att hitta alternativ som här och nu skulle lösa några av problemen. Det kan bli en grundplåt till en anläggningsfond, ökade öppettider eller möjligheter för föreningarna.
En fråga där jag fick ansvaret att leda ett arbete internt i Socialdemokraterna handlar om en ny politik för idrott, kultur och fritid. Vi har lyft fram en ledarsatsning, ett förslag som finns i vår skuggbudget, där 200 miljoner kronor kan ge 1 000 nya ledare och aktiviteter över hela landet. Det är politik som socialdemokrater för här och nu, i Huddinge och i Stockholm, med aktiviteter kopplade till fritidsverksamheten som ger massor av möjligheter för barn och unga.
Anf. 21 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte riktigt fick svar på frågan gällande fritidskortet och om det kommer att vara kvar om Socialdemokraterna får makten.
Jag vill också belysa att fritidskortsmedlen inte har varit oanvända. I år lägger vi 130 extra miljoner kronor på att rusta upp anläggningar för att ge fler möjlighet att träna tillsammans med andra. Det har betytt jättemycket.
Jag har själv besökt flera anläggningar som fått stöd och som har kunnat flytta till nya, större lokaler och erbjuda många fler tider, också för personer med funktionsnedsättning. Det har varit väldigt välkommet.
Vi satsar 100 miljoner kronor på ledarutveckling, som Mattias Vepsä nämnde, för att förbereda oss så att vi får fler ledare, för jag tror att det kommer att komma fler barn till idrottsrörelsen när vi inför fritidskortet. Då är det angeläget att vi får möjlighet att utbilda fler ledare, och det har vi därför satsat på under året.
Därtill satsar vi 10 miljoner kronor på Fritidsbanken så att de kan köpa in ytterligare utrustning, inte minst för personer som har en funktionsnedsättning så att de också kan låna utrustning, som i vissa fall kan vara en hindrande faktor för att utöva idrott.
Alla dessa saker gör vi, och de är angelägna. Därtill behöver vi en allmän diskussion om utvecklingen och hur vi gemensamt kan hjälpas åt att se till att vi får en hanterbar utveckling på detta område som inte drivs enbart av dem som har störst resurser utan där vi tar ett ansvar för att livet ser olika ut för människor. Idrotten ska vara tillgänglig för alla.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.