Framtiden för Ekobrottsmyndigheten
Interpellation 2024/25:276 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-11
- Överlämnad
- 2024-12-11
- Anmäld
- 2024-12-12
- Svarsdatum
- 2025-01-17
- Besvarad
- 2025-01-17
- Sista svarsdatum
- 2025-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I medierna har vi kunnat läsa att utredningen Översyn av Ekobrottsmyndigheten – förbättrade förutsättningar att bekämpa den ekonomiska brottsligheten avser att föreslå en nedläggning av Ekobrottsmyndigheten. Enligt uppgifter råder stor oro på myndigheten, och människor söker andra jobb.
Regeringens direktiv till utredaren är ju snarare hur Ekobrottsmyndigheten ska utvecklas med konkreta frågor, såsom i vilken mån EBM ska kunna bedriva egen underrättelseverksamhet, vilka ytterligare register myndigheten behöver tillgång till och möjligheten att bistå Kronofogdemyndigheten vid utmätningar på distans.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kan ministern i dag lugna Ekobrottsmyndighetens 670 medarbetare med att slå fast att utredningen syftar till att utveckla den viktiga verksamheten i kampen mot den grova organiserade brottsligheten och inte att avveckla den?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:276
Webb-tv: Framtiden för Ekobrottsmyndigheten
Dokument från debatten
- Fredag den 17 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:58
- Protokoll 2024/25:58 Fredagen den 17 januariProtokoll 2024/25:58 Svar på interpellation 2024/25:276 om framtiden för Ekobrottsmyndigheten
Protokoll från debatten
Anf. 10 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! har frågat mig om jag kan lugna Ekobrottsmyndighetens medarbetare med att slå fast att utredningen om en översyn av den myndigheten syftar till att utveckla den viktiga verksamheten i kampen mot den grova organiserade brottsligheten och inte att avveckla den.
Regeringen har gjort till en av sina allra viktigaste uppgifter att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och återupprätta tryggheten i Sverige. Det handlar om tre delar: att slå mot det grova våldet, att strypa den kriminella ekonomin och att bryta rekryteringen av barn och unga till gängen.
Vi vet att det bakom det grova våldet döljer sig en mycket omfattande kriminell ekonomi. Enligt polisen har den växt under många år, till en omsättning som i dag uppgår till svindlande 100-150 miljarder kronor varje år.
Vi vet också att ekonomisk vinning är en av de allra viktigaste drivkrafterna för organiserad brottslighet. Genom att slå just mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan vi som samhälle göra kriminella karriärer mindre lockande och också motverka att brottsvinster används för att bygga upp ännu starkare och mer välorganiserade kriminella verksamheter.
Ekobrottsmyndighetens uppdrag är tydligt: att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och att begränsa vinsterna från brottslig verksamhet. Myndighetens arbete omfattar brottsförebyggande arbete, underrättelseverksamhet samt utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten har genom sin expertkunskap en central roll i det gemensamma arbete myndigheter emellan som sker mot just organiserad brottslighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan den senaste översynen gjordes av Ekobrottsmyndighetens verksamhet har det skett stora förändringar när det gäller samhällets utmaningar att hålla jämna steg med den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det har blivit övertydligt att den kriminella ekonomin är avgörande för brottslighetens överlevnad. Dessutom har verksamheten granskats. Riksrevisionen har granskat den och kommit fram till att det finns möjligheter att effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten, till exempel genom andra organisatoriska lösningar. Det är synpunkter som riksdagen också har ställt sig bakom.
Detta är bakgrunden till det utredningsuppdrag som vi diskuterar i dag. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att förutsättningslöst analysera och utvärdera Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion. Syftet med utredningen är att förbättra och effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen har inte låst utredaren till någon särskild slutsats. Det är alltså utredarens uppgift att självständigt ta ställning till hur arbetet mot ekonomisk brottslighet kan bedrivas på bästa sätt.
När utredningen har redovisat sina slutsatser och remissinstanserna så småningom har sagt sitt kommer regeringen att ta ställning till om utredningens förslag, vilka de nu blir, bör genomföras och i så fall på vilket sätt.
För mig är utgångspunkten att om vi ska lyckas med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. I det arbetet har vi varken råd att sänka ambitionsnivån eller att slå av på takten. Inriktningen är på det viset glasklar: Det är full fart framåt som gäller i arbetet mot den kriminella ekonomin.
Anf. 11 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Jag tackar justitieminister Gunnar Strömmer för svaret.
Jag håller helt med om prioriteringen att strypa den kriminella ekonomin. Det är också därför jag har ställt den här interpellationen. Jag vill lyfta fram den oro och de utmaningar som Ekobrottsmyndigheten och dess medarbetare står inför i ljuset av de medieuppgifter som cirkulerar om en möjlig nedläggning. Det är knappast förvånande att 670 medarbetare på Ekobrottsmyndigheten känner en djup oro när sådana signaler sprids, oavsett hur "förutsättningslös" utredningen må vara.
Vi vet att den ekonomiska brottsligheten utgör ett fundament för den organiserade kriminaliteten. Den omsätter, som ministern nämnde, upp till 150 miljarder per år. Näringsutskottet hade före jul en öppen hearing om kriminell ekonomi där bland annat Noa, Ekobrottsmyndigheten och Svenskt Näringsliv var med. Även då nämndes siffran 150 miljarder av både akademi och myndigheter. Svenskt Näringsliv lyfte också upp att man till det ska lägga 100 miljarder i kostnader och minskade vinster för det svenska näringslivet. Kanske är det alltså till och med ännu mer pengar som försvinner.
Det handlar inte bara om pengar utan också om makt, samhällspåverkan och en urholkning av vår välfärd. Om regeringen är så fast besluten att slå tillbaka den grova kriminaliteten undrar jag varför inte signalerna till Ekobrottsmyndigheten är klarare. Justitieministern lyfte fram vikten av att effektivisera arbetet mot ekonomisk brottslighet. Men att lämna frågan om Ekobrottsmyndighetens framtid i limbo, nu också med förlängd utredningstid, riskerar att demoralisera dem som redan arbetar på myndigheten. Vi har sett att medarbetare börjar söka sig bort, vilket riskerar att leda till ett kompetenstapp vi inte har råd med. Vi riskerar också att tappa fart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Min fråga till ministern är: Kan regeringen, utöver att avvakta utredningen, tydligt deklarera att Ekobrottsmyndigheten inte bara behövs utan ska utvecklas?
Anf. 12 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera också denna väldigt viktiga fråga i dag.
Låt mig först säga att de 670 medarbetarna på Ekobrottsmyndigheten gör ett utomordentligt gott arbete. De är hängivna och arbetar på daglig basis med en av vårt samhälles allra mest kritiska och angelägna uppgifter, nämligen att strypa den kriminella ekonomin. De gör det på ett innovativt och ofta väldigt effektivt sätt.
Ett uttryck för den betydelse arbetet har är att regeringen nu har utsett en ny generaldirektör för myndigheten som har en utomordentlig förmåga och kraft att leda myndigheten framåt i en tid med ett stort omvärldstryck beroende på hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats, och också i ett skede där myndigheten mycket riktigt är föremål för en utredning som handlar om hur kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan utvecklas och stärkas.
Jag har förståelse för att ett sådant grepp kan skapa oro. Men jag vill vara tydlig med att utredningsuppdraget inte har getts i ett vakuum, utan det gav vi i ljuset av att Riksrevisionen genomförde en ordentlig granskning och gav långtgående rekommendationer om vilka frågor som behöver utredas grundligt för att stärka arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Det är slutsatser som riksdagen också har ställt sig bakom.
Det framgår tydligt i direktiven till utredningen att den är förutsättningslös i så måtto att vi inte i förväg vill binda en kvalificerad utredare att dra vissa slutsatser avseende hur arbetet ska utformas när vi blickar framåt. I uppdraget ingår tydligt att lämna förslag på organisatoriska förändringar också i ett perspektiv där Ekobrottsmyndigheten finns kvar men där arbetsfördelningen och processer mellan dem och andra myndigheter kan behöva förändras på olika sätt.
Jag landar i att greppet är nödvändigt. Det är nödvändigt därför att verkligheten kräver det av oss, givet hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklat sig. Omsättningen på 100-150 miljarder är svindlande. Vi kan inte låta någon del av vår brottsbekämpning förbli fredad från förändring och utveckling, och det gäller inte minst på det här området. Under det att en sådan process pågår förstår jag att det kan uppstå frågetecken om vari detta kommer att landa.
Jag vill understryka att hela ansatsen är den att det pågår ett mycket viktigt arbete i Ekobrottsmyndigheten. Syftet är att utveckla och stärka arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. De viktiga frågor som har fångats av Riksrevisionen, som riksdagen har ställt sig bakom, finns alltså med i utredningsuppdraget. Men jag tänker inte, och kan inte, föregripa utredarens arbete och de slutsatser som kommer att levereras några månader senare än planerat, framåt senvåren eller möjligtvis försommaren. Det är en extra tid vi gav just för att utredaren ska kunna gå till botten med alla de viktiga frågorna och ge oss ett bra underlag när vi sedan blickar framåt.
Anf. 13 Lars Isacsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.
Jag vill också klargöra att jag och Socialdemokraterna absolut inte har något emot att myndigheter utvecklas och att man följer Riksrevisionens rekommendationer och ser över hur man kan bli mer effektiv. Även direktiven kan vara förutsättningslösa.
Men det jag lyfter upp i dag är de medieuppgifter som har kommit ut om nedläggning, och det är ett betydligt längre steg om det skulle bli ett faktum. De har redan nu påverkat arbetsmiljön med kompetenstapp, och det är därför jag har lyft upp frågan.
Historiskt har vi sett att exempelvis Al Capone i USA fälldes av Eliot Ness som jobbade på finansdepartementet - inte polisen. Vilka är det som italienska maffian fruktar? Jo, det är Guardia di Finanza. En effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet är oerhört viktig.
Det är positivt att regeringen har en klar inriktning i kampen mot den organiserade brottsligheten. Men det som är klart för regeringen kanske inte är lika tydligt för Ekobrottsmyndighetens medarbetare eller för allmänheten.
Jag tycker att regeringen har visat handlingskraft i frågor som gäller skjutningar och narkotika, men när det kommer till den ekonomiska brottsligheten, det som verkligen finansierar och möjliggör gängens verksamhet, saknar jag samma beslutsamhet. Samtidigt som vi väntar tappar Ekobrottsmyndigheten medarbetare och därmed förmåga att agera.
Vi vet att ekonomisk brottslighet undergräver vårt samhälle i form av skattefusk, fusk med välfärdssystem och annan ekonomisk brottslighet. Det innebär att resurser som skulle ha gått till skolor, sjukvård och infrastruktur i stället hamnar i fickorna på kriminella. Ryktena i medierna att överväga en nedläggning av en av de viktigaste aktörerna i kampen är inte bara farliga utan skickar också fel signaler.
Herr talman! Jag ställer därför följande fråga till justitieministern: Vad gör regeringen och statsrådet för att säkerställa att Ekobrottsmyndigheten inte dräneras på kompetens under tiden som utredningen pågår?
Anf. 14 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag vill understryka att någon signal om vad utredningen ska landa i inte har sänts från regeringen. Den diskussionen har uppstått på grund av uppgifter som medierna har rapporterat från själva utredningen.
Om man tittar på det uppdrag som utredningen har fått är det tydligt att alla komponenter för att utveckla dagens verksamhet med en bibehållen ekobrottsmyndighet finns där. Det följer av Riksrevisionens granskning och de ståndpunkter som riksdagen har ställt sig bakom, samtidigt som det har varit viktigt för regeringen att i övrigt låta utredaren ha ett förutsättningslöst uppdrag för att säkerställa att alla viktiga aspekter av frågorna blir belysta på ett förutsättningslöst sätt. På så sätt kan vi få ta del av en kvalificerad utredares analys av hur vi på bästa sätt kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Jag har förståelse för att ett sådant förutsättningslöst grepp kan skapa frågetecken och i någon mån oro hos medarbetare i den aktuella verksamheten. Det är samtidigt ofrånkomligt om man ska ge ett sådant uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu kommer uppdraget att löpa på under våren och sedan redovisas. Sedan ska regeringen redogöra för vägen framåt.
Ett viktigt sätt för regeringen att i en tid av förändring säkerställa att myndigheten får bästa möjliga förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet och utveckla den under gång är att säkerställa att myndigheten har en riktigt bra ledning. Jag är mycket glad för den rekrytering vi har lyckats göra med Rikard Jermsten, som är generaldirektör i Ekobrottsmyndigheten. Det är naturligtvis ett sätt att säkerställa att den viktiga verksamheten också i en tid av förändring kan bedrivas på ett effektivt och bra sätt för alla kvalificerade medarbetare i myndigheten.
Med gemensamma krafter ska vi säkerställa att vi på olika fronter kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Vi gör för övrigt flera andra viktiga saker. Om jag ska lyfta fram en viktig förändring under det här året är det att det med Polismyndigheten som bas kommer att inrättas ett nytt finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att knyta ihop alla de myndigheter som har roller i kampen mot den ekonomiska brottsligheten också med till exempel aktörer i det privata näringslivet, det finansiella systemet och banker, för att få ett ökat systemtryck, samhällstryck, mot den ekonomiska brottsligheten.
Ett exempel på att det arbetssättet är löftesrikt är polisens uppgifter i förra veckan om att brottsvinsterna från telefonbedrägerier gick ned med 40 procent under förra året. Nya arbetssätt, nya verktyg och nya resurser och ett effektivt samspel med bankerna, där även regeringen har klivit in på ett lämpligt sätt och, som det numera heter, faciliterat ett samspel mellan myndigheter och bankerna, har lett till att bankerna har flyttat fram positionerna.
Låt mig nämna ytterligare en stor förändring, nämligen den nya lagstiftningen om så kallat självständigt förverkande som kom på plats i november förra året. Det gör att vi flyttar en stor del av kampen från brottmålsprocessen, som Lars Isacsson var inne på, till den direkta fronten med brottsvinsterna. Där har vi mycket mer att ge, och där kommer mycket att hända framöver.
All in all är det otroligt viktigt att vi fortsätter kampen mot den ekonomiska brottsligheten och stryper den med samma kraft som vi bekämpar det grova våldet.
Anf. 15 Lars Isacsson (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för även den här debatten!
Jag tänker på det justitieministern lyfter upp om ett förutsättningslöst grepp. Jag förstår det. Men jag tänker också att regeringen och regeringens företrädare ibland kommenterar eller tänker till om utredningar som ännu inte är presenterade. Här kommer vi till exempel snart att prata om anstaltsplatser utomlands.
Jag tycker att det här med ett finansiellt underrättelsecentrum är jättebra. Det är en bra åtgärd. Till det tror jag att man kan lägga till fler saker, om jag får drista mig till att skicka med några tips. Det gäller tillståndsplikt för vissa vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och HVB-hem. Jag tror också att det vore bra om det blev lättare att utfärda näringsförbud.
Man bör också se över hur många bank-id:n det är rimligt att en person behöver ha. Självständigt förverkande är också väldigt bra. Det är något som uppskattas mycket av Ekobrottsmyndigheten, där jag har förmånen att sitta i insynsrådet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag ska drista mig till att tolka lite vad justitieministern säger. Jag håller med om att utnämningen av den nya generaldirektören, Rikard Jermsten, är väldigt bra. Det vore alltså att slänga bort kompetens om myndigheten skulle läggas ned. Att inte ge klara besked skapar osäkerhet och riskerar att urholka en myndighet som Sverige är beroende av.
Herr talman! Jag vill avsluta med ett medskick om att Ekobrottsmyndigheten behövs mer än någonsin. Vi behöver stärka och inte försvaga Sveriges förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Anf. 16 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag vill än en gång tacka Lars Isacsson för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga om den ekonomiska brottsligheten i dag.
Mitt besked till Ekobrottsmyndighetens medarbetare är: Ni är sedda. Ni gör ett utomordentligt viktigt arbete. I dag är era arbetsuppgifter och ert uppdrag kanske viktigare än någonsin.
Man ska se ett utredningsgrepp kring verksamheten som ett uttryck för det. Det är en sådan angelägen uppgift att vi måste hitta sätt att utveckla, stärka och flytta fram positionerna i arbetet mot brottsligheten. Jag har förståelse för att det kan skapa ovisshet eller oro till dess att sådana processer har landat. Vi får leva med det en tid till. Men när utredningen har presenterat sina slutsatser och när vi har berett det under en tid kommer regeringen att ge tydliga besked om vägen framåt.
Jag noterar några av de tips eller rekommendationer som Lars Isacsson skickar med. Det är jag mycket mottaglig för. En sak är nämligen säker: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att gå som det hittills har gått. Det har dessvärre resulterat i en kriminell ekonomi som omsätter 100-150 miljarder.
Vi måste hitta sätt att fortsätta bryta mönster och hitta nya fronter och arbetssätt. För egen del tror jag att en stor del av lösningen på den utmaningen ligger utanför den traditionella brottsbekämpningen med tunga, svåra brottmålsprocesser och snarare i de direkta aktiviteterna rakt mot brottsvinsterna och den ekonomiska brottsligheten.
Låt oss återkomma till detta. För dagen säger jag tack för en viktig diskussion.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.